SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “utö”
Utö
Utö är nature_reserve i Haninge i Stockholms län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1974. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTÖ KYRKA
HistorikUtö kyrka uppfördes av gruvsten efter ritningar av Johan Fredrik Åbom (18171900) mellan 1848 och 1849. Den för skärgården resliga kyrkan invigdes i november 1850. Åbom var en av de mest anlitade arkitekterna under senare hälften av 1800-talet. I Stockholm har han ritat många monumentala byggnader såsom Berns salonger, Hasselbacken och Musikaliska akademin. Han är också upphovsman till ett stort antal kyrkor i Sverige och har bl a ritat Åsele kyrka 184950, Södra Möckleby kyrka på Öland 195051 och Eksjö kyrka 188789. I Sörmland ledde han restaureringen av Gillberga- och Torshälla kyrkor. Utö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
*Utö sulfidmalmsfält*
SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Zn; Pb;. Gruvfält eller fältangivelse: Utö sulfidmalmsfält. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTÖHUS
HistorikUtöhus är nämnt första gången vid början av 1400-talet och var då sätesgård för släkten Schack. Det ålderdomliga och välbevarade stenhuset med rektangulär grundplan och trappgavlar inrymmer en välvd källarvåning, däröver två fulla våningar och två vindsvåningar. Bottenvåningen inrymmer sju rum och en genomgående förstuga; övervåningen däremot är oinredd. Den nuvarande rumsindelningen och fönstren torde ha tillkommit vid en ombyggnad under 1600-talets förra del. På 1630-talet sammanslogs godset med Grönsö och förlorade sin karaktär av sätesgård. Efter en reparation på 1740-talet var huset tidvis bebott, men på 1840-talet inrättades de… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTÖ KVARN
HistorikUtö kvarn som byggdes år 1792 är en s.k. holländare eller hättkvarn där hela det ursprungliga förmalningsmaskineriet samt en anslutande vinddriven träsåg med tillhörande utväxlingsverk finns kvar. Som sådan är den unik i Stockholms län. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
*Utö gruvor*
SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; Pb;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Utö Silvergruva
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Ag; Pb;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ängsholmen (Utö)
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: quartz; feldspar;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ängsholmen (Utö)
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: quartz; feldspar;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikByggnaden nybyggdes 1924 som Filadelfiaförsamlingens kyrka i Sala. I byggnadens nordöstra del byggdes en källardel med pannrum och förråd. 1924 gjordes en VA-anmälan för installation av vatten och avlopp då fanns 6 rum i byggnaden, två samlingssalar, 1 kök, 1 pannrum och en wc. Oklart vad det var för titel på det sista rummet . Installationen gjordes av A.B.Ågrens mek. Verkstad. Under 1958 gjordes en s.k. utökning av sanitetsanläggning för beredskapssjukhus, då Salafirman Judells rör installerade fler toaletter och våtutrymmen. I övervåningen fanns en liten lägenhet som 1968 fick en balkong mot Trädgårdsgatan. Under en period i mitte… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALLÉHUSET
Historik1997 utökades byggnadsminnet till att även omfatta flera närbelägna och relaterade byggnader, såsom t.ex. värdshuset (uppfört under 1820-talet). KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppland, beslut om utökning av byggnadsminne, 1997-11-28. Tidsprofil: 1997–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD
HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277 Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD
HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277 Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD
HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277 Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD
HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277 Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD
HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277 Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD
HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277 Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD
HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277 Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD
HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277 Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD
HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277 Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BAGARSTUGAN
Historik1997 utökades byggnadsminnet till att även omfatta flera närbelägna och relaterade byggnader, såsom t.ex. värdshuset (uppfört under 1820-talet). KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppland, beslut om utökning av byggnadsminne, 1997-11-28. Tidsprofil: 1997–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BAGERIBOSTÄLLET
HistorikBageriboställets föregångare var en artillerismedja uppförd vid 1600-talets slut. Rester av denna finns som gråstensmurar i den nuvarande byggnadens källarvåning. När artilleriverkstäderna i början av 1700-talet flyttade till varvsområdet på södra Trossö kom byggnaden att användas som logement för bageribåtsmännen. Byggnaden till- och påbyggdes mellan 1864-1866, efter ritningar av J. T. Byström, då bageriverksamheten utökats. Byggnaden har sedan dess fungerat som boställe. Det är uppfört i en enkel empirearkitektur och få förändringar har utförts efter 1866. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992… Tidsprofil: 1864–1866. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERTHA PETTERSSONS HUS
InteriörbeskrivningInne i huset finns en central, generöst svängd trappa, såsom brukligt var i förnäma stenbyggnader men var ovanlig i trähus från denna tidiga period. Övervåningens trapphushall har höga spröjsade pardörrar och överljusfönster. Stor omsorg lades ner på att göra hela övervåningen ståndsmässig. Mot torget ligger rummen symmetriskt i fil med franska pardörrar emellan. Interiören är influerad av gustavianska stildrag men saknade fasta, dyrbara utsmyckningar utöver kakelugnar och stora öppna spisar. Under 1930-talet revs alla eldstäder ut utom en av kakelugnarna. Sparade uppmätningsritningar från tidigt 1900-tal visar att rumsind… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
betel
HistorikBinneberg 1:16 Betel Missionshus med lätt klassicerande drag, uppfört 1936 i byns södra del. Trots att missionshuset från början hade tre stora fönster på entréfasaden är byggnadens funktion fortfarande mycket tydlig, och med undantag för den igensatta fönsteröppningen är byggnaden välbevarad med sina fasader klädda med faluröd locklistpanel, tegeltäckta tak, enkla veranda mm. Utöver två samlingssalar inrymmer byggnaden en liten lägenhet på vinden. Tidsprofil: 1936. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningBostads- kontors- och restaurangbyggnad som byggts till i etapper. Mot Hjälmarsvägen utökning av f d banklokaler i ett plan med fasader av brunlaserad lockpanel. Brunlaserad panel och teak klär även restaurangtillbyggnaden i sydväst som återuppfördes 2002. De östra delarna av tillbyggnaden är spritputsade och grå. SOCKEL- i huvudvolymen och banktillbyggnaden skifferplattor. Gårdsfasaden har slät grå sockel. I restaurangen betong. FASAD- rött tegel med i olika kulörer infärgat fogbruk som ger skiftningar och mönster i fasaden. Gårdsfasaden är slätputsad och ljust gul. Utskjutande partier intill balkonger mot gatan av smal s… Tidsprofil: 2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikDen äldsta kända prästgården i Västervik byggdes antagligen efter 1621 års stadsbrand och låg sannolikt på den nuvarandes plats. Den förstördes vid nästa stadsbrand 1677 och dess efterträdare fick vid 1750-talets mitt ge vika för den nuvarande. Denna är timrad i en och en halv våning under högt tegeltäckt sadeltak samt har sexdelad plan, utökad med två kamrar vid södra gaveln. Fasaderna har gulmålad locklistpanel. Prästgården bevarar utvändigt en ålderdomlig karaktär medan interiören har ombyggts flera gånger. Västerviks prästgård vittnar tydligt om den status som under 1700-talet tillmättes prästen och hans hushåll samt även om den… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningFönster: Delvis ursprungliga. Vid inventeringstillfället fanns inte garagetillbyggnaden från 1955 kvar. Entrén: Ombyggd samt utökad. Tidsprofil: 1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningSmåstuga från 1947 av typ XIV från Stockholms stads fastighetskontors Småstugebyrå. Hustyp XIV är ett enplanshus med källare, om tre rum och kök. Hustypen förekommer även med souterrängvåning med entrén förlagd till detta plan. Hustypen byggdes mellan åren 1943-49. Huset har förändrats till sin karaktär genom en tillbyggnad som innebar förlängning av huset. SOCKEL- putsad. ENTRÉ/DÖRRAR- Utökat skärmtak. Trappa med järnräcke. Ursprunglig dörr karosseripanel. FÖNSTER- Utbytta bruna pivåhängda enluftsfönster. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- Altan på baksidan med ursprunglig front av småsinuskorrugerad plåt samt skärmtak av korrugerad pla… Tidsprofil: 1943–1949. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTILSÄTERS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: Enligt sägnen ska Botilsäters kyrka vara byggd av fru Botila på Herrestad. Fru Botila skulle resa till julottan på Lurö när resesällskapet snöade inne halvvägs till resmålet. Botila lät då bygga en ny kyrka nära sitt hem och kyrkan döptes till Botilsäter efter hennes namn. Denna sägnen gör alltså gällande att Botilsäters kyrka skulle vara den första som uppfördes på Näset. Kyrkan var från början mycket liten, under århundradena har den utökats och tillbyggts i etapper och nått den storlek den har idag. Kyrkans äldsta delar, de tjocka väggarna i väster i anslutning till vapenhuset är 127 cm breda oc… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
brygghuset
HistorikEfter sekelskiftet gjordes flera om- och tillbyggnader inom bryggeriet. Bl a utökades brygghuset genom en påbyggnad år 1900 och en tillbyggnad 1953. 50-talstillbyggnaden är idag synlig då den sticker ut från gamla mälteriet mot Skårs led. Tidsprofil: 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.