SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “utby kyrka”
UTBY KYRKA
HistorikBYGGNADSHISTORIK Utby finns omnämnt i skriftliga källor från 1400- och 1500-talet. Sedan sockenkyrkan hade förstörts under 1500-talet blev Utby en del av Partille socken. Utby kyrka uppfördes efter en insamling av privata medel. Det var de boende i villasamhället Utbynäs, med Hulda Mattsson i spetsen, som var initiativtagare. Genom att kyrkan uppfördes helt på privat initiativ hamnade den vid sidan av de procedurer av granskande och godkännande som vanligen följde med ett kyrkobygge. Bygget utfördes av byggmästarna Gustafsson i Borås efter ritningar av arkitekt Arvid Bjerke (1880-1952). Biskop Edvard Rhode invigde bygget genom att lä… Tidsprofil: 1880–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTBY KYRKA
ByggnadsdelSakristia - Norr, Kor - Öster, Torn - Väster, Kors - På kula, Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Kor - Polygonalt, Torn - Väster, Kor - Smalare Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Arjeplogs kyrka (Sofia Magdalena kyrka)
InteriörbeskrivningKyrkorummet är helt öppet men erbjuder ändå, genom växlande rumshöjder, fönstersättning och pelare, små rum i det stora. Korshörnens små utbyggnader har en skala och fönstersättning som minner om burspråk. Efter ombyggnaden 1899, då korsarmarnas väggar skars av för de små utbyggnaderna, bärs korsmittens valv upp av fyra kraftiga runda pelare. Över korsmitt och vardera korsarmen spänner blåmålade kupolvalv som är neddragna i hörnen. Kvartsvalven över hörnens utbyggnader kantas av textband. Koret i västra korsarmen ligger ett steg över långhuset och hela kyrkan har ett fernissat trägolv medan tak och väggar är klädda med lig… Tidsprofil: 1647–1651. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fjärestads kyrka
HistorikFjärestads kyrka byggdes troligtvis på 1100/1200-talet och bestod då av långhus och smalare kor. Förmodligen byggdes kyrkan av gråsten och sandsten. Senare under medeltiden, möjligen 1400-tal, byggdes ett torn i väster. Kyrkan valvslogs antagligen likt många kyrkor under 1400-talet. Vapenhus har funnits både på norra och södra sidan. Vid grävningar 2011 hittades grunder till båda utbyggnaderna. På en karta från slutet av 1700-talet har kyrkan en korsplan vilket också visar att det funnits utbyggnader på norr- och södersidan. På grund av befolkningsökningen och nya liturgiska krav önskade man en större kyrka. 1863 byggdes en ny kyrka… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRISTINEHAMNS KYRKA
ExteriörbeskrivningKristinehamns kyrka är uppförd 1847-1858 efter ritningar av professor Carl Georg Brunius, som även formgav hela inredningen. Kyrkan blev nygotikens genombrott i Sverige, såväl stilistiskt som byggnadstekniskt och har efter uppförandet genomgått mycket få förändringar. Kyrkan är byggd med en medeltida katedral som förebild, möjligtvis Sankt Petri kyrka i Malmö uppförd på 1300-talet i franskinspirerad baltisk tegelgotik. Kristinehamns kyrka har ett treskeppigt långhus, med utbyggt tresidigt avslutat kor samt dubbla västtorn. Stommen är uppmurad av tegel. De röda tegelfasaderna har konteforer, skarpt profilerade muröppningar,… Tidsprofil: 1847–1858. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rengsjö kyrka
HistorikRengsjö kyrka byggdes 1795 på den plats den står idag. Det finns sparsamma uppgifter om en medeltida kyrka i Rengsjö på samma plats som kyrkogården. Kyrkan var murad och bestod av ett rektangulärt långhus med ett smalare rakt avslutat kor i öster. Vapenhuset var uppfört mitt på långhusets västra fasad och sakristian i anslutning till korets nordvägg. När befolkningen och antalet kyrkobesökare ökade blev medeltidskyrkan för liten. Efter ett försök med utbyggnad av läktarna beslutades att i stället bygga en ny kyrka. Den gamla kyrkan revs och stenmaterialet återanvändes till byggandet av den nya kyrkan. Originalritningen är från 1793 o… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sävar kyrka
HistorikSävars första kyrka, som stod färdig 1822 och brann ned 1932, var en enkel nyklassicistisk kyrka, med torn, långhus, rundbågade fönster och klädd med ljus träpanel. Arkitekt för den var Axel Almfeldt och byggmästare var bruksinspektor Wincent. När ritningar till en ny kyrka beställdes av stadsarkitekten i Umeå, Kjell Wretling, fanns det uttalade önskemål om att den nya kyrkan skulle likna den gamla. Invigningen skedde 1934. Även detta blev en traditionell och klassicerande långhuskyrka, med samma orientering som den gamla (p.g.a. topografin), med torn i norr och långhus i nordsydlig riktning, samt en utbyggd sakristia mot öster. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASKUMS KYRKA
ExteriörbeskrivningASKUMS KYRKA är en åttkantig centralkyrka, byggd i sten, med torn i söder. Den är hållen i en medeltidsinspirerad rundbågestil, med drag lånade från såväl gotiken som tidigare epoker. Den har en regelbundet åttkantig plan, med utbyggnader i norr, söder, öster och väster. Utbyggnaden i söder är något större än de övriga och utgör bottenvåningen i tornet. Utbyggnaden i norr innehåller sakristia, och i öster och väster vindfång innanför ytterdörrarna. Utbyggnaderna är i full höjd, med egna gavlar, och har i sin överdel fönster som leder ljus in till kyrkorummet. FASADERNA är helt i granit, med råghuggen yta utom kring fönster… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MOHEDA KYRKA
ExteriörbeskrivningMoheda kyrka har en oregelbunden form efter att ha byggts till i flera omgångar genom åren. Den är uppförd i sten och tegel samt orienterad med koret i öster och tornet i väster. Byggnaden består av ett långhus med rakslutet kor och halvrund korabsid. Koret är åt norr utbyggt med en sakristia och långhuset åt söder med ett vapenhus. Tornet är utbyggt i linje med långhusets bredd och har ett yttre vapenhus åt väster. Med sitt bastanta torn och högresta sadeltak får byggnaden ett närmast nationalromantiskt klosterliknande utseende. Tornet är inte särskilt högt, men har ett högrest sadeltak utan lanternin. Det är av samma bre… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bäckebo kyrka
ExteriörbeskrivningBäckebo kyrkas planform följer till stora delar de nyklassicistiska kyrkornas typiska utform-ning. Detta nyklassicismens grundmönster bestod i ett rektangulärt långhus utan utbyggnader med vapenhus som en del av tornet i väster och sakristia inrymd i en absidial utbyggnad i öster. Långhusets portaler var symmetriskt placerade i söder och norr och som huvudentré fungerade vapenhusets port i väster. I Bäckebo kyrka följs detta mönster med undantag för att sakristian är placerad i norr och att koret sträcks ut i den absidiala utbyggnad¬en i öster. Extreiört speglar kyrkan tidens ideal främst genom långhusets stora rundbågade… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKSJÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningEksjö kyrka är en enskeppig kyrka av sten, med en latinsk korsplan, rakslutet kor i öster med sakristia i en absidliknande utbyggnad. Tornet i väst är den enda delen som härrör från den gamla kyrkan, det uppfördes 1784 och sparades vid rivningen. Tornet är krönt av en kopparklädd öppen lanternin från 1925. Fasaderna är slätputsade och kalkavfärgade med kvaderstensimitation, listverk är kraftiga och utförda i hög relief. Fönstren är rundbågiga och höga, och består av ett ursprungligt spröjsverk av gjutjärn med antikglas från 1951. Korfönstren har glasmålerier från kyrkans nybyggnadstid, men murades igen inifrån 1943 varför… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hille kyrka
HistorikHille kyrka uppfördes år 1858-62 efter ritningar av P.A. Nyström i nyklassicistisk stil och ersatte den medeltida kyrkan på samma plats. Kyrkan är byggd i nord-sydlig riktning med utbyggd absid i söder och tornet i norr. Platsen för Hille kyrka har kontinuitet sedan medeltiden och i kyrkomiljön finns rester av ett sockencentrum bevarade. Kyrkans exteriör har bevarats med små förändringar sedan byggnadstiden. Tidsprofil: 1858–1862. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRADS KYRKA
ExteriörbeskrivningÖVERSIKT Härads kyrka består av ett långhus med en utbyggnad i väster, ett påbörjat men aldrig slutfört västtorn vilket är något lägre än långhuset. Vid sydväggens västra hörn ligger ett vapenhus vilket idag fungerar som barnrum. Mitt på norrfasaden skjuter en korsarm ut. Taken är spåntäckta sadeltak. FASADER Härads kyrka bevarar medeltida murverk i långhus och kor. Murverken är till största delen uppförda av natursten förutom norra korsarmen som är uppförd av tegel. Kyrkan har spritputsade fasader med slätputsade hörn-, dörr- och fönsteromfattningar. Spritputsytorna som är utförda med KC-bruk vid mitten av 1900-talet är a… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖREDA KYRKA
ExteriörbeskrivningHöreda kyrka är en tillbyggd medeltida kyrka orienterad i nord-sydlig riktning, med långskepp i norr och korsarmar i väster och öster. Sakristian ligger i lägre utbyggnad på östra gaveln, koret med altare är förlagt i korsmitten i långs med södra väggen. I norr står tornet som byggdes till 1832 och i dess botten ligger också vapenhus och huvudingång. En andra ingång finns även på gaveln till västra korsarmen. Kyrkan är uppförd av gråsten som putsats och kalkmålats. Fasaderna är slätputsade, på de äldre delarna med synlig följsamhet mot gråstensstommen, men tornet är spritputsat med utsparade omfattningar kring fönsteröppni… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VINKÖLS KYRKA
HistorikVINKÖLS KYRKA - Vinköls kyrka uppfördes på ny plats 1870 - 1872 efter ritning av arkitekt Ernst Jacobsson. Byggmästare var Peter Anders Pettersson, Värsås och murare BC Carlsson, Jönköping. Kyrkan föregicks av en medeltidskyrka. En dopfunt är bevarad från tidig medeltid, troligen av gotländsk tillverkning. Kyrkans första orgel var byggd 1897 av CA Härngren, Lidköping. Av 1800-talsinredningen återstår predikstol och läktarbröst (ritade av E Jacobsson) samt orgelfasad. I samband med arbeten 1885 insattes två kaminer och takets spåntäckning utbyttes mot skiffer. Det höga tornet, som blåst ned, ersattes av ett något lägre torn. En restau… Tidsprofil: 1870–1872. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖVERUMS KYRKA
ExteriörbeskrivningÖverums kyrka är en förhållandevis liten kyrka och är utförd i en blandning av nygotiska och nyklassicistiska stildrag. Byggnaden består av ett rektangulärt långhus, en femsidig utbyggnad för sakristia i öster och ett torn i väster. Ingångar finns i tornet i väster samt mitt på norra långhusfasaden. Separat ingång till sakristia finns i söder. Långhuset har sadeltak och sakristian ett valmat sadeltak, båda belagda med plåt målad i svart. Tornets spira är klädd med tjärade träspån. Långhusets murar är uppförda av slaggsten och tegel och sakristians av tegel. Tornet har en trästomme som sedan reveterats. Fasaderna är spritpu… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MEDÅKERS KYRKA
HistorikMedåker tros ha fått sin stenkyrka på 1200-talet, byggd i ett skepp och med platt trätak över kyrkorummet. Uppfattningarna går isär om vilken del som är äldst: den västra med torn eller den östra. Mera säkert är att kyrkan fick dagens längd vid en utbyggnad på 1300-talet, då även sakristia tillkom i norr, ett tunnvalv av trä slogs över kyrkorummet och väggarna fick dekorativa kalkmålningar. Östra gaveln fick en trefönstergrupp. Kyrkans altarskåp med träsniderier och skulpturer tillverkades omkring 1450. Ytterligare en medeltida utbyggnad gjordes: på 1490-talet då norra väggen från sakristian och västerut bröts igenom och norra sidosk… Tidsprofil: 1653–1654. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KROKOMS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan byggdes från början med en stor kyrksal, en liten kyrksal och bostad för vaktmästaren samt en mindre lägenhet. Taket är valmat med utsvängt takfall och var från början täckt av tegel. Utbyggnaden i väster har ett högt sadeltak, även det täckt av tegelpannor från början. Idag ligger ett rödmålat falsat plåttak över samtliga byggnadskroppar. De höga kyrkofönstren på östra sidan är från byggnadstiden. Den lilla kyrksalen låg på bottenvåningen i utbyggnaden åt väster och ovan låg en bostadsdel som fortsatte över mot östra sidan. Huvudingången låg i söder med ett markerat, lägre och utskjutande parti med samma utformning… Tidsprofil: 1990–1991. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLÄCKEBO KYRKA
HistorikPlatsens första kyrka antas ha tillkommit på 1100-talet och var möjligen av trä. Ursprunget till den nuvarande byggdes under 1400-talets sista decennier. Då bestod den av långhus med sakristia utbyggd mot norr och vapenhus i söder. Yttertaken var spånklädda och gavelfasaderna hade sannolikt tegelorneringar. Över kyrkorummet slogs två stjärnvalv av så kallad Enköpingstyp, med halvstensribbor och symboliska stöttor i form av figurer i relief. Efter en förfallsperiod genomgick kyrkan stora reparationer under senare hälften av 1500-talet. På 1600-talet förnyades kyrkorummet med ny altaruppsats 1625 (delar av dåvarande altarskåp finns kva… Tidsprofil: 1893–1894. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ramnäs kyrka
HistorikTroligen uppfördes Ramnäs kyrka på 1400-talet. Den ursprungliga kyrkobyggnaden omfattade långhus murat av natursten och brant sluttande, spånklätt sadeltak, samt sakristia utbyggd mot norr. Klockstapel fanns sannolikt på ett tidigt stadium. År 1653 tillbyggdes vapenhus på västra långhusgaveln och över kyrkorummet slogs ett trätunnvalv, klätt med hyvlade bräder som bemålades med bibliska motiv. 1685-87 tillbyggdes södra sidoskeppet. Bygget av ett västtorn över vapenhuset inleddes 1713 och tycks ha pågått i många år. Tornet kompletterades 1740 med sin nuvarande lanternin och lökformig kupol, ett arbete under ledning av specialiserade b… Tidsprofil: 1685–1687. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RYTTERNE KYRKA
HistorikFörsamlingarna Stora och Lilla Rytterne beslutade år 1776 att gå samman, riva sina medeltida kyrkor och istället bygga en större, gemensam helgedom. Till ny kyrkplats utsågs Svånö backe, öster om byn med samma namn. Åtminstone fyra olika kyrkobyggnadsförslag upprättades tills valet slutligen föll på Samuel Enanders ritningar till en tidsenlig, nyklassicistisk kyrka. Den uppfördes 1815-19 under ledning av byggmästare Olof Sjöström. Vid invigningen den 31/5 1819 var byggnaden färdigställd till sitt yttre, bestående av västtorn med öppen lanternin, ett stort tunnvälvt långhus med absid och mitt på norra långsidan en utbyggd sakristia. F… Tidsprofil: 1815–1819. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASA KYRKA
ExteriörbeskrivningAsa kyrka är uppförd i sten och naturskönt belägen i kraftigt sluttande terräng invid Asasjön. Den består av ett rektangulärt långhus med klocktorn i väster och en utbyggd sakristia åt norr. Koret är orienterat åt öster, men korabsid saknas. Istället ligger intill kyrkans östra gavel ett separat gravkor över friherre Leyonhufvud. Tornet är relativt högt och enkelt utformat, utan våningsindelande friser eller andra rent dekorativa element. Kyrkans huvudentré finns på västsidan av tornet och på grund av höjdskillnaderna är dess trappa av släthuggen granit utförd i hela nio steg. Mot fasaden sitter två räcken av svartmålat jä… Tidsprofil: 1806. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOKENÄS NYA KYRKA
ExteriörbeskrivningBOKENÄS NYA KYRKA - består av långhus med smalare rakt avslutat kor i öster och fyrkantigt torn i väster. Koret flankerat av två lägre utbyggnader: Sakristian i norr och arkiv i söder. Kyrkan är byggd i en utpräglad nygotik med ett flertal inslag av nygotikens formspråk. FASAD - Fasader av rödbrun granit i olika nyanser på något utskjutande sockel av samma material. Som dekorativa inslag finns längsgående band av mörkgrå granit. Fönsteromfattningar, taklister och dekorationer i murverket av gult tegel, enstaka inslag av rött tegel. Solbänkar och avtäckningar på strävpelare av granit. PORT - Kyrkan har sin huvudingång i väs… Tidsprofil: 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bolmsö Kyrka
ExteriörbeskrivningBolmsö kyrka är uppförd av sten och orienterad med koret åt öster. Den består av ett långhus med torn i väster, en halvrund korabsid åt öster och en utbyggd sakristia mot norr. Tornet är relativt högt och mycket enkelt utformat utan våningsindelande friser eller andra dekorationer. Dess lanternin har ett speciellt utseende med sin indelning i två våningar. På bottenvåningen saknas fönster till vapenhuset, vilket är ovanligt för 1800-talskyrkorna i länet. Kyrkans huvudingång finns på tornets västsida. En trappa bestående av tre steg i släthuggna naturstenar försedda med räcken i svart smidesjärn leder upp till dörren. Denna… Tidsprofil: 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DREVS OCH HORNARYDS NYA KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden är orienterad i norr-söder med det lanterninförsedda tornet i norr. Planen visar en rektangulär salkyrka med halvrunt korutsprång i söder samt utbyggd sakristia i öster. Därmed följde Theodor Ankarswärd Överintendentsämbetets klassiska kardinalregel, att eftersträva största möjliga symmetri i planen. Ankarswärd ritade en ganska traditionell nyklassicistisk kyrkobyggnad, som till plan och utformning endast marginellt avviker från det av C. G. Blom Carlsson 1851 utarbetade förslaget till ny kyrka i Sjösås. Flera detaljer till exempel exteriörens rundbågefris, den kraftiga betoningen av tribunbågen, absidens ut… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GESTADS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är uppförd i sin helhet 1795-99 av natursten samt till viss del tegel, återanvänt från dess medeltida föregångare. Dess ursprungliga planform är bevarad med torn mot väster (nordväst) samt ett tresidigt avslutat kor och en utbyggd sakristia mot öster (sydost). Karakteristiskt för kyrkans exteriör är det kraftiga tornet med sitt flacka tak samt sakristians relativt stora volym och höjd. Ingångar finns från väster till vapenhuset i tornets nedervåning, mitt på långhusets sydsida samt till sakristian från söder. Speciellt för Gestads kyrka är ingången på tornets södra sida. Härifrån leder en trappa av tegel direkt upp… Tidsprofil: 1795–1799. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALLARÖDS KYRKA
HistorikHallaröds kyrka uppfördes som en romansk stenkyrka med långhus samt lägre och smalare kor med halvrund absid i öster. Under 1300-talet tillkom ett kraftigt västtorn och vapenhus vid sydportalen. Utbyggnaderna byggdes i gråsten med sandstenskvadrar runt muröppningarna, medan de ursprungliga byggnadsdelarna var utförda i sandsten. Kyrkorummets valvslagningar med kalkmålningar tillkom sannolik under senmedeltiden. 1536 donerade Olof Rosensparre och hans maka Lisbeth Gyldenstierna på Skarhults slott en predikstol till kyrkan, vilket är ovanligt tidigt för en predikstol med tanke på att reformationen i Danmark genomfördes samma år. 1634 t… Tidsprofil: 1800-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HELGARÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningÖVERSIKT Helgarö kyrka består av ett rektangulärt långhus med ett rakavslutat kor i öster, ett kvadratiskt torn i väster, en tresidigt avslutad sakristia i norr och ett vapenhus i söder. I vinkeln mellan sakristian och långhuset finns en utbyggnad, som tidigare använts som värmekammare och som nu används som förråd. FASADER Fasaderna är spritputsade förutom tornet som är slätputsat. Alla fasaderna är avfärgade i brutet vitt. De något utskjutande och markerade hörnen, dörr- och fönsteromfattningarna, lisenerna och de horisontella banden som löper utefter takfoten och sockeln är slätputsade och avfärgade i ockragul kulör. På… Tidsprofil: 1886. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJORTSBERGA KYRKA
ExteriörbeskrivningHjortsberga kyrka är en typisk representant för 1800-talets landsortskyrkor i klassicistisk stil, och präglas av enkelhet och symmetri i utförandet. Den är uppförd av sten och består av ett rektangulärt långhus med avrundade hörn i öster, halvrund sakristia utbyggd åt öster, samt lanterninförsett klocktorn i väster. Kyrkan ligger på en naturlig höjd i landskapet, orienterad med koret åt öster. Tornet är högrest och enkelt utformat utan våningsindelande friser eller andra särskilda dekorationer. Två trappsteg i släthuggen natursten leder upp till kyrkans port på tornets västsida. Här finns även en ramp satt med sjösten och… Tidsprofil: 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hofors kyrka
ExteriörbeskrivningUnder 1900-talets mitt uppfördes ett flertal kyrkor av de stilgivande arkitekterna Lewerentz och Celsing i arkaiserande stil, något som skulle komma att påverka tidens kyrkoarkitektur. Hofors kyrka uppfördes 1962 efter ritningar av arkitekt Bengt Romare, vilken inspirerades av detta stilideal. Kyrkan har en rektangulär planform med utbyggt avsmalnande kor i väster och en indragen tornkropp åt öster. Kyrkan vilar på en sockel av huggen sten, stommen är synlig i form av rödbrunt tegel med slätstrukna fogar. Det kraftiga och långt neddragna sadeltaket belagt med falsad kopparplåt bidrar till fasadens närmast triangulära utfor… Tidsprofil: 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.