SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
13 träffar
för “u 199, prästgården”
U 199, Prästgården
AnteckningarSe U 235. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDENS HUVUDBYGGNAD
HistorikHuvudbyggnadens medeltida stenhus påbyggdes 1705 med en överbyggnad i skiftesverkskonstruktion med festsal. Trädelarna revs redan 1738 för att ersättas med en övre våning i sten. Byggnaden kvarstod orörd fram till 1800-talets mitt. Vid sockenstämma 1862 beslutades att en ny manbyggnad skulle uppföras på gammal grundval. Större delen av huset revs till höjden av den medeltida byggnadens bottenvåning som idag, i hela dess längd, utgör den nya prästgårdsbyggnadens källare. Renoveringar genomfördes på 1890-talet. 1947 indrogs VVS och el. Prästgårdens exteriör präglas av fasader i senempir och med snickeridetaljer typiska för Gotlands prä… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDENS HUVUDBYGGNAD
HistorikDen nuvarande huvudbyggnaden vid Lärbro prästgård är en avlång envånig kalkstensbyggnad under tegeltäckt mansardtak. Den är uppförd 1805 på medeltida grundval och innehåller betydande medeltida delar. Den är en typisk representant för det gotländska byggnadssättet kring sekelskiftet 1800, då även småhus försågs med stora mansardtak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-02-04. Dnr 221-2076-98 Tidsprofil: 1999–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDENS HUVUDBYGGNAD (MANBYGGNAD)
HistorikManbyggnaden vid Levide prästgård uppfördes i en våning av sten under brant tegeltak 1786. Byggnaden blev delvis arrendatorsbostad 1919 och helt 1933, den har genomgått återkommande renoveringar och ombyggnader. År 1988 återställdes dess interiör varsamt till en antagen 1700- och 1800-talsskepnad, medan dess exteriör i stort bevarats oförändrad. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1998-06-15. Dnr 221-3531-97 Länsstyrelsen på Gotlands hemsida 2004, www.i.lst.se Tidsprofil: 1998–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUSET (PRÄSTGÅRDEN)
HistorikBostadshuset är byggt i kalksten under ett tak med enkupigt tegel. Husets äldsta delar är från tidigt 1700-tal. Byggnaden fick nuvarande volym och proportioner vid slutet av 1700-talet. Det bär spår från exteriöra och interiöra renoveringar under 1960-90-talen. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2001-08-31. Dnr 221-2146-01 Tidsprofil: 1960–1990. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA PRÄSTGÅRDEN
HistorikDen gamla manbyggnaden, även den troligen uppförd på 1790-talet, är en rödfärgad timrad envåningsbyggnad med valmat tak. Fasaden är beklädd med en gammal locklistpanel samt med en likadeles gammal och i kanterna avfasad locpanel. Planen är sexdelad. Interiören är inte moderniserad. Byggnaden är uppförd i karolinsk byggnadstradition men har samtidigt för sekelskiftet 1700-1800 typiska klassicerande stildrag, såsom trekantsgavlar ovanför fönstren. KÄLLOR: Prästgårdsinventeringen Södermanlands län 1974-75 bilaga till Södermanlands museums svar på förfrågan om byggnadsminnesförklaring av Björnlunda prästgård 1992-06-16 Tidsprofil: 1700–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDENS HUVUDBYGGNAD
HistorikEndre prästgårds huvudbyggnad är ett envånings kalkstenshus som har betydande rester av medeltida murverk. Byggnaden om- och påbyggdes strax efter 1700-talets mitt. Exteriören har ett för de gotländska prästgårdarna från tiden typiskt utseende; med kompakthet och slutenhet i fasaderna samt hög takresning med brant sadeltak utan gavelutsprång. Större reparationer har utförts 1928 och 1967-68. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1998-06-22. Dnr 221-3848-97 Tidsprofil: 1967–1968. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stiglucka
HistorikTill prästgården leder från vägen en medeltida port vilken liknar de fyra stigluckor som finns vid kyrkan. Den överbyggda porten har en valvbåge som kantas med profilerade steninläggningar och är avtäckt med faltak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1998-05-29. Dnr 221-3780-97 Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUS
HistorikByggnaden är en enkel ekonomibyggnad i trä under plåttäckt pulpettak, tillbyggd vid flygelns västra långsida, uppförd ca 1910 enligt ekonomisk besiktning 1914 som dåvarande prosten enskilt tillhörande byggnad. Byggnaden har bevarat i stort sett sin ursprungliga exteriör och den utgör ett karakteristiskt komplement till andra ekonomibyggnader i prästgårdens byggnadsbestånd. KÄLLA: Prästgårdsinventeringen 1997-1998 Tidsprofil: 1997–1998. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VECKHOLMS GAMLA PRÄSTGÅRD
HistorikDen gamla prästgården är en reveterad timmerbyggnad, troligen uppförd vid mitten av 1700-talet, samt ombyggd under 1700-talets slut och försedd med en frontespis mot söder i början av 1800-talet. Vid dessa tillfällen tillkom reveteringen och tegeltaket, ursprungligen var byggnaden opanelad, rödfärgad och täckt av torv. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 1994-12-02, Dnr 221-2887-94 Tidsprofil: 1994–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA VRAMS PRÄSTGÅRD
HistorikPå 1690-talet begärde ägaren till Vrams Gunnarstorp att få patronatsrätt till Norra Vrams kyrka, detta avslogs emellertid. År 1726 ansökte C. J. Berck om patronatsrätt till Norra Vram. Han anförde bl.a. att "kyrkan var belägen i Norra Vrams by som helt tillhörde Vrams Gunnarstorp och att prästgården och klockaregården hörde till sätesgården och att dessa när så erfordrades av sätesgårdens ägare uppbyggts och fått timmer från sätesgårdens skog". Kammarkollegium framhöll bl.a. att "den sökande ej gjorde anspråk på kyrko- eller kronotionde utan enbart önskade vård och inseende i kyrkans angelägenheter" och biföll Bercks ansökan. Norra V… Tidsprofil: 1995–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRD MED TRÖSKVANDRING
HistorikLadugården i sten orienterad i nordsydlig riktning i tomtens nordvästra del uppfördes omkring 1875 i tidstypisk utformning med drag av schweizerstil och inreddes med flera funktioner. Det spånklädda taket har senare täckts med korrugerade asbestcementskivor. I tillbyggnaden vid södra gaveln inrymdes bl.a. vedbod, svinhus och avträde och något senare tillkom ett tröskvandringshus i den nordvästra delen. Den välbevarade byggnaden med högt kulturhistoriskt värde utgör en viktig del av gårdsbildningen på prästgården. KÄLLA: Prästgårdsinventeringen 1997-1998 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDEN (3)
HistorikLadugården i kalksten uppfördes 1880 efter att flera utdömda uthus rivits. Den inreddes med sammansatta funktioner för prästgårdens behov enligt då gällande praxis. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1998-05-29. Dnr 221-3051-97 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.