SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “tuna”
Tuna
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TUNA KYRKA
HistorikRedan under tidig medeltid uppfördes en kyrka i Tuna. Någon närmare datering av denna kyrka finns inte men socknen omnämns för första gången 1337. I kyrkan förvaras några medeltida inventarier i form av en klocka från mitten av 1400-talet, en Mariaskulptur från 1500-talet och en apostel i trä som troligen tillhört ett medeltida altarskåp. Dessa vittnar om kyrkans äldsta tid. Kyrkan ska ha byggts som gårdskapell till Tuna Gård och familjen Hammarskjöld innehade patronatsrätten. Under 1600-talet byggdes den medeltida kyrkan ut och renoverades vid flera tillfällen. År 1737 byggdes ett torn i väster. Ny sakristia byggdes 1764. Under 1800… Tidsprofil: 1934–1936. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fridhems kapell
HistorikÅr 1863 bildades Nordöstra Smålands Missionsförening på initiativ av kyrkoherdarna i Tuna och Hjorted. Till en början hölls mötena växelvis i de båda prästgårdarna men redan senare samma år byggdes missionshuset. Tomten där bönehuset byggdes skänktes av godsägare Thunberg från Hökfors. Platsen kallades Smemåla backe. Byggnadsmaterial skänktes och grovarbetet utfördes utan kostnad av folk från de större gårdarna. Betald arbetskraft anlitades bara för att leda bygget. På sommaren 1863 kunde kapellet tas i bruk och den 10 oktober samma år invigdes det. Namnet Fridhem fanns ännu inte, utan kapellet kallades till en början Tuna bönehus. U… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA TUNA KYRKA
ExteriörbeskrivningStora Tuna Kyrka är en treskeppig hallkyrka, till stilen sengotisk beträffande de murade strukturerna. I sin ursprungliga sena 1400-talsgestaltning med tegelornamentik var den av nordiskbaltisk karaktär. Sidoskeppen har en fortsättning i öster som bildar koromgång kring högaltaret, koret har en polygonal avslutning. I väster finns ett tillbyggt torn (1550) och i norr en sakristia som är samtida med långhuset (1400-tal). Till sakristian hör ett litet tillbyggt gravkor från 1750-talet. Utöver västporten finns två ingångar i söder; en port på norra långsidan igenmurades på 1910-talet. Västra porten på södra långsidan hade urs… Tidsprofil: Cirka 1550. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ATTMARS KYRKA
HistorikMedeltida socken, 1314 annex till Tuna. Fram till 1892 pastorat med Tuna, därefter eget. Socknen ligger i den sydligaste delen av landskapet och gränsar i söder till Hälsingland. Kyrkan ligger centralt i odlingsbygden på en sluttning ner mot sjön Marmen, omgiven av bebyggelse och odlingsmark i Attmarby. Kulturbygderna i älvdalen ingår i ett riksintresseområde och tillhör de äldsta i Norrland med tradition från tidig järnålder. 1760-63 om- och tillbyggd medeltida stenkyrka efter ritningar av länsbyggmästare Daniel Hagman. Den östra gaveln och en del av ena långväggen från den äldre kyrkan kom att ingå i den utvidgade byggnaden. Till s… Tidsprofil: 1760–1763. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÅRHULTS JÄRNVÄGSSTATION
HistorikFårhults station uppfördes 1878-79 i samband med tillkomsten av den aktuella järnvägssträckan. Stationshuset är ritat av Hugo Hammarskjöld på Tuna gård som också gjort mönsterritningar till flertalet byggnader utmed sträckan Hultsfred - Västervik. Liknande stationshus har för övrigt också funnits i Tuna och Vena, men bägge dessa är försvunna genom rivning. Stationshuset i Fårhult rymmer numera en restaurang. Stationshuset är uppfört i 1½ våning av timmer. Fasaderna var ursprungligen rödfärgade men är idag panelade med en bred, profilerad stående locklistpanel som oljemålats med en ljus, närmast vit färg. Foder, knutar, vindskivor och… Tidsprofil: 1878–1879. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KVARNSVEDENS KYRKA
HistorikKyrkan tillkom som en naturlig följd av Borlänges expansion och i synnerhet av utvecklingen vid Kvarnsvedens pappersbruk. Redan på 1910-talet var behovet av en gudstjänstlokal i Kvarnsveden påtaglig, sockenkyrkan i Tuna såväl som Amsbergs kapell låg för långt bort. Den omfattande restaureringen av Stora Tuna kyrka som pågick under 1910-talet var ansträngande för församlingens ekonomi. Genomförandet av ett nytt kyrkoprojekt i Kvarnsveden lät därför vänta på sig. Ett förslag till en ny anläggning, utfört av arkitekt Edward Dahlbäck, presenterades dock 1920. Kyrkoprojektet hade nu utvidgats till att även omfatta ett för-samlingshem som… Tidsprofil: 1910-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tuna kyrka
ExteriörbeskrivningVid slutet av 1200-talet hade domkyrkobygget i Uppsala nätt och jämt inletts, och tegel var fortfarande ett nytt och dyrbart material. Då byggdes kyrkan i Tuna i tegel, som en stor och påkostad sockenkyrka. Bygden måste alltså ha varit rik. Ingången var i väster, vilket var ovanligt, och i öster fanns ett tidstypiskt tredelat fönster. Vapenhuset byggdes troligen under första hälften av 1300-talet, vilket är ovanligt tidigt. Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Källare
21420000048455http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048455Bebyggelse - byggnadBORLÄNGE DALSJÖ 9:51 - husnr 9001KällareLän: Dalarna, Kommun: Borlänge, Landskap: Dalarna, Socken: Stora Tuna , Stift: Västerås stift, Församling: Stora Tuna församlingNybyggnadsår: 1876 - 187615.535238977894274,60.50685182951844http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048455http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048455http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048455RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uthus
21420000048454http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048454Bebyggelse - byggnadBORLÄNGE DALSJÖ 9:51 - husnr 3UthusLän: Dalarna, Kommun: Borlänge, Landskap: Dalarna, Socken: Stora Tuna , Stift: Västerås stift, Församling: Stora Tuna församlingNybyggnadsår: 1876 - 187615.534926167169582,60.506760242936444http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048454http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048454http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048454RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LITSLENA TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Litslena tingshus vilar på en tung gråstensgrund och är uppfört i en våning med delvis inredd vind och källare. Eftersom huset ligger i en sluttning har man utnyttjat den frilagda grunden vid ena gavelpartiet för ingång till källaren. Uppgift om häkte saknas men sannolikt utnyttjades just källaren till det ändamålet. Tingshusets fasader är spritputsade och gulfärgade och det brutna sadeltaket täckt med tegel. Själva huskroppen är långsträckt och tämligen smal, fönstren är små och regelbundet placerade i murverket. I gavelröstena syns fönster som lyser upp de tre vinds… Tidsprofil: 1999–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TUNALUNDS FORNA TINGSPLATS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en byggnad med väl tilltagna dimensioner, omkring 15 x 20 meter, uppfört i en våning på en kraftig naturstenssockel med källare som nås från gaveln. Planen är sexdelad med salen placerad mitt i byggnaden och en vind som har inretts med två gavelkammare. Tingshusets fasader är klädda med faluröd spåntad panel och det väldiga, brutna sadeltaket täcks av enkupigt tegel. Takfoten sänker sig djupt ner över fasadlivet och gesimsen är vackert profilerad. Entrén är placerad mitt på fasaden som vetter mot gräsplanen och den forna gästgiveribyggnaden. Den markeras… Tidsprofil: 1999–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skedvisjön, Tuna Udde
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tunaviksbadet, privat
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIESTADS DOMKYRKA
MARIESTADS DOMKYRKA - Maristads äldsta kyrka var en liten träkyrka, använd omkring år 1500 - 1602 och knuten till kungsgården Tunaholm. 1583 anlades Mariestad av hertig Karl, blivande Karl IX. Karl lutade åt calvinismen och tog avstånd från brodern, Johans, mer katolska sympatier. Hertig Karl beslut därför att lösgöra Valle och Vadsbo härader, de härader i sitt hertigdöme, som lydde under Skara stift. Grundstenen till denna Mariakyrka lades av hertig Karls hovpredikant Mathias Marci Molitaeus 1593. Byggmästare hämtades bland annat från Tyskland. Kyrkan hade Klara kyrka i Stockholm som förebild och blev i det närmaste identisk med denna. Klar… Tidsprofil: 1500–1602. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RYSSBY GARVERI
HistorikGarveriet startade på platsen 1861 i en från Långhult ditflyttad lada som fungerat som färgeri. Ladan återuppfördes vid Ryssbyåns strand. Efter att ha bytt ägare ett par gånger under det sena 1800-talet kom garveriet i familjen Angels ägo 1910. Redan i början av 1900-talet hade garveribyggnaden byggts till för att omfatta även tillverkning av träskor , stövlar, skor samt sadelmakeri och läderaffär. Under denna tillbyggnad tillkom den norra delen och övervåningen. Källa: Byggnadsminnesförklaring av Ryssby garveri inom fastigheten Tuna 8:2, Ryssby socken, Ljungby kommun. Länsstyrelsen i Kronobergs län Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TUNA GÅRD
HistorikTuna gård är ätten Hammarskjölds stamgods sedan 1610, då den utgjorde centrum i ett stort ägokomplex med flera gårdar i trakten. Den nuvarande huvudbyggnaden är uppförd 1862-63 efter förslag av byggmästaren Jonas Jonsson av reveterat timmer i en och en halv våning med sadeltak och frontespiser. Fasaderna är avfärgade i vitt, liksom de båda reveterade flyglarna som är timrade i en våning. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1862–1863. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TUNABERGS KYRKA
Historik1600-tal: Kyrkan uppförs som salkyrka i liggtimmer med vapenhus i söder och sakristia i norr under 1620-talet. Ungefär samtida med kyrkan är den slutna klockstapeln väster om kyrkan. Under århundradets andra hälft byggs vapenhuset i söder, delvis tas nya fönster upp i långhus och kor. Omkring år 1700 förses det nya vapenhuset liksom långhus och kor med målningar av Per Målare. Bevarad inredning från 1600-talet består av läktaren i väster samt predikstolen med äldre återanvänt ljudtak. 1700-tal. 1779 tillfogas den s k Nävekvarnsläktaren, en nykyrka på långhusets norra sida. Anledningen till tillbyggnaden var att socknen utökats med yt… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Väster Tuna kapell
ExteriörbeskrivningByggnaden är ett rektangulärt långhus, om 19 x 10,5 meter, med rak avslutning i öster mot koret. Plantypen är enskeppig och byggnaden är uppförd som salkyrka. Ingången är förlagd till västra gaveln som även har två rundbågiga fönster, samt ett rosettföns-ter över porten. Korgaveln i öster hade ursprungligen samma fönsteruppsättning dock med tre rundbågiga fönster. I samband med 1933-års restaurering igenmurades korets mittfönster likaså rosettfönstret på insidan. Samtidigt murades övriga korfönstren i nedre delen, och minskades därmed i storlek. Långsidorna fick fem fönsteraxlar med rundbågiga fönster. De vitmålade träföns… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
*Tuna Hästbergsfältet*
SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; Mn;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
*Tunabergs malmfält*
SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Cu; Co;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Adolfsbergsgruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Cu; Co;. Gruvfält eller fältangivelse: Tunabergs malmfält. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Backgruvan 1
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; Mn;. Gruvfält eller fältangivelse: Tuna-Hästbergsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Backgruvan 2
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; Mn;. Gruvfält eller fältangivelse: Tuna-Hästbergsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Backgruvan 3
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; Mn;. Gruvfält eller fältangivelse: Tuna-Hästbergsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Blombergstorp
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Tunabergs bergslag. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Blombergstorp 1
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; Cu;. Gruvfält eller fältangivelse: Tunabergs bergslag. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Blombergstorp 4
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Tunabergs bergslag. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Börjelstorpsgruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Zn; Pb;. Gruvfält eller fältangivelse: Tunabergs bergslag. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dammgruvorna
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; Mn;. Gruvfält eller fältangivelse: Tunabergs bergslag. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.