SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “torne”
Torne
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÖTISKA TORNET
HistorikGustav III fick dispositionsrätten till Drottningholm 1777. Till de inslag han projekterade för den nya engelska parken hörde denna medeltidsromantiska "gotiska" byggnad som skulle påminna om landets urgamla historia. Av alla byggnadsprojekt var det bara Götiska tornet som påbörjades före kungens död 1792 och som skulle slutföras några år senare. Tornet ritades av Louis Jean Desprez. 1810 uppges att man bytt ut fönstren från sex rutor till tjugofyra rutor per luft. Tornet blev under 1800-talet experimentstation för optisk telegrafsändning , som genom en hög stång med vridbara armar på taket förmedlade signaler till en telegrafist vid… Tidsprofil: 2008–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALBÖKE KYRKA
ExteriörbeskrivningDagens kyrka består av ett torn med lanternin i söder och ett långhus i nord/sydlig riktning med sakristia i norr. Långhuset byggdes 1859 och kyrkans ovanliga, orientering beror på att långhuset ursprungligen byggdes som ett sidoskepp till den medeltida klövsadelkyrkan. Tornet byggdes tre år efter långhuset och ersatte då den medeltida kyrkan i söder. Med tornet fick kyrkan den utformning av modern kyrka i nyklassicistisk stil som den i väsentliga delar ännu bevarar. Den nyklassicistiska karaktären består främst i det höga tornet försett med lanternin, det lång-sträckta långhuset med större bredd än tornet och ett förhålla… Tidsprofil: 1827–1830. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Alfta kyrka
ExteriörbeskrivningAlfta kyrka är en salkyrka med rakt avslutat kor i öster, ett kvadratiskt torn i väster och sakristia i norr med ingång från koret. Via vapenhuset i tornet leder huvudentrén in i långhuset som även har en entré mitt på södra väggen. Långhuset är täckt med ett mansardtak och tornet avslutas uppåt med en lanternin, krönt av en vindflöjel med årtalet 1799 på ett förgyllt klot. Taken på tornet och lanterninen är liksom på långhuset kopparklädda. Fasaderna är slätputsade och avfärgade vita, avslutade uppåt med en fris vid takfoten. Pilastrar upprepas mellan fönsteraxlarna och vid hörnen, och tornet har strävpelare till omkring… Tidsprofil: 1799. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norrtälje kyrka
ExteriörbeskrivningLånghuset och koret är enkla och avskalade medan tornet är mer rikt på former. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i en gråbrun kulör. Koret är tresidigt avskuret, tornet åttasidigt med endast en sida i kontakt med långhuset. Sakristian är belägen med ingång till koret på norra sidan och är en ganska stor volym som 1968 ersatte den sakristia som byggdes 1899. Taket är brutet och täckt med skiffer. Tornet har ett karnissvängt koppartak krönt av tornhuv med lanternin och avsmalnande spira. Till vapenhuset i tornet leder en kopparklädd rundbågig dörr. Vid södra korsarmen sidan finns ett dörrparti med rusticerad sandstensom… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA VEMMERLÖVS KYRKA
HistorikKyrkan är en romansk kyrka troligen byggd i slutet av 1100-talet. Den bestod då av långhus, smalare rakt avslutat kor i öster och i väster ett lågt torn som inte var högre än långhusmurarna. Kyrkan är byggd i etapper med början av koret och sist tornet, samtliga under romansk tid. Kyrkan hade norr- och sydportal och invändigt ett platt trätak. Väggarna kalkmålades i triumfbåge och långhus. Tornets valv med helstenstegel kan vara primärt, det vill säga slaget samtidigt som tornet byggdes. Koret valvslogs under senmedeltid. Kalkmålningar med bilder målades omkring 1500. Tornet byggdes på 1853-54 efter ritningar av C G Brunius. Tornet f… Tidsprofil: 1853–1854. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bäl kyrka
HistorikKyrkans byggnadshistoria Bäl kyrka uppfördes i sin helhet under medel¬tiden. En föregångare till den nuvarande kyrkan anses ha uppförts redan under 1100-talets senare del, varav endast smärre partier återstår i kyrkans triumfbågsvägg. Den nuvarande kyrkobyggnadens äldsta del är koret, vilket anses vara uppfört i början av 1200-talet. Långhuset och tornet byggdes vid slutet av samma århundrade. Tornet kom av allt att döma inte att fullbordas. I övrigt kan nämnas att kyrkogårdsmuren och de båda stigluckorna i densamma sannolikt härstammar från medeltiden. Några andra förändringar än att ett fönster togs upp i tornet 1895 och en sakrist… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Eslövs kyrka
InteriörbeskrivningGenom huvudentrén i väster nås vapenhuset i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med kvadratiska svarta och vita viktoriaplattor. Väggarna har en sockel i rött tegel och ovan denna kvaderimitation. Väggarnas övre del är vitmålad. De norra och södra väggarna har vardera ett smalt fönster i djupa nischer samt dörrar till tornets trapphus. I öster leder en pardörr in i kyrkorummet. Fönster- och dörromfattningar är utförda i rött tegel. Taket är utformat som ett kassettak med profilerade bjälkar. Samtliga snickerier är färgsatta i gröna kulörer med accenter i rött. Tornets övre våningar inrymmer körrum, placerat bakom orgell… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GLEMMINGE KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkorummet består av långhus och kor med absid. Den norra korsarmen är ombyggd till bårhus och den södra till kyrksal och samlingsrum. Huvudingången är via vapenhuset i tornets bottenvåning. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning och golvet är lagt med röda och grå viktoriaplattor i ett dekorativt mönster. Väggarna är slätputsade och avfärgade i en bruten vit ton. Mot den norra väggen är två äldre bemålade och förgyllda gravhällar från 1700-talet uppställda. På norra sidan finns två enkeldörrar målade i ekimitation, varav den ena leder till trappan till orgelläktaren och tornets övre våningar och den andra… Tidsprofil: 1851–1924. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gottröra kyrka
ExteriörbeskrivningGottröra är en romansk gråstenskyrka vars äldsta delar är från årtiondena kring sekelskiftet 1100 1200-talet. Den har senare genomgått förändringar men har utvändigt ännu en tydlig romansk karaktär. Kyrkan brann 1893, efter branden återstod endast murarna och interiören präglas av den återuppbyggnad som gjordes. Av ursprungskyrkan återstår tornet, långhuset och västra delen av koret. Tornet har från början använts som refugium, tillflyktsplats i orostider. På norra sidan av tornet finns en rund tornliknande utbyggnad som fungerar som trapphus, utbyggnaden gjordes 1894. Tidigare fanns ett trapphus i trä och ursprungligen li… Tidsprofil: 1400-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRÖDINGE KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan har ett rektangulärt långhus med rak avslutning i öster i höjd med koret, ett kvadratiskt torn i väster, sakristia i norr i vinkel med koret, samt vapenhus i söder i vinkel med tornet. Tornet är förskjutet mot söder i förhållande till långhusets längdaxel. Orsaken är att tornet är äldre än nuvarande långhus som är resultatet av en ombyggnad på 1300-talet. Då behölls södra muren medan långhuset utvidgades mot norr. Byggnaden har en grund av natursten som är överputsad med spritputs och avfärgad i svart, med trappstegsindelning som följer marknivåerna. Murarna är uppförda av naturstenar med inslag av tegel i omfattnin… Tidsprofil: Cirka 1700. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hanebo kyrka
ExteriörbeskrivningDen symmetriska planen är konventionell med 1876-års torn i väster, det medeltida långhuset i mitten och 1770-talets korsarmar, rakt avslutade kor och femsidiga sakristia i öster. 1963-års tillbyggnad ansluter till sakristians norra sida med separat ingång från kyrkogården och nedgång till källaren. Övriga ingångar till kyrkan finns i tornet samt via vindfånget i södra korsarmen. Från vapenhuset går en trappa upp till läktaren och vidare upp i tornet. Kyrkans huvudsakliga byggnadsetapper redovisas tydligt i dess exteriör. Tornet är utformat i nyrenässansstil med detaljer i vitt mot en slät puts i ljust gult. Utsmyckningarn… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HOVBY KYRKA
ExteriörbeskrivningHOVBY KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret samt ett lågt smalare torn i väster. Kyrkan är murad av sandstenskvadrar och tuktad sandsten, förutom tornet som är uppfört i trä. Tornet tillkom 1830. Kyrkan har huvudsakligen prägel av 1700-tal, då långhuset ommurades helt med delvis äldre stenmaterial. FASAD - Långhus och sakristia är murade av sandstenskvadrar och tuktad sandsten. Sockel saknas. Långhuset har under takfoten en rödmålad gesims av trä. Tornet är uppfört av trä, klätt med faluröd, ny träpanel. I kyrkans sydöstra del samt i nordfas… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖRUPS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med långhus med smalare kor och kvadratisk sakristia i öster, korsarmar i norr och söder samt brett torn i väster. Kyrkans medeltida kalkstensmurar finns bevarade i långhusets västra delar samt i tornet. Koret, sakristian, korsarmarna och tornets övre dubbeltorn uppfördes av tegel 19051909. Skarven mellan de olika byggnadsetapperna är tydlig på tornet. De medeltida delarna, långhusets västligaste del samt tornet saknar sockel, medan övriga delar har en utskjutande sockel av komstadkalksten. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i vitt och avslutas upptill med en sågtandslist. S… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KYRKHEDDINGE KYRKA
HistorikKyrkheddinge kyrka är till i sina äldsta delar uppförd under 1100-talet. Ursprungligen var den utformad som en traditionell romansk kyrka med långhus, kor och absid. I väster fanns ett torn av samma bredd som långhuset. Av den romanska kyrkan kvarstår idag västra delen av långhuset och nedre delen av tornet. Spår finns av tidigmedeltida fönsteröppningar och av syd- och nordingångar. Kyrkan präglas av den stora om- och tillbyggnad som gjordes 1869. Då tillkom långhusets östra del, koret, den femsidiga sakristian och tornet. Bottenvåningen i det medeltida tornet behölls och utgör nu långhusets västligaste parti. Kalkmålningar upptäckte… Tidsprofil: 2005–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÖNSÅS KYRKA
HistorikKyrkan uppfördes ursprungligen under 1100-talet av kalksten och tornet tillbyggdes sannolikt strax därefter. Genom dendrokronologisk provtagning, d v s årsringsdatering, har kyrkan kunnat dateras till 1100-talets första hälft. Det medeltida murverket i torn och långhus ligger inte i förband, vilket tyder på att tornet tillkommit efter att långhuset uppförts. Tornets medeltida murverk med utstrukna fogar och kvaderritsningar tyder på att tidsskillnaden inte kan vara alltför stor. Tornet har vid något tillfälle försetts med en kraftig strävpelare på den västra sidan. Någon gång under medeltiden ombyggdes kyrkan så den fick ett rakslute… Tidsprofil: 1773–1777. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MOHEDA KYRKA
ExteriörbeskrivningMoheda kyrka har en oregelbunden form efter att ha byggts till i flera omgångar genom åren. Den är uppförd i sten och tegel samt orienterad med koret i öster och tornet i väster. Byggnaden består av ett långhus med rakslutet kor och halvrund korabsid. Koret är åt norr utbyggt med en sakristia och långhuset åt söder med ett vapenhus. Tornet är utbyggt i linje med långhusets bredd och har ett yttre vapenhus åt väster. Med sitt bastanta torn och högresta sadeltak får byggnaden ett närmast nationalromantiskt klosterliknande utseende. Tornet är inte särskilt högt, men har ett högrest sadeltak utan lanternin. Det är av samma bre… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÖRSILS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är byggd i nyklassicistisk stil och består av ett rektangulärt långhus med ett rakslutet korparti och en mindre vidbyggd sakristia i öster samt västtorn. Murarna är vitputsade och har i putsen markerade hörnpilastrar, omfattningar kring de rundbågiga fönstren, en gördelgesims under fönstren och en krönlist med tandsnitt på tornet. Tornet kröns av en åttkantig öppen lanternin med en spetsig spira som i sin stil bär drag av nygotik. Den är klädd i kopparplåt. I tornet finns ljudluckor i trä för kyrkklockorna och runda fönster i våningen under. Torntaket, långhusets och sakristians sadeltak har falsad skivtäckning av g… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rebbelberga kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan består av långhus från 1867, medeltida kvadratiskt torn i väster som är smalare än långhuset och ett kor från 1934 som är rakavslutat och smalare än långhuset. Vid tornets norrsida finns ett trapphus. Mellan trapphuset och långhusgaveln finns en toalett. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar kring spetsbågiga dörr- och fönsternischer. Gavlarna är trappstegsgavlar. Taken är belagda med tegelpannor. Sannolikt är kyrkans grundläggning en kallmur av gråsten. Tornets murar är byggda av gråsten med tegel runt ljudöppningarna. Tornets trapphus är murat av tegel. Inga uppgifter finns om vad övriga murar är… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT LUKAS KYRKA
ExteriörbeskrivningSANKT LUKAS KYRKA - Sankt Lukas kyrka uppfördes 1970 efter ritningar av Hans-Erland Heinman. Den sedan byggnadstiden bevarade, enhetliga exteriören har stort symbolvärde. Kyrkan är byggd i form av en spiralvriden snäcka, där snäckans ytterända i väster utgör torn. Tornet är rektangulärt med gavlarna vända mot norr och söder. Portalen är belägen öster om tornet med dörren mot norr. Marken sluttar mot öster, varför sockeln av betong minskar successivt. Östra partiet saknar sockel. FASAD - Den rundade fasaden består av vitt fasadtegel och sockeln i västra delen av betong. PORT - Kyrkan har ingång närmast tornet i nordvästra d… Tidsprofil: 1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Silte kyrka
HistorikSilte kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Koret byggdes vid mitten av 1200-talet, långhuset tillfogades kort tid därefter. Sist tillkom tornet vid slutet av nämnda århundrade. Stenbyggnaden har föregåtts av en träkyrka i stavteknik från slutet av 1100-talet på platsen, vilken revs i samband med att det nya långhuset byggdes. Kyrkan drabbades redan strax efter att den färdigställts av en brand, och i slutet av medeltiden (eller möjligen i samband med det av Hans Nilson Strelow i hans Gotländska krönika 1633 omtalade jordskalvet 1540) av ett ras som stympade tornet. Sedan tornet reparerats efter att ha stått som ruin en tid… Tidsprofil: 1971–1972. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKARA VATTENTORN
InteriörbeskrivningTornets insida har putsade väggar. En spiraltrappa av trä stödd av trästolpar löper längs väggarna upp till tornets översta del. I väggarna sitter fönstergluggar vars smygar smalnar av utåt. Från vattencisternen i tornets topp och ned i marken löper två grova vattenrör. På 32 meters höjd, på skaftets krön, i betongcylindern som utgör tornets översta del, vilar cisternen, som rymmer ca 300 m3. Cisternen består av järnplåt med varmnitade fogar, runt cisternen löper en träbrygga som lyses upp av en rad kvadratiska små fönster. Takhuven bärs upp av en stomme av smäckra järnbalkar som klätts med ett innertak av träpanel. Sverke… Tidsprofil: 1995–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.