Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod

Silte kyrka

HistorikSilte kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Koret byggdes vid mitten av 1200-talet, långhuset tillfogades kort tid därefter. Sist tillkom tornet vid slutet av nämnda århundrade. Stenbyggnaden har föregåtts av en träkyrka i stavteknik från slutet av 1100-talet på platsen, vilken revs i samband med att det nya långhuset byggdes. Kyrkan drabbades redan strax efter att den färdigställts av en brand, och i slutet av medeltiden (eller möjligen i samband med det av Hans Nilson Strelow i hans Gotländska krönika 1633 omtalade jordskalvet 1540) av ett ras som stympade tornet. Sedan tornet reparerats efter att ha stått som ruin en tid… Tidsprofil: 1971–1972. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

01 Kanonisk kunskapsnod 02 Påståenden med ursprung 03 Återanvänds i portaler

KUNSKAPSPASS

Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.

Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.

Senast verifierad 2026-07-24
Källor98
Fördjupning89
Samband72
Bildlager0
Rättigheter100
Tillgänglighet94
Källor
1
Relationer
2
Bilder
0

KULTUR- OCH NATURARV

Platsen i Sveriges arvsatlas.

Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.

KLASSIFICERING
Kulturhistorisk byggnad89%

Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 168520.

Platsvisning: dold
SKYDD OCH BESLUT0

Ingen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.

SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN

Delvis spårbar

Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.

Påståenden
10
Med källspår
10
Källor
1
Täckning
100%

Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.

Senast verifierad 2026-07-24
  • Dokumenterat6
  • Sannolikt2
  • Redaktionell tolkning2

Verifierad identitet

Silte kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444073. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1971–1972. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1971–1972.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Gotland · Gotlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikSilte kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Koret byggdes vid mitten av 1200-talet, långhuset tillfogades kort tid därefter. Sist tillkom tornet vid slutet av nämnda århundrade. Stenbyggnaden har föregåtts av en träkyrka i stavteknik från slutet av 1100-talet på platsen, vilken revs i samband med att det nya långhuset byggdes. Kyrkan drabbades redan strax efter att den färdigställts av en brand, och i slutet av medeltiden (eller möjligen i samband med det av Hans Nilson Strelow i hans Gotländska krönika 1633 omtalade jordskalvet 1540) av ett ras som stympade tornet. Sedan tornet reparerats efter att ha stått som ruin en tid har inte några större förändringar gjorts med kyrkans exteriör. De ursprungliga faltaken (brädtaken) över kor och långhus ersattes vid mitten av 1700-talet med tegeltak, samtidigt som taken sänktes, och vid ungefär samma tid togs ett litet fönster upp i långhusets sydvägg vid predikstolen. De senaste restaureringarna Den senaste utvändiga restaureringen gjordes 1960 då tegeltaken lades om med nytt tegel på täta underlag, nya avvattningsanordningar sattes upp och fasaderna putsades och kalkavfärgades. En grundförstärkning gjordes även vid detta tillfälle. Den senaste invändiga restaureringen gjorde 1971-72, varvid väggar och valv kalkavfärgad… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444073. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000444073. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.

PLATS I HELHETEN

Var hör detta hemma?

Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.

LänInte angivet
KommunInte angivet
PortalerInte angivet
KoordinaterSaknas eller är inte geografiskt relevant
SVKUNSKAPSNOD

EN SAK · FLERA SAMMANHANG

Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.

PASS 34 · STOPP 00 AV 06

Regional kulturarvsresa

Öppna hela länsresan ↗
VARFÖR PLATSEN INGÅR

Därför är platsen viktig här.

Publicerad och källspårad kulturarvsnod i Svenskhets kanoniska kunskapsnät.

PLATSEN I SIN TID

1971–1972

Källans tidsuppgift: 1971–1972.

PLATSEN I LÄNET

Gotlands län · Skyddad och värdefull bebyggelse

Platsen är knuten till Gotlands län och ingår i länets samlade kulturarvspopulation.

STATUS OCH TOLKNING

Kulturhistoriskt värde är inte alltid juridiskt skydd.

Registerförekomst och kulturhistoriskt värde ska inte automatiskt tolkas som en viss juridisk skyddsstatus.

KÄLLKEDJAKSAMSOK_BBRB

Identiteten bevaras från den publicerade källreferensen.

PASS 35 · NATIONELL FORTSÄTTNINGSVÄG

Det byggda Sverige

Öppna hela spåret ↗

Den här platsen är stopp 27127 av 104034 i det nationella temaspåret Byggt kulturarv. Länsresan och primärkällan är fortfarande den lokala sanningskedjan.

PASS 36 · JÄMFÖR PERSPEKTIV

Två källbundna vägar till andra län.

Öppna korsningen ↗

Jämförelserna skapas deterministiskt från samma förseglade lager-, tids- och länsmedlemskap. De är läsvägar, inte nya faktapåståenden.

SAMMANBUNDET MED

Fortsätt genom relationerna.

NAMN OCH SPRÅK

Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.

svHistorikLOCAL · Pass 38 · explicit undertitel eller alternativt källnamn

SÅ VET VI DETTA

Påståenden med ursprung.

Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.

SÖK I SVERIGE

Sök genom platser, tider, människor, berättelser och källspår.