SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
22 träffar
för “tomelilla kyrka”
Tomelilla kyrka
HistorikTomelilla kyrka ritades av Alfred Arwidius och uppfördes 1908 som begravningskapell på den samma år anlagda kyrkogården. Byggmästare var Per Andersson. Kyrkan byggdes i tegelgotik med strävpelare utmed långsidorna och blinderade trappstegsgavlar. Långhuset är försett med ett mittkvadratiskt torn som är uppbyggt ovanpå kyrkans entrégavel och smalare än långhuset. Långhusets takfall omsluter således tornets sidor. Tornets nedre våningsplan upplevs exteriört som en del av långhuset. Kyrkan är orienterad enligt kyrkogårdens centralaxel i nordväst-sydöstlig riktning med en lägre och smalare kortillbyggnad i sydöst. Koret var till en börja… Tidsprofil: 1972–1973. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tomelilla Kyrkogården - hus nr 4
HistorikYtterligare en byggnad, den gamla ekonomibyggnaden, finns utmed den gamla kyrkogårdens västra gräns. Byggnaden inrymde ursprungligen pannrum, bårhus och toaletter och ritades 1926 av Karl Eriksson, Ystad. En senare tillbyggnad i samma stil har förlängt byggnaden mot söder. Ekonomihuset är uppbyggd av rött tegel i blockförband, samma förband som till kyrkan. Taket är ett sadeltak av enkupigt, rött tegel. Gavlarna är murade med dekorativa strömskift och fönster och dörrar är murade med raka valv av stående tegel. Mot norr finns två enkeldörrar till toalettutrymmen och i öster en pardörr i den gamla delen och en enkeldörr till den senar… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SPJUTSTORPS KYRKA
HistorikSpjutstorps nuvarande kyrka började byggas 1868 och invigdes 1869. Kyrkan byggdes efter ritningar av Edvard von Rothstein som också ritade den snarlika kyrkan i Tryde uppförd några år tidigare. De nya kyrkorna i Tryde och Spjutstorp bekostades av Johan Peter Hintze på Kåseholms säteri som innehade patronatsrätten över båda kyrkor. Spjutstorps kyrka byggdes av tegel och kalksten och tornet av gråsten och tegel. Taken täcktes till en början av svart, tjärstruken papp lagd på trekantsläkt. Tornet utformades till en början med traditionellt sadeltak. Under 1870-talet började man diskutera möjligheten att bygga på tornet med en hög spira.… Tidsprofil: 1870-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖVRABY KYRKA
HistorikKyrkans äldsta delar består av absid, kor och långhus uppförda under den romanska stilperioden. Från kyrkans medeltida taklag finns en nockåsbjälke bevarad vilken har daterats genom dendrokronologi till år 1126. Dateringen gör Övraby kyrka till en av Skånes äldsta kyrkor. Det är också möjligt att bjälken har återanvänts, exempelvis från en äldre träkyrka. Nockåsbjälken har en ornerad undersida vilket tyder på att den suttit i en öppen takstol där den varit synlig inifrån kyrkan. Under romansk period utfördes också målningar i kyrkans absid och på korets östra vägg. Endast målningarna i absiden finns bevarade. Målningarna har ansetts… Tidsprofil: 1908–1909. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BROMMA KYRKA
Historiknull, Bromma kyrka uppfördes med ett murverk av kalksten, så kallad Komstasten, under slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet med långhus, lägre och sannolikt smalare kor med absid. Under 1300-talet uppfördes ett torn av marksten i väster. Sannolikt försågs kyrkorummet samtidigt med kryssvalv. Tornet påbyggdes i mitten av 1400-talet, takstolarna av ek har daterats genom dendrokronologi till tiden runt 1459. Troligen tillkom samtidigt ett kryssvalv i tornets bottenvåning. Ett vapenhus byggdes vid sydportalen under senmedeltiden. Kyrkoherde Daniel Broome skrev i sin Pro memoria 1730 att I Bromma socken och Bussjö by har fordom… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOLLERUPS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans äldsta murverk är uppbyggt som skalmurar av kluven och tuktad kalksten. Tornets och långhusets murverk är mycket snarlikt och sannolikt uppfört nära i tid efter varandra om inte samtidigt. 1800-talets murverk består av huggen kalksten och kalkstensflis med inslag av gråsten, lagda i bruk med relativt jämn skiftläggning. Samtliga fasader är spritputsade och vitmålade med gråmålat sockelparti. Sockeln på torn och långhus består av huggen kalksten. Tornsockeln är profilerad med en hög skråkant och en kvartsstav överst medan långhuset har en sockel med enbart skråkant. I korsarmarnas gavelrösten finns slätputsade och k… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ELJARÖDS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans äldsta delar består av det medeltida långhuset med rakt avslutat kor samt se-nare tillbyggnader i form av västtorn och en rakt avslutad sakristia i öster. Koret är ovanligt högt och brett även om det är något mindre än långhuset i storlek. Östra korg-aveln är förstärkt genom två strävpelare, med sluttande tegelavtäckning, på var sida om sakristian. Sakristians östra gavel är murad med trappsteg medan långhusets och korets östra gavlar saknar trappstegsmurning. Tornet, som också är sekundärt, är något smalare än långhuset och i höjd med andra våningsplan smalnar tornet av ytterligare till ett lågt mittkvadratiskt to… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ONSLUNDA KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Huvudingången till kyrkan, i väster, leder till tornets bottenvåning vilken är inredd som entréhall. Hallen är relativt liten med golv av återanvända gravhällar av kalk-sten, en del med mycket sliten, nästintill utplånad, inskription. Väggarna är putsade och vitkalkade. I hallen finns en enkel möblering med kapphängare och en bänk. Längs norra väggen finns en vitmålad trappinbyggnad av brädor med en gråmålad bröstning nedtill. En liten enkel kammardörr leder till den branta och höga, smala trappan till tornets andra våning. I öster leder en stor pardörr in till kyrkorummet. Pardörren är uppbyggd med spegelfyllning… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRYDE KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans fasader är spritputsade och kalkvittade med slätputsade omfattningar och listverk. Längst ned finns en något utskjutande, putsad sockel svartmålad med kallasfalt. Överst är fasaderna murade med fyrsprångiga gesimser varav det nedre murskiftet är något bredare än de tre övre. Långhusets gavelsidor markeras upptill av ett slätputsat murskift. Tornet har kvadratisk grundplan och är smalare än långhuset. Dess östra gavel rider på långhusets västra sida. I höjd med tredje våningsplan smalnar norra och södra fasaderna av vilket är markerat med en muravsats avtäckt med plåt. Synliga svartmålade ankarslutar finns på tornmu… Tidsprofil: 1914. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANDRARUMS KYRKA
ByggnadsdelKor - Söder, Kor - Söder, Sakristia - Söder, Korsarm, Vapenhus, Absid - Öster, Torn - Väster, Gravkor, Torn - Västtorn, Absid - Öster, Torn - Västtorn Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ramsåsa kyrka
ByggnadsdelTrappgavel, Torn - Väster, Absid - Öster, Torn, Kor - Öster, Torn - Västtorn, Kor - Öster, Torn - Väster, Absid - Öster, Kor - Smalare Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TOSTERUPS KYRKA
ByggnadsdelKor - Öster, Vapenhus, Torn - Indraget, Vapenhus - Söder, Kor - Öster, Torn - Väster, Torn - Indraget, Kor - Rundat korutsprång Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRANÅS KYRKA
ByggnadsdelTorn - Västtorn, Absid - Öster, Torn - Väster, Kor - Smalare, Absid - Öster, Sakristia - Norr, Kor - Öster, Sakristia, Torn - Västtorn Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ullstorps kyrka
ByggnadsdelKor - Öster, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Absid - Polygonal, Korsarm, Sakristia, Absid - Öster, Torn - Västtorn, Torn - Väster, Sakristia - Söder, Torn - Västtorn, Trappgavel Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA INGELSTADS KYRKA
ByggnadsdelTorn - Norr, Vapenhus - Söder, Vapenhus - Söder, Torn - Norr, Kor - Smalare, Kor - Öster, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Sidoställt, Sakristia - Norr, Vidbyggnad Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRÖSARPS KYRKA
TakformSadeltak, Takryttare, Tälttak, Sadeltak, Sadeltak, Hjälmtak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DR NA1998;66, Brösarps kyrka
AnteckningarRaderna med runor är skrivna på ett skinn som djävulen håller i handen. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Benestads kyrka
TakformSadeltak, Kägeltak, Hjälmtak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DR 342, Östra Ingelstads kyrka
FöremålsbeskrivningPutsinskrift gjord i våt puts Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÅGELTOFTA KYRKA
Antal våningar03, Vind och vindsvåning, Ej utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KVERRESTADS KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak, Hjälmtak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SMEDSTORPS KYRKA
Antal våningarVind och vindsvåning, 01, Källare Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.