SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
22 träffar
för “tegelbruk”
Tegelbruk
21420000015359http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000015359Bebyggelse - byggnadVÄSTERÅS SEVALLA-VÄSBY 3:8 - husnr 3TegelbrukLän: Västmanland, Kommun: Västerås, Landskap: Västmanland, Socken: Sevalla , Stift: Västerås stift, Församling: Tillberga församlingNybyggnadsår: 1950 - 195916.725937263833814,59.74155532456537http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000015359http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000015359http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000015359RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tegelbrukshagen
Tegelbrukshagen är nature_reserve i Gnesta i Södermanlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2018. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TEGELBRUKETS MISSIONSHUS
HistorikMed början omkring 1929 startade Vårgårda-Hobergs Missionsförsamling en söndagsskola i ett bostadshus i tegelbruksområdet ett par kilometer väster om Hobergs Missionshus. Snart uppstod behov av en lämpligare lokal för verksamheten, varför församlingen 1932 uppförde ett litet missionshus, som kom att användas både för söndagsskolan och för annan församlingsverksamhet. Huset projekterades av byggmästare Martin Henriksson. Byggnadskostnaden uppgick till 2.600 kronor. 1951 gjordes en tilllbyggnad innehållande en sidosal med köksutrustning. Huset såldes 1983 till Svenska Kyrkan. Verksamheten är numera nedlagd, och huset ombyggt till bosta… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASSCHIERSKA HUSET, GAMLA RÅDHUSET
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING -Det forna rådhuset består av två tvåvåningslängor uppförda i korsvirkeskonstruktion. Teglet kommer från ett tegelbruk som borgerskapet hade anlagt utanför det så kallade Österport (Svenska Handelsbankens skrift, 1959, s. 6ff). Timret är tjärat och fyllningarna av tegel har delvis lagts i mönstermurning. Det höga sadeltaket med en antydan till konkav kontur har belagts med rött lertegel. Andra våningen är delvis utkragad. Mot torget har byggnaden två entréer och mot sidogatan, Christopher Schröders gata, finns en port. Fönstren är utformade som tvåluftsfönster förutom t… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningTjockhus från slutet av 1920-talet, som visar stildrag både av 1920-talets traditionalism och klassicism och 1930-talets funktionalistiska arkitektur. FASAD- Tegel är märkt HÄG, vilket står för Hägerstens tegelbruk, vars produktion upphörde 1929. Kopp- och löpband har olika struktur, vilket ger en plastisk effekt. ENTRÉ/DÖRRAR- Utskjutande betongomfattningar. Portar utbytta till aluminiumportar. FÖNSTER- Spröjsade, sexdelade, tvåluftsfönster. Vitmålade träbågar, ej ursprungliga. Gavel mot söder, ospröjsade enluftsfönster, gavel mot norr stora fönsterpartier till korridorrer. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- Markerat takutsprång. Många… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningFlerbostadshus i 2 ½ våning, uppförd omkring 1910-tal. Huset uppfördes ursprungligen som arbetarbostäder. I källaren finns hantverkslokal. SOCKEL- slätputsad, grå. FASAD- slätputsad fasad, bottenvåningen i rött tegel. ENTRÉ/DÖRRAR- träportar bruna med utanpåliggande fyllningar, rundbågigt överljus. FÖNSTER- utbytta fönster i befintlig karm, två- och treluftsfönster med spröjs i den övre delen. Bruna snickerier. BALKONG/ÖVRIG BYGGNADSDEL- burspråk, mot tegelbruksvägen.Takkupor med segmentformad utformning. Tidsprofil: Cirka 1910. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningVälbevarat flerbostadshus om tre våningar med källare, uppfört i slutet av 1930-talet. Byggnaden ingår i ett större kvarter och är sammanlänkad på var sida av byggnader från samma tidsperiod med placering vid Tegelbruksvägen i den östra delen av stadsdelen Midsommarkransen. SOCKEL- klinker övermålad, grå. FÖNSTER- ursprungliga en- och tvåluftsfönster med förskjuten mittpost, vita snickerier. Utskjutande trapphusfönster. ENTRÉ/DÖRRAR- glasade träportar målade gula. BALKONG/ÖVRIG BYGGNADSDEL- senare tillkomna takfönster placerade mot gården. Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ellenö kvarn
HistorikVattendriven kvarn uppförd vid Valboån på 1890-talet. I början av 1900-talet fanns här även ångsåg, vattensåg, tegelbruk och mejeri. Idag återstår, förutom kvarnen, ett senare tillkommet kraftverk. Ellenö kvarn är en av Dalslands få vattenkvarnar byggda i tegel. Ett äldre fotografi visar att kvarnen haft åtminstone en takkupa men när den eller de har försvunnit framgår inte. Kraftverket ligger tätt intill kvarnen. Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FALU KRISTINE KYRKA
HistorikByggandet av Kristine kyrka sammanfaller med Falu stads uppkomst. År 1635 gav Kunglig majestät tillstånd för en ny kyrka. Grundläggningen skedde 1642, vid samma tid som stadsprivilegier utfärdades. Sockeln murades av granit med kalkstenslist, men i övrigt bestod murarna av tegel slagna vid ett för ändamålet grundat tegelbruk i Rankhyttan. Enligt inskription i gavelröste var långhuset och korsarmarna klara 1650. Året efter började valvslagningen över kyrkorummet, på pelare av gråröd Rättvikskalksten som huggits av Simon Hack. Under loppet av 1651 fullbordades valven och yttertaket blev helt täckt med koppar från Falu gruva. Så långt s… Tidsprofil: 1658–1660. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Heliga Trefaldighetskyrkan
ExteriörbeskrivningAnläggningen består av församlingshus och kyrka som är sammanbyggda men förskjutna i förhållande till varandra. Anläggningen ligger i rakt nord-sydlig riktning med huvudentré i norr. Klocktornet är placerat vid kyrkans sydvästra hörn. Kyrkan Kyrkan är en rektangulär byggnad med ett flackt sadeltak. Byggnaden är i ett plan plus källare. Fasaden är av handslaget mörkt brunrött tegel från Minnesbergs tegelbruk murat i munkförband med två löpstenar och en kopp. Sockeln är av huggen granit. På varje långsida sitter sju höga fönster som markeras av en ram med utkragande tegelstenar runt fönstren. Fönsterbågarna är oljade teakpar… Tidsprofil: 2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
nolgården
HistorikLanna 2:38, Nolgården Lanna bys nordligaste gård, där den götiska gårdsformen är tydlig med manbyggnad väl avskild från de parallellställda ekonomibyggnaderna på fägården vid vägen. Manbyggnaden är uppförd 1863 av tegel från Nolgårdens tegelbruk i Varola, och vilar liksom de övriga manbyggnaderna på byggmästargårdarna på en hög källarvåning av natursten. Fasaderna är slätputsade i blekgul kulör och taket täcks av enkupigt tegel. Vid södra gaveln är en tillbyggnad med fasader av locklistpanel i en våning. Parallellställda ekonomibyggnader med faluröda fasader. Tidsprofil: 1863. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Polishus
ExteriörbeskrivningOvan mark: flerbostadshus, mataffär (konsum) kemtvätt, restaurang och kontor om fyravåningar med källare (garage), uppfört i mitten på 1960-talet. Under mark ligger Midsommarkransens tunnelbana. Ingång till Tunnelbanan sker via Svandammsvägen respektive Tegelbruksvägen. SOCKEL- flera olika typer förekommer, delvis konsten och granit. FASAD- långsträckt byggnadskropp, delvis utformad likt ett dragspel. FÖNSTER- Stora planfönster till butiker i bottenvåningen mot Svandammsvägen, karm och bågar i stål. Stort planfönster mot nedre Bergsvägen omslutet i koppar. Bostads- och kontorshus med karm och bågar i vit plåt. Kontorsfasad… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skolbyggnad
HistorikByggnadsår 1928-30, arkitekt Allan Berglund, byggherre Byggnadskommittén för nytt läroverk. Sedan beslut om fullständigt gymnasium i Skövde fattats i 1927 års riksdag, presenterades i januari 1928 förslag till ny läroverksbyggnad på den s.k. Vårfruplatsen, som i 1903 års slutligen förslaget om att bygga till det gamla elementarläroverket från 1870-talet, liksom planerna på att förlägga ett nytt läroverk till den södra delen av staden. Det nya skolhuset invigdes 8 nov. 1930. Enligt en beskrivning av arkitekten var fasadteglet taget från Slottsmöllans tegelbruk, taket var lagt med glaserat tegel från Börringe, medan graniten till det m… Tidsprofil: 1928–1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKORSTEN
ExteriörbeskrivningSkorstenen är murad med gult tegel och är en rekonstruktion efter den ursprungliga skorstenens dimensioner och utförande. Den ursprungliga revs 1992 och ersattes då med den nuvarande. Skorstenen är murad med tegel från Wewers tegelbruk i Danmark och fogad med hydrauliskt kalkbruk. Skorstenkanalen i den nya skorstenen består av två s k Isokaernrör. Som en isolering runt dessa rör finns staplade lecablock. Den befintliga naturstenssockeln fogar omfogades med kalkbruk. KÄLLA: Kulturhistorisk dokumentation och kontrollrapport, Älvsborgs museum 1995-11-22 Tidsprofil: 1995–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sätra övre kraftverk
HistorikSätra övre kraftverk uppfördes 1942. Byggherre var Sätra bruk. För beskrivning och historik-se under anläggningsnivå. , 1739 etablerades ett järnbruk vid Sätra gård. Rörelsen växte och omfattade även sågverk, kalkbruk, tegelbruk, vattenkvarnar, jordbruk och skogsbruk. Antalet anställda var som mest cirka 100 personer. Tillverkningen vid järnbruket utgjordes huvudsakligen av stångjärn, som exporterades bland annat till England. I mitten av 1800-talet inträffade den så kallade bruksdöden, då många mindre järnbruk fick läggas ned på grund av bristande lönsamhet. Vid Sätra bruk upphörde stångjärnsproduktionen 1895. Istället började man t… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Södra grindstugan
HistorikMellan herrgården och tegelbruket finns en allé som bildar en arkitektonisk helhet tillsammans med de stenmurar som uppfördes av Angerstein vid mitten av 1800-talet i syfte att försköna herrgården. Bostadshusen på fastigheterna Gåvetorp 7:10 och Gåvetorp 7:11 ingår båda som komponenter i denna alléanläggning. De två byggnaderna, "grindstugorna", ligger som visuella markörer mellan herrgården och tegelbruket och har båda fungerat som arbetarbostäder till Gåvetorps herrgård och tegelbruk. Grindstugorna omges av stenmurar som arrangerats symmetriskt utmed alléns axel. Bostadshuset på fastigheten Gåvetorp 7:10, den södra grindstugan, fly… Tidsprofil: Cirka 1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TOTTARPS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans murverk är uppbyggt av grovt tuktad marksten med sockel, hörnkedjor och omfattningar av sandstenskvadrar. Tornet, koret och korsarmarna är murade i tegel. Fasaden är vit och spritputsad. I den norra fasaden markerar en huggen sandstensomfattning ett igensatt fönster. Långhus, kor och torn har sadeltak täckta av rött enkupigt tegel från Börringe tegelbruk. Tornet har två rundbågiga ljudöppningar i alla väderstreck. Korsarmar och torn har trappstegsgavlar, försedda med blinderingar. På den södra finns årtalet 1850 och på koret 1891 Långhusväggarnas avslutas av en profilerad taklist. Kyrkans fönster är rundbågiga med… Tidsprofil: 1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VARVS KYRKA
HistorikKyrkan uppfördes 1861 efter ritningar av arkitekt Per Ulrik Stenhammar. Sakristian var inrymd i absiden och skiljdes från koret av ett altarskrank med hjulkors av trä. En barockorgel inköptes på 1870-talet från Röks kyrka och ombyggdes av P A Kullbom, Broddetorp. 1901 fick skeppets tak täckning av glaserat, rött tegel från Fröjereds tegelbruk. En ny predikstol insattes, ritad av Bror Almqvist. Altarskranket påbyggdes och nya portar tillkom. 1914 byggdes ett nytt altare istället för den dittills brukade gravhällen. Altarkorset ersattes med en gipskopia av Thorvaldsens Kristusfigur. 1922 försågs orgeln med nytt pneumatiskt verk och spe… Tidsprofil: 1946–1947. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Västerlanda kvarn
HistorikI Svenska kvarnar (1940) står det att läsa att Västerlanda kvarn uppfördes 1902 och att den byggdes till 1935. Då förlängdes den vid den norra gaveln. Tillbyggnaden gjordes i tegel för att förbruka det tegel gården fick sig tilldelat från det närliggande tegelbruket. I dag är kvarnen cirka 48 meter lång och fyra våningar hög. Byggnaden vittnar om en omfattande verksamhet, som emellertid successivt har trappats ner för att i dag ha upphört helt. Den sista mjölnaren slutade 1964 och därefter användes kvarnen endast för rensning av utsäde och djurfoderhantering. Också detta upphörde 1993 i samband med att man slutade med mjölkkor på går… Tidsprofil: 1940. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄRLEKENS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan förbinds med församlingshemmet med en glasad gång. FASAD- Rött tegel som är murat i löpförband, med mönstermurning vid takfoten. Vid takfoten är glasbetong inmurad i mönstret. På en del ställen går glasbetongblocken ner två eller tre block. Det röda teglet kommer från Slottsmöllans tegelbruk i Halmstad. PORT- Entré till kyrkan sker via porten i östra fasaden samt genom glasgången från församlingshemmet. Entrén i östra fasaden är klädd med kopparplåt och indragen ca en halv meter i fasaden. Portarna har stora, fyrkantiga trähandtag. På norra fasaden finns en mindre dörr till sakristian. Denna är av ek med ett stort,… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikF d tjänstebostad till tegelbruket. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikF d tegelbruksbyggnad. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.