SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN

Hitta ett samband.

Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.

Nollställ

SÖKRESULTAT

9 träffar

för “trösklada”

4280 ms · källspårbar projektion
Kunskapsnoder 9
01
Plats

Trösklada

ExteriörbeskrivningByggnaden är hög. 23 timmervarv till takfot. I den övre delen finns gamla flyttmärken. Taket utskjutande med sparrar. Tvådelade portar på vardera fasaden med korta gångjärnsbeslag. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET631 källor
02
Plats

TRÖSKLADA

ExteriörbeskrivningByggnaden är uppförd av liggande timmer (15 timmervarv till takfot). Byggnaden är till funktionen en parloge, ursprungligen med skyl- och tröskutrymmen på ömse sidor om de på långsidorna centralt belägna portarna. Av interiören finns inget kvar, men spår i väggarna visar att avbalkningar har funnits. Den östra porten har satts igen med kompletterande timmer och väggen har stabiliserats med två följare. Istället har en enkelport placerats i det sydvästra hörnet. På södra gaveln har ett fönster tagits upp. Även här är timret lappat och visar troligen på platsen för en tidigare fönsteröppning. Konstruktivt hålls byggnaden iho… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET631 källor
03
Plats

TRÖSKLADAN

21000001670760http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001670760Bebyggelse - byggnadHUDIKSVALL HALSTA 1:1 - husnr 9005TRÖSKLADANLän: Gävleborg, Kommun: Hudiksvall, Landskap: Hälsingland, Socken: Hälsingtuna , Stift: Uppsala stift, Församling: Hudiksvallsbygdens församlingNybyggnadsår: 1750 - 186517.07283806928277,61.77599464774142http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001670760http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001670760http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001670760RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET631 källor
04
Plats

Sädes- och trösklada

Exteriörbeskrivning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET611 källor
05
Plats

Bostadshus

HistorikMarsängen flyttade ut från Alsviks by i samband med laga skifte 1874. Gårdens väl bevarade byggnader uppfördes under senare hälften av 1800-talet samt tidigt 1900-tal. De äldre byggnaderna i liggtimmer bl.a sädesmagasin och trösklada är enligt ägaren av äldre datum och har flyttats till Marsängen från Hummelmora på Ljusterö. Huvudbyggnaden är uppförd under 1870-tal. Mittverandan mot väst är uppförd under 1920-tal Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
06
Plats

LADUGÅRD MED TRÖSKVANDRING

HistorikDen imponerande ladugårdslängan är över 20 meter lång. Den uppfördes 1828 i skiftesverksteknik och med agtak. I längan finns lider, stall med foderrum och trösklada. Vinklad mot huvudlängan ligger en vidbyggd, yngre vagnsbod, till denna fogades omkring 1860 en fähusdel i skiftesverk, nu under faltak. I förlängningen ligger ett framtill öppet "gapskjul". Tröskvandringen är yngst i komplexet, lagd i den nordvästra yttre vinkeln. Under det flacka faltaket bevaras hela tröskutrustningen. KÄLLA: Länsstyrelsen på Gotlands hemsida 2004, www.i.lst.se Tidsprofil: Cirka 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
07
Plats

RANKHYTTANS KUNGSLADA

HistorikRankhyttans Kungslada är en trösklada från 1400-talet och ingår i Rankhyttans gård. Den omnämndes första gången av rikshistoriegrafen Johannes Loccenius 1662, då den förknippas med Peder Swarts berättelse om Gustav Vasas äventyr i Rankhyttan i november 1520. I ett regeringsbeslut 1668 bestämdes att byggnaden skulle bevaras som ett rikets monument. Samtidigt anslogs ett stycke kronojord vars avkastning skulle gå till underhåll av ladan. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-0… Tidsprofil: 2019–2112. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
08
Plats

SPANNMÅLSMAGASINET

Historik6. Spannmålsmagasinet är en byggnad i tre våningar uppförd av timmer med övre delen av brädor, allt rödmålat. Sadeltaket är täckt av rött, tvåkupigt lertegel. Byggnaden är på sin norra gavel sammanbyggd med en trösklada, som nu är raserad och på sin östra sida med ett förråd, hus 13. 13. Förrådet är uppfört av stående bräder och byggdes efter 1942. Sadeltaket är täckt med omålad trapetskorrugerad plåt. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
09
Plats

VERKSTADEN

HistorikByggnaden är en fd trösklada som flyttats till platsen från Kaungs gård. Den har rödmålad, stående locklistpanel med vita knutar, fönster- och dörromfattningar och står under ett plåttäckt sadeltak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2002-08-27. Dnr 432-2149-01 Tidsprofil: 2002–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor

SÖK I SVERIGE

Sök genom platser, tider, människor, berättelser och källspår.