RANKHYTTANS KUNGSLADA

Verifierad identitet

RANKHYTTANS KUNGSLADA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357639. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 2019–2112. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 2019–2112.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Falun · Dalarnas län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikRankhyttans Kungslada är en trösklada från 1400-talet och ingår i Rankhyttans gård. Den omnämndes första gången av rikshistoriegrafen Johannes Loccenius 1662, då den förknippas med Peder Swarts berättelse om Gustav Vasas äventyr i Rankhyttan i november 1520. I ett regeringsbeslut 1668 bestämdes att byggnaden skulle bevaras som ett rikets monument. Samtidigt anslogs ett stycke kronojord vars avkastning skulle gå till underhåll av ladan. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X, Bergsmansgården Rankhyttan hade redan under medeltiden en hytta för beredning av kopparmalm från Falu gruva. År 1520 ägdes Rankhyttan av bergsmannen Anders Persson, en studiekamrat till Gustav Vasa från tiden i Uppsala. Enligt traditionen besökte Gustav Vasa Rankhyttan på sin resa i Dalarna och ska förklädd till tröskkarl ha deltagit i arbetet på trösklogen. Till minnet av denna händelse höggs senare en entums djup fyrkant i tröskgolvet för att exakt visa platsen där Gustav Vasa hade stått. Trösklogen förvärvades av staten redan 1667 som ett av rikets monument och Karl XI:s förmyndarregering anslog avkastningen av ett stycke kronojord… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357639. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000357639. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.