SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “torn”
TORN
HistorikUnder första hälften av 1700-talet byggdes tornet samt brygg- och bagarhuset och den byggnad som idag kallas för kommendanthuset färdigt. KÄLLA: Vårdprogram för Dalarö Skans, 2005. Haninge kommun Västertorp 2:1 Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torn
21420000043008http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043008Bebyggelse - byggnadGÖTEBORG AMHULT 1:307 - husnr 1TornLän: Västra Götaland, Kommun: Göteborg, Landskap: Bohuslän, Socken: Torslanda , Stift: Göteborgs stift, Församling: Torslanda-Björlanda församlingNybyggnadsår: 1968 - 196911.779765421034266,57.71197279774686http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000043008http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000043008http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000043008RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TORN
21000000994860http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000994860Bebyggelse - byggnadLUND FLYINGE 22:40 - husnr 9008TORNLän: Skåne, Kommun: Lund, Landskap: Skåne, Socken: Södra Sandby , Stift: Lunds stift, Församling: Södra Sandby församlingNybyggnadsår: 1882 - 188213.351470808318942,55.74854605232988http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000994860http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000994860http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000994860RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT PETRI KYRKA
ByggnadsdelTorn - Väster, Torn - Öster, Vapenhus - Väster, Torn - Norr, Absid - Öster, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Torn - Söder, Torn - Centraltorn, Korsarm, Torn - Öster, Torn - Centraltorn, Sakristia - Öster, Torn - Sidoställt, Torn - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÖTISKA TORNET
HistorikGustav III fick dispositionsrätten till Drottningholm 1777. Till de inslag han projekterade för den nya engelska parken hörde denna medeltidsromantiska "gotiska" byggnad som skulle påminna om landets urgamla historia. Av alla byggnadsprojekt var det bara Götiska tornet som påbörjades före kungens död 1792 och som skulle slutföras några år senare. Tornet ritades av Louis Jean Desprez. 1810 uppges att man bytt ut fönstren från sex rutor till tjugofyra rutor per luft. Tornet blev under 1800-talet experimentstation för optisk telegrafsändning , som genom en hög stång med vridbara armar på taket förmedlade signaler till en telegrafist vid… Tidsprofil: 2008–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄRLÖVS KYRKA
HistorikKyrkans äldsta delar består av ett långhus med torn i väster samt ett kor i öster med absid. Tornet som har tolkats som ursprungligt är ett så kallat tvillingtorn, ett brett, rektangulärt torn som från tredje våningsplanet delas av i två smala kvadratiska torn. Färlövs kyrka är numera den enda kyrkan i Skåne med bevarat romanskt tvillingtorn. Endast ytterligare två tvillingtorn är kända från medeltida Skånska kyrkor nämligen i Vä kyrka och domkyrkan i Lund. Båda räknas som ursprungliga romanska torn men tornen i Lunds domkyrka revs på 1800-talet och i Vä är endast första och andra våningsplanet bevarat. På Själland finns eller har fu… Tidsprofil: 1882–1883. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norrtälje kyrka
ExteriörbeskrivningLånghuset och koret är enkla och avskalade medan tornet är mer rikt på former. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i en gråbrun kulör. Koret är tresidigt avskuret, tornet åttasidigt med endast en sida i kontakt med långhuset. Sakristian är belägen med ingång till koret på norra sidan och är en ganska stor volym som 1968 ersatte den sakristia som byggdes 1899. Taket är brutet och täckt med skiffer. Tornet har ett karnissvängt koppartak krönt av tornhuv med lanternin och avsmalnande spira. Till vapenhuset i tornet leder en kopparklädd rundbågig dörr. Vid södra korsarmen sidan finns ett dörrparti med rusticerad sandstensom… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EDSBERGS KYRKA
ByggnadsdelSakristia - Norr, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Sakristia - Norr, Kor - Öster, Torn - Väster, Torn - Väster, Torn - Sidoställt, Kor - Öster, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Torn - Västtorn Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FOGDÖ KYRKA
ByggnadsdelKor - Rakt, Sakristia - Norr, Kor - Fullbrett, Torn - Väster, Torn - Väster, Kor - Öster, Kor - Öster, Gravkor - Söder, Gravkor - Söder, Kor - Fullbrett, Sakristia - Norr, Kor - Rakt, Torn - Västtorn, Torn - Västtorn Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÅRDAKLEVS KYRKA
ByggnadsdelKor - Smalare, Kor - Rakt, Sakristia - Öster, Torn - Västtorn, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Gaveltorn, Vapenhus - Norr, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Kor - Rakt, Vapenhus - Söder Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norra Åsums kyrka
ByggnadsdelKorsarm, Sidokapell - Norr, Vapenhus - Väster, Absid - Öster, Kor - Öster, Absid - Rundad, Torn - Västtorn, Vapenhus - Väster, Absid - Öster, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Smalare, Torn - Sidoställt, Torn - Västtorn Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ramsåsa kyrka
ByggnadsdelTrappgavel, Torn - Väster, Absid - Öster, Torn, Kor - Öster, Torn - Västtorn, Kor - Öster, Torn - Väster, Absid - Öster, Kor - Smalare Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA ÅSUMS KYRKA
ByggnadsdelKor - Fullbrett, Kor - Rakt, Torn - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Indraget, Torn - Väster, Kor - Öster, Vapenhus - Väster, Vapenhus, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Sidoställt Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄNERSBORGS KYRKA
ByggnadsdelSakristia - Norr, Torn - Väster, Kor - Rakt, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kors - På kula, Sakristia - Norr, Torn - Västtorn, Kor - Fullbrett, Torn - Väster, Kor - Öster, Torn - Gaveltorn Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖGLUNDA KYRKA
ByggnadsdelPortal, Kor - Rakt, Korsarm, Torn - Väster, Torn - Sidoställt, Kor - Fullbrett, Kor - Söder, Torn - Väster, Sidokapell - Öster, Kor - Rakt, Kor - Söder, Kors, Torn - Sidoställt, Kor - Fullbrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BIRGER JARLS TORN
HistorikTornet byggdes först efter Birger Jarls tid på 1520-30-talen. Däremot lär det redan på Birger Jarls tid ha funnits ett befäst torn här. Vid 1700-talets mitt påbyggdes tornet och täcktes med brutna takfall. Under 1700-talets slut och 1800-talet användes det av Generalassistancekontoret som förvaringsplats för pantgods. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: 1520–1530. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bäl kyrka
HistorikKyrkans byggnadshistoria Bäl kyrka uppfördes i sin helhet under medel¬tiden. En föregångare till den nuvarande kyrkan anses ha uppförts redan under 1100-talets senare del, varav endast smärre partier återstår i kyrkans triumfbågsvägg. Den nuvarande kyrkobyggnadens äldsta del är koret, vilket anses vara uppfört i början av 1200-talet. Långhuset och tornet byggdes vid slutet av samma århundrade. Tornet kom av allt att döma inte att fullbordas. I övrigt kan nämnas att kyrkogårdsmuren och de båda stigluckorna i densamma sannolikt härstammar från medeltiden. Några andra förändringar än att ett fönster togs upp i tornet 1895 och en sakrist… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Eslövs kyrka
InteriörbeskrivningGenom huvudentrén i väster nås vapenhuset i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med kvadratiska svarta och vita viktoriaplattor. Väggarna har en sockel i rött tegel och ovan denna kvaderimitation. Väggarnas övre del är vitmålad. De norra och södra väggarna har vardera ett smalt fönster i djupa nischer samt dörrar till tornets trapphus. I öster leder en pardörr in i kyrkorummet. Fönster- och dörromfattningar är utförda i rött tegel. Taket är utformat som ett kassettak med profilerade bjälkar. Samtliga snickerier är färgsatta i gröna kulörer med accenter i rött. Tornets övre våningar inrymmer körrum, placerat bakom orgell… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GLEMMINGE KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkorummet består av långhus och kor med absid. Den norra korsarmen är ombyggd till bårhus och den södra till kyrksal och samlingsrum. Huvudingången är via vapenhuset i tornets bottenvåning. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning och golvet är lagt med röda och grå viktoriaplattor i ett dekorativt mönster. Väggarna är slätputsade och avfärgade i en bruten vit ton. Mot den norra väggen är två äldre bemålade och förgyllda gravhällar från 1700-talet uppställda. På norra sidan finns två enkeldörrar målade i ekimitation, varav den ena leder till trappan till orgelläktaren och tornets övre våningar och den andra… Tidsprofil: 1851–1924. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gottröra kyrka
ExteriörbeskrivningGottröra är en romansk gråstenskyrka vars äldsta delar är från årtiondena kring sekelskiftet 1100 1200-talet. Den har senare genomgått förändringar men har utvändigt ännu en tydlig romansk karaktär. Kyrkan brann 1893, efter branden återstod endast murarna och interiören präglas av den återuppbyggnad som gjordes. Av ursprungskyrkan återstår tornet, långhuset och västra delen av koret. Tornet har från början använts som refugium, tillflyktsplats i orostider. På norra sidan av tornet finns en rund tornliknande utbyggnad som fungerar som trapphus, utbyggnaden gjordes 1894. Tidigare fanns ett trapphus i trä och ursprungligen li… Tidsprofil: 1400-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÖRSILS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är byggd i nyklassicistisk stil och består av ett rektangulärt långhus med ett rakslutet korparti och en mindre vidbyggd sakristia i öster samt västtorn. Murarna är vitputsade och har i putsen markerade hörnpilastrar, omfattningar kring de rundbågiga fönstren, en gördelgesims under fönstren och en krönlist med tandsnitt på tornet. Tornet kröns av en åttkantig öppen lanternin med en spetsig spira som i sin stil bär drag av nygotik. Den är klädd i kopparplåt. I tornet finns ljudluckor i trä för kyrkklockorna och runda fönster i våningen under. Torntaket, långhusets och sakristians sadeltak har falsad skivtäckning av g… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Silte kyrka
HistorikSilte kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Koret byggdes vid mitten av 1200-talet, långhuset tillfogades kort tid därefter. Sist tillkom tornet vid slutet av nämnda århundrade. Stenbyggnaden har föregåtts av en träkyrka i stavteknik från slutet av 1100-talet på platsen, vilken revs i samband med att det nya långhuset byggdes. Kyrkan drabbades redan strax efter att den färdigställts av en brand, och i slutet av medeltiden (eller möjligen i samband med det av Hans Nilson Strelow i hans Gotländska krönika 1633 omtalade jordskalvet 1540) av ett ras som stympade tornet. Sedan tornet reparerats efter att ha stått som ruin en tid… Tidsprofil: 1971–1972. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.