SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
15 träffar
för “stora strand”
Stora Strand
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Cu; Ag;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Hults strand
Stora Hults strand är nature_reserve i Båstad, Ängelholm i Skåne län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Storahults strand
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BURMEISTERSKA HUSET
HistorikBURMEISTER 4 - Fastigheten utgör kvarterets södra del, gränsande mot Strandgatan i öster och Donners plats i söder. Med sitt strategiska läge mellan Strandgatan och det dåvarande hamnområdet nyttjades fastighetens mark under medeltiden troligen som marknadsplats. Först vid 1600-talets mitt bebyggdes fastigheten. En nyinflyttad tysk handelsman vid namn Hans Burmeister, som sedermera blev en av stadens mest inflytelserika personligheter, lät uppföra ett knuttimrat tvåvåningshus som stod klart 1654. Fastigheten hade vid denna tid en annorlunda sträckning än idag. Den delades av stadsmuren, som i det här partiet innehöll stora Strandport… Tidsprofil: 2004–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningHus mot Karlsgatan Byggnaden är uppförd med en stomme av resvirke och liggtimmer på en låg stensockel. Övervåningens fasad är klädd med locklistpanel samt målad i gråblå kulör. Fönstren på denna våning är närmast kvadratiska pivåfönster glest fördelade över fasaden Nedervåningen karaktäriseras av stora skyltfönster, avdelade av karmar och foder av lackad ek. Entrén med stora glasdörrar ligger indragen från fasadlivet. Våningarna avdelas av ett kraftigt utskjutande skärmtak klätt i gråblå plåt. Takkanten och takfoten är inklädda av plåt med fasadens kulör. Taket är täckt med betongpannor i brunröd kulör. Hus åt Strandpromen… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HIRSCHSKA HUSET
HistorikGrosshandlaren och byggnadsentreprenören Isaak Hirsch i Stockholm köpte efter branden 1888 de bägge tomterna 151 och 156 i nuvarande kvarteret Nyttan invid Stora torgets västra sida. Hirsch anlitade en av sina mest betrodda arkitekter - Johan Laurentz - som ritat många av husen efter bl.a. Strandvägen i Stockholm under byggboomen där under 1880-talet. Ritningarna godkändes av byggnadsnämnden 1888 respektive 1889. Hirsch frånträdde ägarskapet formellt redan 1890. 1967 genomgick Hirschska huset en fasadrenovering. Båda husen är identiskt utformade. Hirschska huset är uppfört i 4 våningar med hög vind och mansardformat tak. Det står sym… Tidsprofil: 1996–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HIRSCHSKA HUSET
HistorikGrosshandlaren och byggnadsentreprenören Isaak Hirsch i Stockholm köpte efter branden 1888 de bägge tomterna 151 och 156 i nuvarande kvarteret Nyttan invid Stora torgets västra sida. Hirsch anlitade en av sina mest betrodda arkitekter - Johan Laurentz - som ritat många av husen efter bl.a. Strandvägen i Stockholm under byggboomen där under 1880-talet. Ritningarna godkändes av byggnadsnämnden 1888 respektive 1889. Hirsch frånträdde ägarskapet formellt redan 1890. 1967 genomgick Hirschska huset en fasadrenovering. Båda husen är identiskt utformade. Hirschska huset är uppfört i 4 våningar med hög vind och mansardformat tak. Det står sym… Tidsprofil: 1996–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRNÖSAND TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset i Härnösand är beläget i den västra delen av stadens centrum, strax intill järnvägsstationen. Byggnaden är placerad på en stor oregelbunden tomt som bildar ett helt kvarter mellan Nybro-, Krukmakar-, Strand- och Terminalgatorna. Huset har en säregen form: ett monumentalt centralparti med huvudentré vetter mot söder, och snett ut från denna byggnadsdel sträcker sig två långsträckta huskroppar åt nordost respektive nordväst. Den stora tingssalen ligger i axel med huvudentrén och markeras på gårdssidan av en utskjutande byggnadskropp. Tingshuset är uppfört av… Tidsprofil: 1996–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ingvarsholmens fyr
Historik1948 tillkom den lilla ledfyren på Stora Ingvarsholmen, till hjälp för fartyg som ville in till ankringsplatsen vid Tvärvärpan. Den mycket enkla fyranläggningen en stolpe med liten plåtkur, lykta och skärmhållare är oförändrad sedan 1948, förutom att gasdriften ersatts med solpanel/batteridrift. Området kring Ingvarsholmarna är inte minst förknippat med den danska skonerten EBBAs förlisning i novemberstormen 1945. På Lurö uppfattade man nöd anropen men det var omöjligt att gå ut med båt till undsättning i ovädersnatten. Luröborna gick och lyste med lampor längs stranden hela natten och det höll modet uppe på den ende överlevande som… Tidsprofil: 1948. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LANDSARKIVET
HistorikARKIVET 1 - Fastigheten Arkivet 1 är belägen i kvarterets södra del och utgörs endast av en byggnad. Fastigheten bebyggdes inte förrän 1773 och betecknades då Strandroten IV:22. I husklassifikationen från år 1785 finns dagens byggnad upptagen som Kronomagasinet. Byggnaden uppfördes 1773 som kronomagasin i stram klassicistisk stil med ett brant sadeltak. Den är ritad av C F Adelcrantz och C J Cronstedt, två av det sena 1700-talets stora arkitekter. Under 1800-talet förlorade magasinet sin ursprungliga funktion och kom att användas för förvaring av Gotlands infanteriregementes persedlar. I början av 1900-talet fick det funktionen av ar… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MUNDERMANSKA HUSET
HistorikPRESSEN 5 - I huvudbyggnaden ingår medeltida murverk i en omfattning som inte är klarlagd. Enligt 1697 års karta motsvarade fastigheten delar av tomt nummer 187 och 188b. Bebyggelsen bestod troligen av ett stenhus. Enligt 1785 års husklassifikation fanns på fastigheten två stenbyggnader, den ena ny vid denna tid, samt ett stall av trä. I slutet av 1720-talet byggde apotekaren Neuman en ny stenbyggnad på resterna efter de medeltida byggnader som fanns på fastigheten. På 1790-talet ombyggdes och förlängdes troligen byggnaden söderut till nuvarande volym och höjd. Den är placerad med långsidan och den stora huvudentrén vänd mot Strandga… Tidsprofil: 1720-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NÖSSEMARKS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Den äldsta kända kyrkplatsen i Nössemark är vid Nolby, en dryg kilometer väster om den nuvarande kyrkan. Platsen ligger på en mindre platå vid invid åkermark i närheten av sjön Nössjö. Troligen har där funnits en medeltida träkyrka med en klockstapel. Vid Bomarken, ca sju km söderut, vid stranden av Stora Le finns vid gården Munken ett stenröse, Kyrkemoröset, där det enligt en tradition skall ha funnits ett kapell som satts i samband med pilgrimsvandringar till Nidaros. Från den medeltida kyrkan vid Nolby finns förutom dopfunten från 1300-talet bevarat en lillklocka från 1200-talet samt ett kruci… Tidsprofil: 1790–1794. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Berget
HistorikDalen är beläget i den nordligaste delen av Nössemarks socken. Bebyggelsen har vuxit fram främst kring vägen som löper längs med Stora Les västra strand och som slutar strax efter Dalen. Fastigheten Berget är belägen strax intill vägen på en mindre höjd. Boningshuset, som uppfördes på 1864, har genomgått ett antal renoveringar, bl.a. har panelen bytts på den timrade stugan och fönsteromfattningarna har förändrats. I dag är fasaden klädd med rödmålad lockpanel och fönstren är ockrafärgade Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Härnökusten
Härnökusten bjuder på fantasieggande former frammejslade av havet, landhöjningen och havsvågornas verkan. Ångermanlands branta och kuperade kust har präglats av landhöjningen efter inlandsisens avsmältning. Den delen av Skandinavien var mest nedtryckt under inlandsisens tyngd och därför är landhöjningen snabbast och störst här. Efter den senaste istiden låg stora delar av området under havsytan och strandnivåns förändringar kan ses i form av strandvallar, klapperstensfält och olika grottbildningar. Här finns också en mängd andra spektakulära bildningar som hör till något så ovanligt som raukar i urberg, sex meter djupa jättegrytor och en män… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Limön
Limön har byggts upp av morän med block- sten- och grusmaterial som huvudsakligen består av kalksten. Högsta delen utgör en krönrygg. Vackra strandvallar uppbyggda av kalkstensmaterial finns vid nordöstra delen, där även stora kalkstensskållor funnits. De kunde tidigare ses vid lågvatten, men är numera sönderbrutna och praktiskt taget borteroderade. Området ingår i naturreservatet Limön. Primärt geologiskt intresse: Geomorfologiska processer. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.