Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod
HIRSCHSKA HUSET
HistorikGrosshandlaren och byggnadsentreprenören Isaak Hirsch i Stockholm köpte efter branden 1888 de bägge tomterna 151 och 156 i nuvarande kvarteret Nyttan invid Stora torgets västra sida. Hirsch anlitade en av sina mest betrodda arkitekter - Johan Laurentz - som ritat många av husen efter bl.a. Strandvägen i Stockholm under byggboomen där under 1880-talet. Ritningarna godkändes av byggnadsnämnden 1888 respektive 1889. Hirsch frånträdde ägarskapet formellt redan 1890. 1967 genomgick Hirschska huset en fasadrenovering. Båda husen är identiskt utformade. Hirschska huset är uppfört i 4 våningar med hög vind och mansardformat tak. Det står sym… Tidsprofil: 1996–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNSKAPSPASS
Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.
Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.
Senast verifierad 2026-07-24- Källor
- 1
- Relationer
- 2
- Bilder
- 0
KULTUR- OCH NATURARV
Platsen i Sveriges arvsatlas.
Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.
Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 175463.
Platsvisning: doldIngen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.
SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN
Delvis spårbar
Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.
- Påståenden
- 10
- Med källspår
- 10
- Källor
- 1
- Täckning
- 100%
Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.
Senast verifierad 2026-07-24- Dokumenterat6
- Sannolikt2
- Redaktionell tolkning2
Verifierad identitet
HIRSCHSKA HUSET är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581313. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.
Objekttyp och kunskapsläge
Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.
Platsen i sin tid
Den starkaste dateringssignalen är 1996–2010. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1996–2010.
Regional förankring
Källposten är regionalt förankrad i Sundsvall · Västernorrlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.
Fortsätt genom relevanta samband
De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.
Källa, referens och avgränsning
HistorikGrosshandlaren och byggnadsentreprenören Isaak Hirsch i Stockholm köpte efter branden 1888 de bägge tomterna 151 och 156 i nuvarande kvarteret Nyttan invid Stora torgets västra sida. Hirsch anlitade en av sina mest betrodda arkitekter - Johan Laurentz - som ritat många av husen efter bl.a. Strandvägen i Stockholm under byggboomen där under 1880-talet. Ritningarna godkändes av byggnadsnämnden 1888 respektive 1889. Hirsch frånträdde ägarskapet formellt redan 1890. 1967 genomgick Hirschska huset en fasadrenovering. Båda husen är identiskt utformade. Hirschska huset är uppfört i 4 våningar med hög vind och mansardformat tak. Det står symboliskt på granitsockel, varpå en tegelstomme reser sig, som delvis är frilagd i de övre planen, men i bottenvåningen slätputsad i rustik. Den frilagda muren vars tegel är rött och murat med kortsidorna utåt, avdelas av horisontella band i slätputs och interfolieras i plan 2 trappor upp av gipsornament i form av fyra cirkelrunda reliefer med inlagda sköldar, varpå är skrivet uppförandeårtal och Isaak Hirsch initialer I H, samt i samma lägen 3 trappor upp ytterligare ornamental gips i en mer oval form av dekorativ art. Hörnrustik i slät puts nyttjas i de tre framspringande risaliterna, varav den centrala skjuter ut mest från murlivet och vars… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581313. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000581313. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.
PLATS I HELHETEN
Var hör detta hemma?
Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.
EN SAK · FLERA SAMMANHANG
Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.
PASS 34 · STOPP 00 AV 06
Regional kulturarvsresa
Därför är platsen viktig här.
Publicerad och källspårad kulturarvsnod i Svenskhets kanoniska kunskapsnät.
1996–2010
Källans tidsuppgift: 1996–2010.
Västernorrlands län · Skyddad och värdefull bebyggelse
Platsen är knuten till Västernorrlands län och ingår i länets samlade kulturarvspopulation.
Kulturhistoriskt värde är inte alltid juridiskt skydd.
Registerförekomst och kulturhistoriskt värde ska inte automatiskt tolkas som en viss juridisk skyddsstatus.
Identiteten bevaras från den publicerade källreferensen.
PASS 35 · NATIONELL FORTSÄTTNINGSVÄG
Det byggda Sverige
Den här platsen är stopp 24915 av 104034 i det nationella temaspåret Byggt kulturarv. Länsresan och primärkällan är fortfarande den lokala sanningskedjan.
PASS 36 · JÄMFÖR PERSPEKTIV
Två källbundna vägar till andra län.
Jämförelserna skapas deterministiskt från samma förseglade lager-, tids- och länsmedlemskap. De är läsvägar, inte nya faktapåståenden.
SAMMANBUNDET MED
Fortsätt genom relationerna.
NAMN OCH SPRÅK
Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.
SÅ VET VI DETTA
Påståenden med ursprung.
Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.