SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “stora berg 5”
Stora Berg 5
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; gneiss;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Hyttnäs
HistorikHyttnäs omnämns första gången i skrift 1570. På 1600-talet ägdes Stora Hyttnäs av den adliga ätten Silverström och byggdes ut till en betydande bergsmansgård, med ett flertal byggnader och en större trädgårdsanläggning med krydd-, frukt-, humle- och kålgård samt två ruddammar. Stora Hyttnäs hade under 1600-talet en egen kopparhytta som låg norr om gården. På slutet av 1700-talet genomgick gården ett flertal ägarbyten och delades upp. Stora Hyttnäs samlades åter igen till en större enhet av Häradsskrivare L.G Rathsman, som 1822 gifte sig till gården. Under dennes tid som ägare av gården uppfördes nuvarande flygel år 1823 och huvudbygg… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bergholmen-Stora Kalvö
Bergholmen-Stora Kalvö är nature_reserve i Västervik i Kalmar län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1966. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Bergö
Stora Bergö är nature_reserve i Nyköping i Södermanlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Aska bergtäkt
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: granite; primary aggregate;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora klubbens fyr
HistorikEn helt intakt trätornsfyr från 1930-talet står på krönet av bergholmen Stora Klubben vid Aspholmsledens inlopp. Fyrplatsen som ligger mellan två farledsgrenar är dock en av de äldre i Vänern. Redan 1828 byggdes här en båk, kompletterad med en lykta 1840. Den intensiva trafiken i leden ställde emellertid krav på en ordnad fyrplats. Fyren som ersatte båken 1853 var ett litet fyrbostadshus med torn på taket. Ombyggnad av fyrhuset skedde redan 1882. Enligt brandförsäkringsuppgifter från 1880-talet bestod då fyrvaktarbostället av ett boningshus med skiffertäckning och fyrtorn på taket, en uthuslänga som innehöll fähus, lada, visthusbod o… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA MELLBY KYRKA
HistorikStora Mellby kyrka är ursprungligen medeltida, sannolikt från 1100-talet, och var då en romansk stenkyrka med smalare kor i öster. Den äldsta kända klockstapeln uppfördes 1690. Långhuset vidgades 1724 och 1828 fick kyrkan dagens utformning, ritad av arkitekt M. Gyllenhoff. Tornet restes 1762-65, nuvarande kor 1828 och sakristia 1956, ritad av arkitekterna Ärland Noréen och Hampus Bergman. Den är Bjärke härads största kyrka. Från den medeltida kyrkan finns dopfunten bevarad. Av denna kyrka återstår idag den sydvästra väggen. Predikstolen härstammar troligen från 1600-talets slut. 1720 göts stora klockan, eller göts om av en äldre kloc… Tidsprofil: 1762–1765. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Villa Bergalid
HistorikBergalid är en monumental patriciervilla från sekelskiftet 1900 belägen i stadsdelen Villastaden i Falun inom Världsarvet Falun. Byggnaden omges av en parkanläggning. Bergalid uppfördes år 19001902 efter ritningar av arkitekt Nils Nordén i Gävle. Byggherre var Erik Johan Ljungberg, disponent för Stora Kopparbergs bergslags AB 18751913 och skapare av detta företag som modernt aktiebolag. Villan byggdes som privatbostad för honom och hans hustru Hildur Ljungberg. Efter Ljungbergs död 1915 levde hustrun kvar i huset till 1922. Bergalid köptes detta år av nuvarande ägaren, Frimurarelogens Fastighetsaktiebolag, som i samband härmed lät in… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Berg 1
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; gneiss;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Berg 2
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; gneiss;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Berg 3
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; gneiss;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Berg 4
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; gneiss;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Berga
SGU registrerar platsen som aktivt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; granite;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Berget
HistorikDalen är beläget i den nordligaste delen av Nössemarks socken. Bebyggelsen har vuxit fram främst kring vägen som löper längs med Stora Les västra strand och som slutar strax efter Dalen. Fastigheten Berget är belägen strax intill vägen på en mindre höjd. Boningshuset, som uppfördes på 1864, har genomgått ett antal renoveringar, bl.a. har panelen bytts på den timrade stugan och fönsteromfattningarna har förändrats. I dag är fasaden klädd med rödmålad lockpanel och fönstren är ockrafärgade Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalen (Binnebergsmo 5:8 och 5:10)
HistorikI sent 1800-tal räknades Dalen till Timmersdala socken och var en grupp av fem torpställen vilka ingick i ett stort område med torp och backstugor på sockengränsen mellan Berg och Timmersdala som löper i sandstenszonen. Vid en stenmurskantad brukningsväg nära de stora brotten ligger idag två f.d. torpställen kvar, avgränsade av en stenmur. Båda torpens bostadshus är timrade enkelstugor, troligen från mitten av 1800-talet, med faluröd locklistpanel och tegeltak. 5:8 har fortfarande kvar sin torpladugård medan 5:10 har en ålderdomlig källarbod. Den homogena torpmiljön på Dalen inklusive den stora murkantade fägatan är av mycket stort k… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÅLLANDSÖ MISSIONSKYRKA
HistorikKållandsö andra missionshus uppfördes som en ersättning för Bergs missionshus som 1900 brann ner. Folket på Kållandsö tog intresserat del av arbetet och hjälpte församlingsmedlemmarna med bygget, och trettondag jul 1901 på årsdagen av branden kunde huset invigas. Det nya missionshuset fylldes efter hand med allt större åhörarskaror, och 1918 var tiden mogen för en om- och tillbyggnad. Den befintliga lilla salen lades samman med den stora salen och en tillbyggnad uppfördes, som innehöll en ny liten sal och ett kök. Väggen mellan stora och lilla salen gjordes flyttbar, så att missionshuset kunde rymma många åhörare. 1920 målades huset… Tidsprofil: 1883–1958. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Magasin
HistorikHistorik Ursprungligen var Enskede gård uppdelad i tre hemmen, Stora Enskede, Lilla Enskede och Bägersta. På 1700-talet bildades gården genom sammanslagning av de tre hemmanen. År 1781 inköptes gården av assessorn i Bergskollegiet Herman Odelberg. Hans sonson, godsägaren Axel Odelberg d.y. ärvde gården redan vid sin födelse, 1805 och tillträdde densamma innan han ännu blivit myndig. Hans långa ägotid präglades av en livlig byggnadsverksamhet och stora odlingsföretag, som gjorde gården till en av de bäst skötta och mest inkomstbringande i landet. Gården blev en mönstergård. Han införde växelbruk, som innebar att jorden fick vila vissa… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
stora drammen, kummel
HistorikVitt betongkummel nordväst om Nord-Koster. Sveriges västligaste skär som ej ständigt överspolas av havet. Här finns ett "kungamärke" i berget. I:an i märket betyder att det är den västligaste platsen i Sverige. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Anrås
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; granite;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Gategård
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; orthogneiss; paragneiss;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Marö 1
SGU registrerar platsen som nedlagt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Marö 2
SGU registrerar platsen som nedlagt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Marö 3
SGU registrerar platsen som nedlagt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Munkebo
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; gneiss;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Sandgruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Hällestads Bergslag. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Tockarp
SGU registrerar platsen som nedlagt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Viken
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; gneiss;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vålåbergets grotta
Några enorma flyttblock (ca 10 m höga) av Särnadiabas bildar tillsammans en blockgrotta. Blocken ingår i ett område med storblockig morän. Blocken visar den för Särnadiabasen typiska poikilitiska texturen. Grottsystemet beskrivs i Naturvårdsprogram för Kopparbergs län 1988: "De stora blocken ger många stora bergrum och mindre förbindelsegångar. Det största rummet har en ingång mot söder och vars takhöjd är 3 m. Rummet innanför är 8 m i diameter. Sammanlagt når grottans gång- och bergrumssystem en längd av ca 19 m." Strax söderut pågår bergtäkt i Särnadiabas vilket illustrerar att blocken är av lokal karaktär och inte långt glacialt transport… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGMANSKA GÅRDEN
HistorikByggnaden utgörs av en äldre träbyggnad på fastigheten, Vinskänken 2. Byggnaden är sannolikt identisk med den byggnad som avbildats av konstnären Axel Otto Mörner omkring 1840. På denna målning är övervåningen utkragad och mot torget finns en veranda. Den aktuella byggnaden består av två längor uppförda i vinkel. Byggnaden är uppförd i timmer i två våningar med fasad av liggande profilerad spontpanel. Övervåningens fasad har locklistpanel med profilerade locklister. Byggnadens fasad mot gården är också klädd med locklistpanel. Gatufasaden indelas med släta pilastrar. Bottenvåningen har stora skyltfönster mot gatan. Byggnaden har tre… Tidsprofil: 1993–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGQVISTSKA GÅRDEN
HistorikGatuhuset uppfördes omedelbart efter stadsbranden 1790 och stod färdigt 1791. Det är ett stenhus i två våningar under brutet sadeltak med skivtäckt brunmålad plåt. Murarna är putsade med gul avfärgning och vita lister och foder. Ett separat trapphus byggdes mot gården 1897. Samma år tillkom den första av de butiksbyggnader i en våning som ligger intill husets gavlar. Hela bottenvåningen med tillbyggnader används som affärslokaler. Fastigheten planerades redan från början som köpmanshus. Enligt de äldsta beskrivningarna innehöll det stora gustavianska tegelhusets bottenvåning en handelsbod samt två förstugor, tre inredda rum och välvd… Tidsprofil: 2001–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.