SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “stene 2”
Stene 2
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; gneiss;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SEGERSTADS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkobyggnadens fasta inredning. Läktarbröstning Läktarbröstningen är av trä. Breda stående brädor laserade i blått avdelas i fält av dekorerade brädor i grått med kannelyrer i guld. Ramverk, överliggare och lister är profilerade. Den nuvarande färgsättningen tillkom vid renoveringen 1949-50. Över mittgången skjuter ett bågformat parti fram. Denna båge är förhöjd med ett skyddsräcke i smide. Räcket tillkom vid renoveringen 1988-1989. Bänkinredning Bänkinredningen är indelad i tre kvarter, två i söder och ett i norr, och sluten mot mittgången. Bänkinredningen tillkom 1837-39 då kyrkan byggdes. Den fick sin nuvarande utformn… Tidsprofil: 1949–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vinddrivet skurverk Jordhamn 1:1
HistorikDe första vinddrivna skurverken konstruerades under 1860- talet. Konstruktionen sägs vara uppfunnen av Olof- Petter Nilsson (1825-1895) skeppare från Högnäs, Källa socken på Öland. På Öland fanns under slutet av 1800 och början av 1900-talet ett stort antal verk av denna typ. Skurverket i Jordhamn är ursprungligen uppfört 1905. Gustav Johansson Österskogen, Persnäs, var den sista att bedriva verksamhet här och gjorde det fram till 1930. Vid denna tid tog andra maskiner över slipandet av stenen. Skurverket har på grund av sitt utsatta läge blåst omkull och reparerats vid flera tillfällen. Att bearbeta och sälja sten var en inkomstkäll… Tidsprofil: 1825–1895. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Steneby
Steneby är nature_reserve i Bengtsfors i Västra Götalands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1968. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Steneryd
Steneryd är nature_reserve i Karlskrona i Blekinge län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1964. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
1:ANS KALKUGN
HistorikSedan patenträtten inköpts av Karta & Oaxens kalkbruk uppfördes i tät följd flera pelarugnar på ön. Den första, 1:ans ugn uppmurades 1880-1881 vid öns östra strand. På ugnsschaktets botten murades en sockertoppsliknande pelare som sträckte sig upp i centrum av den koniska ugnen. Pelaren gav ugnens inre formen av en ring och då kalkstenen fylldes på ovanifrån fördelades den tämligen jämnt runt pelaren. Konstruktionen medförde många fördelar. Stenlagret blev inte så kompakt som tidigare och eldstrålarna från generatorn fick lättare att genombränna stenen i ugnens eldzon. Utvändigt består en pelarugn av en konisk tegelpipa, vars nederde… Tidsprofil: 1880–1881. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Allerums kyrka
HistorikKyrkans äldsta delar har sitt ursprung i 1100-talet då ett långhus med kor och absid byggdes. Kyrkan var troligen helgad åt S:t Egidius. Enligt konsthistoriker Monica Rydbeck kan byggmästaren till Allerums kyrka vara en av Mörarpsmästarens lärjungar eftersom en tympanonsten, som suttit i en av kyrkans portalöppningar, har stilistiska likheter med dopfunten i Möraps kyrka. Tympanonstenen är huggen av Höörsandsten och reliefen föreställer två motställda lejon över en stiliserad bladbård. Stenen finns numera på Historiska museet i Lund. Det äldsta långhuset var kortare än dagens och förlängdes vid någon tidpunkt mot väster. Byggnadsanti… Tidsprofil: 1300–1400. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Annerstads kyrka
ExteriörbeskrivningTornentrén markeras av två pelare med överliggande fronton utförda i natursten. Ovan entrén finns en inmurad stenhäll med en slätputsad listomfattning vars inskription lyder: Nybyggd i Carl XIV Johans Regeringsår 1824 Si! Denna stenen skall vara vittne mellan oss at I Eder Gud icke försaka skolen Josuah 24 cap. 27 v. Ovanför stenhällen i höjd med tornets andra avsats sitter ett runt fönster vars spröjs delar det i åtta cirkelsektorer. Tornets västra och södra fasader är kraftigt angripna av rödalger. Tornet är försett med ett pyramidformat tak krönt av en kvadratisk lanternin av trä med blinderade valvbågade öppningar. Hör… Tidsprofil: 1824. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikByggnadsår 1923-24, arkitekt FA Neuendorf, byggherre handlande Albin Persson. Bostadshus i två våningar med inredd vind, byggt av tegel med fasader i gul spritputs på en hög sockel av kalksten med ett valmat tak. Vita slätputsade omfattningar runt ursprungliga vita fönster-snickerier. Huset planerades med tre lägenheter, centralvärme och badrum. Byggnaden får sin karaktär av dess viktigaste ornament, en markerad hörnplacerad portik som utformats som en liten loggia. Portiken inramas av tunga rundbågiga kalkstensomfattningar där slut-stenen kröns av en stiliserad pinjekotte. Under 1920-talet förekom inte sällan sådana barockinfluerade… Tidsprofil: 1923–1924. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bårslövs kyrka
HistorikBårslövs kyrka byggdes troligen vid 1100-talets mitt och bestod då av långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid byggda av kvaderhuggen nordvästskånsk sandsten. Stenen bröts ovanför landborgen norr om Helsingborg. Taket var ett plant brädtak i långhuset. Ingångar fanns på norr och södersidan. Ett kvadratiskt västtorn byggdes under romansk tid, möjligen 1200-tal. Uppmätningar av tornets murar visar att det uppförts under två byggnadsfaser. Tornet har förmodligen utvidgats västerut vid någon tidpunkt. 1300-talet är en tid av ekonomisk stagnation med missväxt och pest och kyrkobyggandet stod stilla. På 1400-talet var det tvärtom… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DJURSTENS FYR
HistorikFörslaget till fyr som presenterats och godkänts 1765 utgjordes av en massiv stenpelare, 6,5 meter hög, med en öppen stenkolsgryta på toppen. Altanen nåddes genom en stege av trä. Dessutom ritades ett kombinerat bostadshus och kolförråd av timmer. Åren 1766-1767 anlades fyrplatsen. Under 1780-talet ersattes stegen med en murad trappa med handräcken. Under 1830-talet beordrade Kungl. Maj:t Förvaltningen av sjöärendena att inkomma med förslag till förbättring av fyrar och sjömärken i landet. I de efterföljande planerna ingick bland annat en ny fyr på Djursten. Ett nytt fortorn ritades av J. T. Byström 1837 och uppfördes på entreprenad… Tidsprofil: 1766–1767. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
eskilstorps kyrka
ExteriörbeskrivningExteriör Kyrkan består av långhus och smalare femsidigt kor samt ett torn i väster. Långhus och kor är byggda 1874. Tornets nedre del är äldre, eventuellt från 1600-talet, och därefter förhöjt och ombyggt flera gånger. Samtliga fasader är slätputsade och vitmålade förutom dörr- och fönsteromfattningar samt takgesimser som är av oputsat tegel. Stenens ojämna struktur är delvis synlig genom putsen. Sockeln är utskjutande och gråmålad. Under takfoten på kor och långhus löper en takgesims av tre utkragande skift med gult tegel och därunder fyra oputsade tegelskift. Långhuset och korets murar är i övrigt byggda av gråsten med e… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frillestads kyrka
Historiknull, Frillestads kyrka består av ett medeltida västtorn och ett långhus från 1877 med tresidig avslutning. Det nuvarande långhuset ersatte ett medeltida långhus med kor och absid. Enligt äldre beskrivningar var den gamla kyrkodelen byggd av sandsten. Lokala traditioner säger att stenen till kyrkan hämtades från ett stenbrott väster om kyrkan. Kyrkan tillhör troligtvis en av de äldre kyrkorna i Helsingborgsområdet och dess äldsta delar uppförda på 1100-talet. Det medeltida tornet har kvadratisk planform och var smalare än den medeltida kyrkans långhusgavel, vilket brukar definieras som litet kvadratiskt torn. Dessa torn har ofta en t… Tidsprofil: 1100–1300. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KVIBILLE KYRKA
InteriörbeskrivningLÅNGHUS - GOLV - I mittgången ligger ett trägolv av furu, troligen betsat. Brädorna ligger i V-Ö riktning. I bänkkvarteren ligger ett likadant golv dock lagt i N-S riktning. I N mot sakristian finns en modern trappa med tre steg, täckt med gröngul heltäckningsmatta samt guldfärgade lister. I mittgången ligger en heltäckningsmatta i gröngul kulör. VÄGG - Slammade med troligtvis kalkputs och kalkfärg, i bruten vit kulör. Väggen har en ojämn yta där de underliggande stenarna syns. Mot vapenhuset i V består väggarna av skivmaterial och är täckta med strukturväv i vit kulör. I den södra väggen finns tre spår efter äldre rundbåg… Tidsprofil: 1949–1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
HistorikNottebäck anges första gången i skriftliga källor år 1377, som Notabaek. Strax söder om den nuvarande kyrkan i Nottebäck har man hittat rester efter en äldre stenkyrka. Den var betydligt mindre än sin efterföljare och saknade torn, men i början av 1600-talet uppfördes en klockstapel intill. Båda byggnaderna revs i samband med att den nya kyrkan byggdes, varvid en del av stenen kom att återanvändas. Den nuvarande kyrkan började planeras redan på 1790-talet efter att planerna på att bygga om den gamla till Tegnérkyrka skrinlagts. Det dröjde dock till 1824 innan besluts tog i kyrkostämman och tre år senare kunde de första ritningarna pr… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LINDOME KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Lindome hade kyrka under medeltiden, av sten, tillbyggd i 1669. Ett torn tillbyggdes 1729. Den gamla kyrkan revs med början i november 1882, förutom tornet som man behöll, och byggandet av den nuvarande kyrkan påbörjades. Ritningarna var utförda av Adrian Crispin Peterson. Byggmästare var Severin Svensson i Borgås. Hembygdsforskaren Alfred Jönsson i Lindome beskrev 1949 byggandet av den nya kyrkan, som han själv upplevde i sin barndom. Ur hans beskrivning (som återfinns på församlingens hemsida) är mycket av det följande hämtat: Stenen efter gamla kyrkans murar användes till grund… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGÅRDSBYGGNADEN OCH FD LADUGÅRD
HistorikUnder senare hälften av 1800-talet och 1900-talet har en rad förändringar skett på gården, men den ålderdomliga strukturen med den trånga gårdsplanen, kringbyggd på tre sidor har hela tiden bibehållits. Den första större förändringen skedde 1887, då det gamla bostadshuset vid gårdsplanens östra sida ersattes med ett nytt. Det byggdes ihop med ladugården på ett sätt som då var vanligt i stora delar av Hälsingland. Denna ladugård var sedan i bruk fram till 1958. Mellan ladugården och bostadshuset finns en bryggstuga med bakugn. Källa: Byggnadsminnesförklaring av Kristofers, fastigheten Stene 3:19, Järvsö socken, Ljusdals kommun. 2011-0… Tidsprofil: 2011–2101. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARKARYDS KYRKA
ExteriörbeskrivningMarkaryds kyrka är en välbevarad nyklassicistisk kyrka som i såväl sin exteriör som interiör följer Carl Gustav Blom Carlssons fastställda ritning från 1853. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett absidialt korutsprång i öster. Mitt på absiden finns en entré med stentrappa som leder in i sakristian. Ovan entrén står det skrivet Byggd af J. Malmberg No 7. Söder om entrén finns en kopparklädd källarnedgång som leder ned till pannrummet där man idag har en oljepanna installerad. Tidigare fanns här ett vedeldat uppvärmningssystem med lågtrycksånga. I väster står tornet från den gamla kyrkan kvar. Detta höjdes och fö… Tidsprofil: 1854–1855. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MUSKÖ KYRKA
InteriörbeskrivningI kyrkan ligger ett lackat trägolv. En gravhäll i kalksten från 1682 är nedsänkt i det nordöstra hörnet. Stenen fick sin nuvarande placering i samband med 1877 års ombyggnad. Väggarna är putsade och vitmålade. Det välvda trätaket är vitlaserat och bärs upp av ljusgrå pelare. Även bänkinredning och fönstersnickerier är målade i ljusgrått. Läktarbarriär, korskrank, fyllningsdörrar samt bänkinredningens gavelspeglar är laserade i ljusa jordfärger. I det Levinska gravkoret ligger ett gråmålat brädgolv med två nedsänkta kalkstenshällar, vilka täcker en nedgång till gravkammaren. Hällarna har inskriptioner och ringar i hörnen. V… Tidsprofil: Cirka 1600. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PORTLIDRET
HistorikI portliderbyggnadens loftvåning finns en ristning från 1805, som skulle kunna symbolisera byggnadsåret. Dessutom visar en nyligen genomförd dendrokronologisk datering av Gammelbyggningen att byggnadsarbeten pågick på gården vid samma tid. Undersökningsresultatet visar att avverkningen av timret till Gammelbyggningen började vintern 1805-1806, och pågick fram till våren 1807, då de sista stockarna höggs. Källa: Länsstyrelsen Gävleborg Byggnadsminnesförklaring av Kristofers, fastigheten Stene 3:19, Järvsö socken, Ljusdals kommun. 2011-01-20 Tidsprofil: 1805–1806. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RYDAHOLMS KYRKA
ExteriörbeskrivningRydaholm socken är en bygd som tidigt blev kristnad och som enligt uppgifter redan under 1000-talet hade en träkyrka. Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes i sin första form i början av 1100-talet. Vid denna tid tillkom de starkt karaktärsskapande utsmyckningarna kring dörromfattningarna vid kyrkans södra port. Rydaholms kyrkobygge skiljer sig från länets övriga medeltidskyrkor i sten. De uppfördes tillika av sten men vanligtvis av natursten, vars murar sedan putsades och avfärgades med vit kalk. Rydaholms kyrkas torn fick genom de kvaderhuggna stenarna en helt annan omsorg. Stommen och fasadens material blev ett med varandra.… Tidsprofil: 1000-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sm 87, Repperda
AnteckningarÅterfunnen sommaren 2003. Hör ihop med Sm 88. Ytterligare ett fragment av stenen hittades på 1930-talet, nu försvunnet. Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stenestads kyrka
InteriörbeskrivningDet lilla vapenhuset i väster har golv av gulrött tegel, slätputsade och kalkade väggar och gråmålat brädtak som är orgelläktarens undersida. I ena hörnet av rummet finns en trappinbyggnad med uppgång till orgelläktaren och tornet. Mot öster begränsas rummet av en gråmålad brädvägg. I träväggen sitter en gråmålad pardörr med fyllningar som leder till kyrkorummet. I långhuset går man in under orgelläktaren i ett litet förrum. Här finns psalmböcker, den gamla kyrkklockan och ett bord med broschyrer. Långhuset upptas av slutna bänkkvarter på ömse sidor om mittgången. Predikstolen står på långhusets sydöstra sida och prediksto… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stenhyvleriet
HistorikStenhyvleriet uppfördes i samband med att bolaget bildades år 1879, och är den första riktiga fabriksbyggnaden som bolaget byggde. Den har därför ett klart samband med bolagets första storhetsperiod som stenhuggeri. Den period under slutet av 1800-talet, och början av 1900-talet, då Yxhult med sina skickliga stenhuggare, svarade för uppskattningsvis mer än hälften av den skulpturala stenen i huvudstadens/Stockholms nya representativa byggnader. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STENUMS KYRKA
HistorikSTENUMS KYRKA uppfördes 1867 efter ritningar av Ludvig Haweman. Den ersatte en romansk absidkyrka. Från den äldre kyrkan är bevarat en medeltida dopfunt, en dörr från 1630 och en altaruppsats från 1700-talets mitt (nu på södra långhusväggen). Byggmästare vid kyrkbygget var Andersson och Larsson, Varola. Den nya kyrkan uppfördes runtom den gamla. Den gamla kyrkans trädelar eldades härefter upp, varefter murarna revs. Stenen återanvändes sedan i den nya kyrkan. Kyrkan hade en tidenlig inredning och schablonmålningar. Den första orgeln var byggd 1880 av Salomon Molander och co, Göteborg. Delar av denna är troligen bevarade. Från kyrkans… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖVERLÄNNÄS KYRKA
InteriörbeskrivningIn till kyrkorummet genom grönmålade pardörrar med två utanpåliggande fyllningar, den övre med blyinfattat grönt glas, även dessa insatta under 1910-talet. Lackat trägolv nord-syd i bänkkvarter, 175 mm, slätputsade väggar och tak, där stenens ojämnheter träder fram, vit målning. Slipat trägolv i öst-väst i mittgången. Kyrkorummet täcks av två stjärnvalv, som vilar på sköldbågar på ytterväggarna och gördelbåge mellan kor och kyrkorum, samt valvpilastrar ända ned mot golv och därför sannolikt är sekundärt inslagna. Kyrkan har sluten bänkinredning. Ryggstöd med två liggande fyllningar, bänkskärmar med fyllningar med bågformad… Tidsprofil: 1537–1591. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stene 1
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stene bergtäkt
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; granodiorite;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stenestad
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: feldspar;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODBYGGNADEN
21000001742842http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001742842Bebyggelse - byggnadLJUSDAL STENE 3:19 - husnr 5BODBYGGNADENLän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Järvsö , Stift: Uppsala stift, Församling: Järvsö församling16.195631043349806,61.70701029611089http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001742842http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001742842http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001742842RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.