SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
22 träffar
för “st. vede”
St. Vede
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Vede
Stora Vede är nature_reserve i Gotland i Gotlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2021. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vedermödan
Vedermödan är nature_reserve i Vetlanda i Jönköpings län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2024. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Veden
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VEDEVÅGS KYRKA
HistorikVedevågs kyrka uppfördes som ett brukskapell som stod färdigt 1837 och bekostades av brukspatron Eric Cederborgh. Kyrkan kom att ägas av Wedevågs bruk. Mot slutet av 1800-talet blev kyrkan öde men redan 1914-16 lät Wedevågs bruks dåvarande ägare David Cable Keiller bekosta en grundlig renovering av kyrkan. Nuvarande kyrka har haft en äldre föregångare. Ett brukskapell av trä, sammanbyggt med själva herrgårdsbyggnaden, uppfördes 1735 av den dåvarande bruksägaren Hans Ehrenpreus d.y. Kapellet revs 1821. Vid renoveringen 1914-16 uppfördes en sakristia i öster. Invändigt fick kyrkan bland annat en ny orgel som placerades bakom befintlig… Tidsprofil: 1914–1916. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vedevågssjön, Herrgårdsbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅS, VEDENS OCH BOLLEBYGDS TINGSLAGS FD TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Det forna tingshuset vid Sturegatan är uppfört av gult flensburgstegel i en och en halv våning med inredd vind. Entrén är placerad mot gården och utformad som en portal med doriska kolonner som bär upp en mindre tempelgavel. Huset står på en naturstenssockel och det oregelbundna sadeltaket är belagt med svart plåt. Exteriören präglas av dekorativa listverk och blinderingar vilka återkommer som rytmiska element i fasaden. Tingshuset uppfördes ursprungligen som ordenshus av godtemplarorden. Godtemplarna hade redan i början av 1880-talet börjat planera för byggandet av e… Tidsprofil: 1880-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VEDENS HÄRADS TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är byggt i vinkel utefter Södra Kyrkogatan och Sturegatan och uppfört av rött tegel på en hög naturstenssockel. Byggnaden är en våning hög men både källare och vind är delvis inredda. Sadeltaket är valmat och täckt med tegel. Entrén är förlagd till gårdssidan och utformad med ett tegelöverstycke och en påkostad trappa. En tornliknande frontespis pryder det avfasade hörnet. Tidigare satt i frontespisen ett urverk som idag (1997) har gjorts om till fönster. Till ombyggnaden 1920 finns ritningar på bygglovarkivet, Borås kommun. KÄLLA: Tings- och rådhusinventer… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nedre Vederlaget
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: quartz;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vedebo Norra
SGU registrerar platsen som nedlagt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vederslövs-Nöbbele bergtäkt
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VEDERSLÖV KYRKA
TakformSadeltak, Lanternin Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VEDERSLÖVS GAMLA KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mausoleet vid Färna herrgård
Historik1901 ansökte greve von Hermansson hos Kunglig Maj :t om att få inrätta en enskild begravningsplats på sina ägor. Ansökan bifölls "under villkor att begravningsplatsen, som bör på övligt sätt invigas, varder av vederbörande utan församlingens betungande behörigen inhägnad och underhållen". Det var vid förra sekelskiftet ett uttryck för en romantiserande smakriktning att låta uppföra ett mausoleum för sin grav på sina ägor. Även naturromantiken hade vid sekelskiftet en stor spridning i landet med bakgrund i den spirande urbaniseringen. Platsen som mausoleet är beläget på, intill skog och park vid den södra ängen på brukets ägor, har en… Tidsprofil: 1905. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bolidens kyrka
HistorikKyrkan är uppförd åren 19591960, efter ritningar av arkitekt Peter Celsing, Stockholm. Celsing, som är en av den svenska modernismens största namn, hade vid den tiden gjort sig känd som en skicklig kyrkoarkitekt som var lyhörd för beställarens önskemål. Och bestämda önskemål hade kyrkobyggnadskommittén i Boliden. De ville inte att den nya kyrkan skulle avvika för mycket från vedertagen kyrkotyp utan få en traditionell utformning. Celsing fick revidera sina ritningar flera gånger innan man var överens om det femte förslaget. Tidsprofil: Modernism. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAMMENHÖGS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Tornets bottenvåning utgör kyrkans vapenhus eller entréhall med ingång från väster. Denna del av kyrkan är den enda kvarvarande byggnadsdelen av den gamla kyrkan och möjligen medeltida. Tornets bottenvåning täcks av ett tunnvalv av tegel med vederlag i södra och norra väggen. Valvets ovansida är synligt från andra våningsplan medan insidan är putsad och vitmålad likt övriga väggar i vapenhuset. Golvet består sedan en renovering 2004 av kalksten men har tidigare varit lagt med viktoriaplattor. En rundbågig dörröppning leder in till kyrkorummet i öster. Kyrkorummet är indelat i tre valvtravéer ribbvalv med koret i d… Tidsprofil: 1868–1869. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
ExteriörbeskrivningKlockstapeln uppfördes 1771, strax söder om kyrkan, och påbyggdes med spira 1787. Den är byggd av timmer i stolpkonstruktion och har såväl på stolphuset som på spiran spånbeklädnad av tjärat fjällspån / kyrkspån. Enligt Arosenius (1867) skulle spånbeklädnaden ha tillkommit på 1820-talet. Klockstapeln är kvadratisk i sin bas med avsmalnande kropp uppåt. Den kröns av en mindre spira som har samma plan med flack nedre del och fodrat taksprång över stolphuset. Spiran bär ett kulkors med flöjel. Klockstapeln har i höjd med klockkammaren två ljudöppningar i varje sida. Öppningarna har rundbågiga överstycken med utkragning i vede… Tidsprofil: 1820-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARKARYDS KYRKA
ExteriörbeskrivningMarkaryds kyrka är en välbevarad nyklassicistisk kyrka som i såväl sin exteriör som interiör följer Carl Gustav Blom Carlssons fastställda ritning från 1853. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett absidialt korutsprång i öster. Mitt på absiden finns en entré med stentrappa som leder in i sakristian. Ovan entrén står det skrivet Byggd af J. Malmberg No 7. Söder om entrén finns en kopparklädd källarnedgång som leder ned till pannrummet där man idag har en oljepanna installerad. Tidigare fanns här ett vedeldat uppvärmningssystem med lågtrycksånga. I väster står tornet från den gamla kyrkan kvar. Detta höjdes och fö… Tidsprofil: 1854–1855. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA KOPPARBERGS KYRKA
HistorikDelade meningar råder om kyrkans tillkomst. Mest vedertagen är idag uppfattningen att kyrkan uppfördes som en treskeppig hallkyrka någon gång under 1400-talets senare hälft. Murarna uppfördes i huvudsak av tegel och yttertaket var spåntäckt, i mitten krönt med en klockförsedd takryttare. Väggarna kompletterades runt om av tolv strävpelare med småtorn. I de ursprungliga fönstren satt troligen masverk av kalksten eller tegel. Över kyrkorummet slogs 16 stjärnvalv. Koret avgränsades med ett skrank och hade sannolikt ett fristående altare med altarskåp. En tunnvälvd sakristia utbyggdes mot norr, med en kryssvälvd läktare/gapskulle i överv… Tidsprofil: 1684–1686. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TORSBY KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är ljust och öppet, och med en helt klassicistiskt präglad inredning (predikstolen undantagen). En mindre inbyggnad under läktaren, med ett samlingsrum samt ingång till tornet. Mot kyrkorummet spröjsade fönster, och väggar med spegelindelad bröstning. Läktarinbyggnaden från 1990-91, liksom även läktartrapporna. KORET är avskiljt från långhuset genom en korbåge med textband ("Kommen till mig, I alle som arbeten och ären betungade; och jag vill vederkvicka eder"). Korbågen är från 1901. GOLVET är ett lackat trägolv av yngre datum, ett steg högre i koret. VÄGGARNA är slätputsade och målade i gråvitt. TAKET är ett… Tidsprofil: 1990–1991. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningUthuset hade ett enkelt bostadsrum men även tvättstuga, dass och vedbod. I tvättstugan finns en gammal skylt som anger att det kostade 50 öre per tvätt att nyttja den vedeldade vattenkokaren. På dasset finns årtalet 1877 skrivet. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lada
21420000014942http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014942Bebyggelse - byggnadVÄXJÖ SJÖABOL 1:5 - husnr 2LadaLän: Kronoberg, Kommun: Växjö, Landskap: Småland, Socken: Vederslöv , Stift: Växjö stift, Församling: Vederslövs församling14.661686681462701,56.811378406154546http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000014942http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000014942http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000014942RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.