SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “sunds kyrka”
SUNDS KYRKA
ByggnadsdelKor - Öster, Torn - Väster, Vidbyggnad, Kor - Smalare, Kor - Rundat Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
INDALS KYRKA
InteriörbeskrivningKraftiga inmurade gångjärn, tre per blad, svart målning. Vapenhuset, som ritades om av arkitekt David Frykholm, Härnösand, 1937, har ett golv av grå slipad kalksten i rektangulär form. Putsade väggar, vit målning. Parställda trappor upp till läktare och torn i trä, lackade plan och sättsteg, öppna träräcken med fyrkantpinnar, grå målning. Trappsidorna inklädda med masonitskivor, bruten vit målning. Förråd i söder, elcentral i norr. Framför skivbeklädnaden en antydd arkad-omgång med 2 1/2 pelare och två valvbågar, även dessa med skivor, grå målning på pelare. Ett högt fönster på vardera sida. Kompletterande innerbågar i trä… Tidsprofil: 1849–1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ljustorps kyrka
Historik1757 ersatte en ny kyrka Ljustorps medeltida kyrka. Det var Daniel Hagman som fick i uppdrag att utföra arbetet. Möjligen via kyrkoherde Bredberg som varit den drivande kraften när Sundsvalls nya kyrka byggdes 1750-52, som var Hagmans första uppdrag i Medlpad. Rektangulär gråstenskyrka med sakristia i nordost och västtorn med en lanternin i trä. Ingång i väster och söder. Vit spritputs indelad i fält av slätputsade hörnlisener, horisontella band vid sockel och takfot, kraftig takfotslist och flackt sadeltak av falsad plåt, omlagt 1993, valmat i öster. Fönsterhål med bågform, djupt liggande fönster med tresidigt avslut på typiskt Hagm… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA HUSBY KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN År 1977 förstörde en häftig brand Västra Husby kyrka som var byggd 1816-1817. Innan kyrkans återuppbyggande gjordes en arkeologisk utgrävning av lämningarna från den medeltida kyrka som tidigare fanns på platsen. Under medeltidskyrkans golvlager påträffades en koncentrerad stenpackning som tolkas som grunden till en träkyrka som följaktligen har föregått stenkyrkan från 1100-talet. C F Broccman uppger i sin Östgötabeskrivning från 1760, att biskop Kol skall ha invigt Västra Husby kyrka år 1186, helgad åt S:t Olof. Uppgiften styrks av flera källor och även murlämningarnas… Tidsprofil: 1816–1817. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKEDEVI KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Vid en arkeologisk undersökning 1993 i samband med mögelsanering under långhusets golv påträffades spår efter en träkyrka. Fynden bestod av en syllstensrad och ett fragmentariskt trägolv. Detta lager kunde dateras genom ett mynt, en brakteat, från 1200-talets början. Dessutom framkom en bevarad väggstock med målningsrester, vilken genom dendrokronologisk provtagning också har daterats till 1200-talets början. I slutet av 1400-talet byggdes en stenkyrka runt omkring den äldre timmerkyrkan, som därigenom kunde användas under byggnadstiden. Stenkyrkan saknade torn och hade e… Tidsprofil: 1745–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NYHEMS KYRKA
ExteriörbeskrivningNyhems kyrka är en liten, rektangulär kyrkobyggnad med rakslutet kor och vidbyggd lägre sakristia i öster, uppförd åren 1852-55 efter ritningar av Carl Gustaf Blom Carlsson med Pehr Carlsson från Hosjö, Sundsjö, som byggmästare. Torn med huvudingång i väster. 1963 upptogs i det befintliga norra fönstret en separat ingång till sakristian i norr genom arkitekt Gösta Rollin, länsarkitektkontoret i Östersund. Kyrkan står på stengrund med pågjuten/putsad grå sockel med täckplåt i fabrikslackad grå kulör. Stommen utgörs av bjälkar i fackverk samt snedsträvor. Fasaderna klädda med bred liggande spåntad panel och indelade arkitekt… Tidsprofil: 1852–1855. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ULRIKA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: Kungl Maj:t resolution med tillstånd om sockenbildning och att bygga en kyrka föll i januari 1736. Platsen för kyrkan var redan klar och bygget påbörjades omedelbart. Kyrkan var färdigbyggd på ett år och invigdes den 1 juni 1737. Kyrkan fick en snarast medeltida form. Den är uppförd av timmer med rektangulärt långhus med ett smalare rakt avslutet kor. Sakristian fick en ovanlig placering på östra sidan. Den traditionella platsen för sakristian var vid den här tiden på norra sidan av koret. Exteriören är spånklädd och rödfärgad och ingången är via vapenhuset. En koringång finns även på s… Tidsprofil: 1710–1766. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NACKSTA KYRKA
HistorikFörutsättningarna när Peter Celsing 1966 upprättade förslaget till Nacksta kyrka var att utforma en kyrka utan lokala traditioner och utan församlingskärna, efter vissa justeringar med bl.a. kyrkans placering godkändes förslaget och 1968 togs det första spadtaget. Nacksta kyrka som kom att bli Gustav Adolfförsamlingens första småkyrka, invigdes den 7 december 1969 av biskop Arne Palmqvist. Kyrkan hade då plats för 350 besökande. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SUNDSJÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan gråstensmurar är putsade med en grov puts med vit avfärgning. Sockeln är gråbeige. Fönsteröppningarna är stora och rundvälda och fönstren är indragna i fasaden med solbänkar av trä belagda med kopparplåt. Under solbänkarna sitter ventilationsgaller i muren. Fönstren, med rundbågig avslutning, har sex lufter med mycket smal spröjs. På långhusets södra och norra del finns två sidoentréer vilka flankeras av två fönster på var sida. Den norra entrén liksom den södra ligger i en hög djup nisch med ett lunettfönster ovanför porten med putsad omfattning. Portarna är klädda med kopparplåt och på norra porten är texten Koppa… Tidsprofil: 1910–1911. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TYSTBERGA KYRKA
Historik1100-TAL - Den första stenkyrkan byggs på platsen. Kyrkan hade rektangulärt långhus och ett kvadratiskt kor i öster. Rester av denna kyrka ingår i dagens långhus, d v s västra väggen och delar av norra och södra muren (den tunnvälvda delen av dagens kyrkorum). Ingången till kyrkan var placerad i sydöstra hörnet och intill denna fanns ett högt placerat rundbågigt fönster. Kyrkorummet var täckt av ett plant trätak som det än idag finns spår av på vinden. 1300-TAL - Det romanska koret rivs och kyrkan förlängs åt öster med ett nytt fullbrett korparti. Den nya delen av kyrkorummet täcktes av ett trätunnvalv, varav stora delar finns kvar p… Tidsprofil: 1937–1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRSÄTERS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: DEN MEDELTIDA KYRKAN var belägen ca 4 meter söder om den nuvarande kyrkan. Den var uppförd av trä med rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor. Sannolikt var kyrkan uppförd i s k stavteknik, senast under 1200-talet. Kyrkan var invändigt rikt dekorerad med målningar av mycket hög konstnärlig kvalitet, utförda ca 1325. När träkyrkan revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes år 1800 återanvändes en hel del byggnadsmaterial. Målade panelbrädor återfanns 1910 tack vare konsthistorikern Andreas Lindbloms efterforskningar i bl a tornets träkonstruktioner och i långhusets… Tidsprofil: 1799–1801. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUSTAV ADOLFS KYRKA
InteriörbeskrivningDet inre visar allt man kan vänta av former och stilelement i en större kyrka typisk för den nygotiska arkitekturstilen: knippepelare, ribbvalv, blindtriforium, spetsbågiga fönster etc. Mot tornet är över orgelläktaren mittskeppets västmur genombruten med en hög spetsbågig öppning. I pelarna med baser och kapitäl av cement, framträder tegelmaterialet bart, likaså i fönsteromfattningar, valvribbor och triforier. För övrigt är murfälten och valvkapporna slätputsade och i taket dekorerade med ornamental målning. Kalkstengolv inlagt i vapenhus, delar av mittskeppet, samt kor. I samtliga bänkkvarter är golvet lagt med rött golv… Tidsprofil: 1950–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LINDERÅS KYRKA
InteriörbeskrivningLinderås kyrka är en enskeppig salkyrka med tunnvalv, västtorn och rakslutet kor i öster. Kyrkan är långsträckt, med korläktare i öster bakom altarväggen, och därunder sakristia. Kyrkan har en separat ingång i öster till korläktaren vilket är ovanligt och av samtiden ansågs som "dålig nymodig arkitektur" - troligen användes denna av drängar och pigor och andra som kom för sent till gudstjänsten. Kyrkan har genomgått få förändringar sedan den stod färdig 1795. Inredningen var dock inte färdig från början utan kompletterades efter hand som församlingen fick råd och möjlighet. De första åren var läktarna öppna mot kyrkorummet… Tidsprofil: 1999–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ATTMARS KYRKA
HistorikMedeltida socken, 1314 annex till Tuna. Fram till 1892 pastorat med Tuna, därefter eget. Socknen ligger i den sydligaste delen av landskapet och gränsar i söder till Hälsingland. Kyrkan ligger centralt i odlingsbygden på en sluttning ner mot sjön Marmen, omgiven av bebyggelse och odlingsmark i Attmarby. Kulturbygderna i älvdalen ingår i ett riksintresseområde och tillhör de äldsta i Norrland med tradition från tidig järnålder. 1760-63 om- och tillbyggd medeltida stenkyrka efter ritningar av länsbyggmästare Daniel Hagman. Den östra gaveln och en del av ena långväggen från den äldre kyrkan kom att ingå i den utvidgade byggnaden. Till s… Tidsprofil: 1760–1763. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVARTVIKS KYRKA
InteriörbeskrivningVapenhus med oljat trägolv, ca 100 mm spåntat virke. Ljust gulmålade väggar i gips på vilka är monterade en bröstningspanel, ca 0, 75m över golv, 200 mm sockel, krönande profilerad list, båda med mörk grå målning, däremellan ljusare grå målning. Över denna ett ramverk i trä med monterade krokar samt hatthyllor i trä. Mörkare grå målning. Skålad taklist i trä, ca 80 mm bred, gipstak, grå målning. I vapenhus rakt fram mot öster en hwc-dörr i trä, tre fyllningar, påbyggd insida med träfiberskiva, grå målning. Denna, liksom wc, byggd vid 1990-talets restaurering. Helkaklat hwc, betongkakel golv, ca 200x200 mm, grå med blå bård… Tidsprofil: 1880–1890. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
INDALS TINGSLAGS TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är beläget vid Lidens infart, mitt emot det forna gästgiveriet och en gammal bensinmack, inte långt från kyrkan. Det är en långsträckt tvåvåningsbyggnad bestående av två sammanfogade huskroppar. Det ursprungliga huset har formen av en kompakt rektangel disponerad i öst-västlig längdriktning. Mot vägen skjuter ett burspråk eller bred risalit ut från gavelns mittdel och markerade tidigare tingssalens placering i byggnaden. I burspråket, med ryggen åt vägen, satt tidigare rätten och på andra våning fanns en stor veranda där nämnden tillbringade kvällarna med u… Tidsprofil: 1996–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LITS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriören har påtagliga moderna inslag men kyrkorummet kan samtidigt sägas uppvisa en välbevarad nyklassicistisk kyrkoinredning av mycket hög kvalitet. De putsade väggarna har en ljust grå bröstning i höjd med fönstrens nederkant. Över denna är väggarna jämt vitgrå. Mellan de rytmiskt placerade fönster- och dörrnischerna finns svagt markerade putsfält. Taket är ett tunnvalv klätt med längsgående ljust grå originalbräder och reser sig ovan en diskret enfärgad taklist. Ett påspikat ramverk ger en blåmålad plafond med fem enkla takrosetter som målats med stark gulockra. Orgelläktaren är av den i Jämtlands län dominerande typ… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SELÅNGERS KYRKA
InteriörbeskrivningVapenhusets golv av rektangulär, röd, slipad kalksten. Vapenhuset med vindfång ombyggt med nya partier, inbyggd brudkammare och toalett vid en restaurering 1964-66 under arkitekt H. Thunell. Vindfånget med träglasparti, ekramverk, fasta sidostycken och överljus, två dörrblad med svänggångjärn. Liknande parti mot söder till lekrum, men med ogenomsiktligt glas upp till ca 2m. Hög enkeldörr. Täta väggar mot sidotrappa i norr, liksom mot wc i söder, indelning med ekramverk lika tidigare, men vitmålade fyllningar av träfiberskivor; platt dubbelfasspontat tak, grå målning. Skjutdörr mot norra trappan, liten, smal enkeldörr mot s… Tidsprofil: 1964–1966. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKÖNSMONS KYRKA
InteriörbeskrivningVapenhus med slipad grå kalksten på golv, diagonalställda fyrkantplattor, ca 400x400 mm, sockel i trä, obehandlad, ca 170 mm hög, slätputsade väggar och kryssvalvstak, det senare med antydd valvribbekappa. Ljust grön målning på vägg, i tak vit målning. Dekorlinjer i gult och grönt på vägg vid takmötet. Sexkantig takarmatur i plåtramverk, genomsiktligt glas. Pardörr i obehandlat trä in till kyrkorum, segmentbågform, sex fyllningar i vardera bladet, brett profilerat foder. Våning över vapenhus lackat furugolv, putsade väggar, gråvit målning. Fiberskiva i tak mellan frilagda fyrkantbjälkar, vit målning. Enkeldörr på båda sido… Tidsprofil: 1967–1969. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LIDENS GAMLA KYRKA
ByggnadsdelVapenhus - Söder, Sakristia - Norr, Sakristia - Norr, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Kor - Öster, Vapenhus - Söder Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NJURUNDA KYRKA
ByggnadsdelKor - Öster, Vapenhus - Väster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Väster, Kor - Öster, Kor - Polygonalt, Kor - Polygonalt korutsprång Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALNÖ NYA KYRKA
ByggnadsdelKor - Öster, Kor - Polygonalt, Sakristia - Öster, Torn - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LIDENS KYRKA
ByggnadsdelKor - Polygonalt, Kor - Öster, Kor - Polygonalt korutsprång, Torn - Väster, Kor - Öster, Torn - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STÖDE KYRKA
TakformSadeltak - Valmat, Sadeltak - Valmat, Sadeltak - Valmat Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TUNA KYRKA
ByggnadsdelKor - Rakt, Kor - Fullbrett, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSVEDJANS KYRKA
TakformPulpettak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRANLO KYRKA
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRANLOHOLMS KYRKA
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HOLMS KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
M 15, Sköns kyrka
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.