SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
14 träffar
för “strängnäs domkyrka”
Strängnäs domkyrka
Strängnäs domkyrka växte fram på ett strategiskt höjdläge där vatten- och landvägar möttes och blev centrum för stift, utbildning och religiöst liv.
Strängnäs domkyrka
Strängnäs domkyrka växte fram på ett strategiskt höjdläge där vatten- och landvägar möttes och blev centrum för stift, utbildning och religiöst liv.
STRÄNGNÄS DOMKYRKA
ExteriörbeskrivningÖVERSIKT Strängnäs domkyrka är en treskeppig hallkyrka med ett polygonalt, fullbrett kor i öster, sakristior i norr, sidokapell i norr och söder, samt ett torn i väster. Domkyrkan har ingångar i väster, i söder och i norr. FASADER Kyrkans sockel är putsad och gråmålad. Under strävpelarna är sockeln utförd av tuktad och oputsad granit. Fasaderna på de tillbyggda koren i norr och söder är generellt uppförda av rött tegel som är murat i munkförband. Fasaderna har varit rödfärgade och partier med bevarad färg kan ännu ses på vissa delar av murverket. Fasadernas strävpelare är snedställda i anslutning till de olika byggnadsetap… Tidsprofil: 1907–1910. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Roggeborgen
HistorikRoggeborgen uppfördes i slutet av 1400-talet som biskopspalats. Den har fått sitt namn efter Konrad Rogge, som var biskop i Strängnäs 14791501. I byggnaden ingår delar av en ännu äldre byggnad. Roggeborgen är ett tegelhus i tre våningar med inredd vind. Tegelfasaden är dekorerad med gesims, blinderingar, en ornerad portik och två trappgavlar med torn. Taket är ett högt sadeltak med fyra symmetriskt placerade skorstenar på nocken. Fönstren är fyrdelade, samt smala två- och tredelade i trappgavlarna och över portiken. Från biskopens bostadsvåning förde tidigare en trägång över till domkyrkans övre sakristia. Efter reformationen tillhör… Tidsprofil: 1993–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sö 276, Strängnäs domkyrka
FöremålsbeskrivningRunsten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sö 277, Strängnäs domkyrka
Ursprunglig platsNej Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sö 278, Strängnäs domkyrka
MaterialbeskrivningJotnisk sandsten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sö 279, Strängnäs domkyrka
PlaceringDomkyrkoplanteringen Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sö 280, Strängnäs domkyrka
Ursprunglig platsNej Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sö 281, Strängnäs domkyrka
MaterialbeskrivningGnejs Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRYCKERIHUSET
HistorikHuset uppfördes 1794 som domkyrkans tryckeri och inrymde även bostad för boktryckaren. Byggnaden köptes 1864 av läroverket och fungerade sedan som läroverks- och domkyrkobibliotek fram till 1969, då biblioteket flyttades till Roggeborgen. I Tryckerihuset inrättades nu ett museum för de museala samlingarna i Roggeborgen. Ombyggnaden var mycket genomgripande. Samtliga ytskikt förändrades, med undantag för kalkstenstrappan och golvet i nedre förstugan. Nya dörrar, foder, socklar samt fönster sattes in. Äldre byggnadsdetaljer finns endast kvar i ett rum på vinden, där också den enda kvarvarande kakelugnen är placerad. Källa: Domkapitelhu… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSSEBY-GARNS KYRKA
InteriörbeskrivningLånghusets och korets väggar och valv är putsade. I koret, som ursprungligen troligen hade öppna takstolar eller ett platt innertak av trä, slogs ett valv med päronformade ribbor och ansiktskonsoler under tidigt 1300-tal. Långhusets sexdelade kryssvalv slogs något senare vid 1300-talets slut. Välvning av kor och långhus genomfördes ovanligt tidigt i kyrkan och valven hör till gotikens första period i Uppland. I koret finns rester efter kalkmålningar daterade till 1300-talets förra hälft och som består stiliserade bladverk. Paralleller till Össeby-Garns målningar finns i den lokala skola som bygger på motiv i Strängnäs domk… Tidsprofil: Cirka 1300. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DOMKAPITELHUSET (KONSISTORIEHUSET)
HistorikMan tror att byggnaden uppfördes under 1480-talet. Den användes först som katedralskola och senare som trivialskola fram till 1850. År 1667 genomfördes en ombyggnation för konsistoriets behov. En grundlig ombyggnad skedde också 1768. Från mitten av 1800-talet övertogs byggnaden av Domkapitlet. En omfattande ombyggnad genomfördes 1866, då bland annat murarna färgades röda och ett murfogsmönster målades med vit färg. I början av 1930-talet togs det målade tegelmönstret bort och delar av yttermurarna murades om för att kunna ha en synlig tegelfasad. Porten på norra gavelfasaden hittades och markerades. Interiört togs det grisaillemålade… Tidsprofil: 1998–1999. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅDHUSET, TORSHÄLLA
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhusbyggnaden är uppförd i en våning på en tung naturstenssockel. Fasaderna är klädda med ljusmålad locklistpanel och sadeltaket tegeltäckt. En takryttare i två avsatser med urverk och klocktorn dominerar den lilla men höga byggnaden. Under den centralt placerade takryttaren höjer sig en fronton ovan den kraftigt profilerade takgesimsen. Frontonen markerar entrépartiet som ramas in av vitmålade knutlådor i formen av pilastrar. Pilastrarna Entrén nås via en naturstenstrappa och har döbattangdörrar med speglar och ett halvcirkelformat överljus. Dörren flankeras av två… Tidsprofil: 1999–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.