Roggeborgen

Verifierad identitet

Roggeborgen är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356628. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1993–2002. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1993–2002.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Strängnäs · Södermanlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikRoggeborgen uppfördes i slutet av 1400-talet som biskopspalats. Den har fått sitt namn efter Konrad Rogge, som var biskop i Strängnäs 14791501. I byggnaden ingår delar av en ännu äldre byggnad. Roggeborgen är ett tegelhus i tre våningar med inredd vind. Tegelfasaden är dekorerad med gesims, blinderingar, en ornerad portik och två trappgavlar med torn. Taket är ett högt sadeltak med fyra symmetriskt placerade skorstenar på nocken. Fönstren är fyrdelade, samt smala två- och tredelade i trappgavlarna och över portiken. Från biskopens bostadsvåning förde tidigare en trägång över till domkyrkans övre sakristia. Efter reformationen tillhörde byggnaden kronan, som 1626 donerade den till Strängnäs gymnasium. Roggeborgen var gymnasiets och från 1850 läroverkets huvudbyggnad fram till 1935. Byggnaden restaurerades 186465 efter ritningar av arkitekt P J Ekman, varvid bl a gavelröstet fick tinnar, fönstren gjordes större och en invändig gjutjärnstrappa byggdes. Rikssalen på andra våningen, som en tid fungerat som bibliotek, inreddes till bönsal. Sedan 1968 nyttjas byggnaden som stiftsbibliotek med bokkonserveringslokaler i bottenvåningen. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Rik… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356628. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000356628. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.