SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “stora flygeln (3)”
STORA FLYGELN (3)
HistorikStora flygeln i sten är sannolikt uppförd vid 1800-talets mitt, byggd i sten med ockragul spritputs och vit gesims med svart schablonmönster. Huset rymmer stort brygghus med bakugn, flisgolv samt invändig brunn, vidare snickarbod och drängkammare. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring av fastigheten Sigsarve 1:7 i Hangvar, Gotland. Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-03-15. Dnr 221-2312-98 Tidsprofil: 1999–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA FLYGELN
HistorikNorra flygeln har länge använts som bostad om tre rum, förstuga och kök för skogvaktare och senare för rättare. Byggnaden är uppförd på samma sätt som södra flygeln. På västra gaveln leder en plankdörr med profilerade, horisontala bräder till ett särskilt rum, tidigare använt som gemensamt bakrum för gården. Vid restaureringen 1973-74 byttes dörren på framsidan mot en ny sådan av samma typ som den på södra flygeln, med vertikaldelat fönster ovanför, och fönstren byttes mot fyrdelade, så att den yttre karaktären blev densamma som hos södra flygeln. Det udda rummet gjordes om till gårdskontor. I övrigt utfördes samma slags moderniserin… Tidsprofil: 1973–1974. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VISBY RÅDHUS
I slutet av 1600-talet finns det uppgifter om ett öde stenhus vid S:t Hansgatan. Detta var antagligen resterna av ett eller flera sammanbyggda medeltida hus som man efter undersökningar har konstaterat har funnits på platsen för nuvarande byggnad. På grunderna av detta öde hus uppförde borgmästare Lange ett ståtligt köpmanshus i tre våningar 1751. Längs Rådhusplan, något i souterrain, var huset försett med en flygel i tre våningar. I bottenvåningen av denna inrymdes bakstugan och brygghuset. Flygeln var i sin tur sammanbyggd med nuvarande Rådhuset 6, valvhuset. År 1770 genomgick huset en besiktning för brandförsäkring och då var delar av hus… Tidsprofil: 1999–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA VÄSTRA FLYGELN (K0062.003)
HistorikKarlberg inrättades 1792 som krigsakademi (numera krigsskolan). Slottsanläggningen byggdes då om i sin helhet för den nya användningen under C C Gjörwells ledning. Två fristående, långa, trevåniga flyglar byggdes 1793-96 på ömse sidor om slottet. Den östra inrymde bostäder för kadetterna, den västra för chef och lärare. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X I den västra flygeln låg kadetternas fyra stora matsalar - en för varje kompani. I anslutning till dessa låg i… Tidsprofil: 1793–1796. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA FLYGELN, STORA MAGNETHUSET
HistorikDen västra flygeln "Stora magnethuset" som uppfördes 1838 och fick sitt torn 1914 används fortfarande för astronomiska studier. Byggnaden är uppförd i en våning med slätputsade fasader och enkla profilerade taklister som enda dekor. Taket är täckt av plåt. Observationstornet som uppfördes inför solförmörkelsen 1914 utgör ett litet utstickande runt parti. Tornets huv är emellertid numera borta. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2007-01-12, Dnr 221-1997-19851 Tidsprofil: 2007–2101. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELBYGGNAD
HistorikFlygelbyggnaden på Rådhuset 7 I slutet av 1600-talet finns det uppgifter om ett öde stenhus vid S:t Hansgatan. Detta var antagligen resterna av ett eller flera sammanbyggda medeltida hus som man efter undersökningar har konstaterat har funnits på platsen för nuvarande byggnad. På grunderna av detta öde hus uppförde borgmästare Lange ett ståtligt köpmanshus i tre våningar 1751. Längs Rådhusplan, något i souterrain, var huset försett med en flygel i tre våningar. I bottenvåningen av denna inrymdes bakstugan och brygghuset. Flygeln var i sin tur sammanbyggd med nuvarande Rådhuset 6, valvhuset. År 1770 genomgick huset en besiktning för b… Tidsprofil: 1900-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA ÖSTRA FLYGELN (K0062.002)
HistorikKarlberg inrättades 1792 som krigsakademi (numera krigsskolan). Slottsanläggningen byggdes då om i sin helhet för den nya användningen under C C Gjörwells ledning. Två fristående, långa, trevåniga flyglar byggdes 1793-96 på ömse sidor om slottet. Den östra inrymde bostäder för kadetterna, den västra för chef och lärare. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Den östra flygeln vad avsedd som logement för kadetterna och dess planlösning var den enklast tänkbara. De två… Tidsprofil: 1793–1796. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA FLYGELN
HistorikDen norra flygeln, gårdens äldsta byggnad, har en s k ofullständig parstugeplan. Byggnaden härrör till stora delar sannolikt från 1700-talet. De hörnnära gavelfönstren pekar på detta. Bottenvåningen består av farstu och två rum, med varsin eldstad. På vinden finns en sommarkammare. Taket och fasaden har restaurerats på 1990-talet. KÄLLA: Kulturhistorisk beskrivning, Kräklingbo Hajdeby 1:15, Länsmuseet på Gotland, 2005-05-09. Dnr AD-2005-0425 Tidsprofil: 2005–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA FLYGELN
HistorikByggnaden är en envånig stenflygel med tre branta tegeltäckta takfall, varav takfallet inåt gården har en säregen barockfrontespis från 1700-talet. Under 1800-talets senare hälft försågs flygeln med påbyggnader bestående av utvändigt trapphus och arkad i trä. Den södra flygelns nedervåning har tidigare varit brygghus och källare, i nyare tid inredd till pub och restaurang med det stora spiskomplexet bevarat. Vindsvåningen består av konstnären och arkitekten Axel Herman Häggs ateljé. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-01-19. Dnr 221-2309-98 Tidsprofil: 1999–2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA FLYGELN
HistorikDen östra flygeln, en envånig, timrad, panelad och rödfärgad byggnad är ett bostadshus från 1795. KÄLLA: Angående förslag till skyddsföreskrifter för det statliga byggnadsminnet Stora Kungsladugården, Riksantikvarieämbetet, 1992-10-15. Beteckning 5289/92 Tidsprofil: 1992–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Affär och butik
HistorikByggnadsår 1874, arkitekt okänd, byggherre godsägare August Kronlund. Affärs- och bostadshus av reveterat timmer med profilerade önsteröverstycken, hörnpilastrar och rikt arbetad taklist. Entrén i hörnet tillkom redan 1917 i samband med inrättandet av NWE Julihns konditori. Bottenvåningen är annars förhållandevis intakt med endast ett större skyltfönster, insatt 1955. Flygeln mot S:ta Helenagatan, ett stenhus, tillbyggdes i anpassad stil av Kronlund 1883 och ersatte då ett större trähus. Flygeln förlängdes år 1935 med två fönsteraxlar mot norr. Gårdsmiljö: Asfalt, P-platser. Gården delas med Brage 3.-2005: Gatufasaden är omgjord. Fön… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA FLYGELN
InteriörbeskrivningBottenvåningen kan sägas ha en sexdelad plan, dock med många avvikelser, bland annat i form av asymmetrisk rumsindelning och många små biutrymmen. Framförallt avviker det stora köket som upptar hela östra delen av huset. Från gården stiger man in i en förstuga, kvadratisk till formen men med rundade hörn. Här finns ett äldre kalkstensgolv och till angränsande rum leder dörrar med dekorativa smidda gångjärn av 1700-talstyp. Via en passage med trappa till övervåningen når man det stora köket. Detta har på senare tid moderniserats och börjat användas som kök igen och ersätter därmed ett litet kök med inredning från mitten av… Tidsprofil: 1920–1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Historiska museet
ExteriörbeskrivningMuseibyggnaden är murad i tegel med vissa bärande delar i betong. Fasaden var ursprungligen putsad med en KC-slamning som visade teglets struktur. Fasaden avfärgades medvetet i en gul ton som var tänkt att avvika något från den anslutande Kanslikasernen. Under 1990-talet putsades de yttre fasaderna om med kalkbruk och avfärgades i kalkfärg med en ljusare kulör än tidigare. Taket är täckt med skivtäckt plåt där åtminstone tornet, hängrännor och stuprör är av koppar. Tornet kröns med ett förgyllt riksäpple. Museibyggnaden ansluter till Kanslikasernen genom tre längor som även bildar Rosengården och Tekniska flygelns gård. Mu… Tidsprofil: 1990-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BLOMMENSBERGSSKOLAN
ExteriörbeskrivningSkolbyggnad från 1921 i 20-talsklassicstisk stil. Byggnaden består av tre huskroppar med en huvudbyggnad i tre våningar med inredd vind, i norr länkad till en tornliknade byggnad, som i sin tur är sammanlänkad med en vinkelställd flygel i två våningar som sträcker sig mot väster. SOCKEL- grå terrasitputs. FASAD- Tegel slammat i en brun-gul kulör. Rusticerade hörnkedjor av spritputs med grov ballast. Tandsnitt löper längs takfoten. Risalit på huvudfasaden med klocka i svart smide, romerska siffror i cirklar, förgyllda visare. Blinderingar på tornbygganden. Burspråk mot norr och söder som kröns av kopparklädda glober. Årtale… Tidsprofil: 1921. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LAXVIKENS BYGDEGÅRD
HistorikFörberedelserna inför bygget av ett föreningshus för logen Ljungblomman pågick under flera år och baserades på ideella insatser. År 1912 var ritningar klara, men inte förrän året därpå påbörjades arbetet med själva husbygget. Jöns Persson från Laxviken utsågs till arbetsledare. Bygget gick framåt, och det beslutades att det skulle ordnas en basar till jul. Till julbasaren 1913 var huset fortfarande omålat, men evenemanget blev en omtalad händelse i Laxviken. Basaren pågick i tre dagar med dans kring granen, musik, sång, diktläsning, lyckohjul, tombola, skjutbana m.m. Det var 30 grader kallt och mycket snö, men ett antal brandvakter… Tidsprofil: 1918–1919. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
HistorikByggnadsår 1865, arkitekt okänd, byggherre fru Ingrid Swärd. Liksom grannhusen är Brage 3 byggt av timmer och reveterat. De idag återstående resterna av putsdekoren, fönsteröverstycken och en rikt profilerad taklist, kan härröra från en större modernisering med nytt trapphus och "restaurering af gatufasaden", som ägde rum år 1894. Från denna tid finns en ritning bevarad som visar en enkel putsornamentik i senempirestil. Fasaderna var intakta fram till 1950-talet, därefter har stora skyltfönster tillkommit som helt löst upp bottenvåningen. År 1938 inreddes vindsrum mot gatan, och den nuvarande kupan eller frontespisen påbyggdes. Huset… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
baggården
ExteriörbeskrivningBåde exteriör och interiör är mycket väl bevarade. Fasadens profilerade locklistpanel är målad i ljusgrått och fönstren i ljust blågrått. Flygeln som inrymt drängstuga och brygghus har en utformning liknande manbyggnaden. De faluröda fägårdsbyggnaderna omfattar magasin (sent 1800-tal), en delvis timrad vinkelbyggd ladugård (1901) samt brygghus och vedbod m.m. (båda ca 1930). Både den stora ladugården och det ståtliga magasinet har tidstypiska småspröjsade fönster från 1890-1900 ca. Baggården är en mycket genuin och hel gårdsmiljö från 1800-talets senare del. Den är en av centrala Västergötlands bäst bevarade gårdar och är… Tidsprofil: 1890–1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÅÅTSKA PALATSET
HistorikTomten donerades 1650 av drottning Kristina till riksskattmästare Seved Bååt. Efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä. lät han 1662-69 uppföra ett trevåningspalats med två framspringande flyglar i sydväst och sydost vilka omgav entrégård. Knappt färdigt eldhärjades palatset. Vid reparationen, utförd av dåvarande ägaren Gustaf Stenbock, erhöll ett flertal rum praktfulla stucktak av Carlo Carove. Andra typiska barockinslag är den kryssvälvda bottenvåningen med praktfull kolonnförsedd entréhall och det angränsande monumentala trapphuset med arkadförsett schakt. I början av 1700-talet ersattes det dittillsvarande höga karolinska taket av… Tidsprofil: 1662–1669. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Johannebergs landeri
ExteriörbeskrivningJohannebergs landeri (kv 22) omfattar en huvudbyggnad och två flyglar. Det ligger uppe på en platå och omges av planteringar. Huvudbyggnaden fick sitt nuvarande utseende med ett starkt utskjutande tak och dekorativa fasaddetaljer under 1800-talets senare hälft. Den har en bred portgång som leder in till en delvis kringbyggd gård och anslutande trädgård. Byggnaderna har tegeltäckta sadeltak och fasader klädda med locklistpanel. Två karaktäristiska deltaljer är glasverandan och det stora halvcirkelformade fönster som dominerar huvudbyggnadens gavelfasad mot Korsvägen. Västra flygeln har dekor i 1920-talsklassicism. Johannebe… Tidsprofil: 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RESIDENSET I NYKÖPING
HistorikFabian Ulfsparre blev landshövding i Nyköping 1806 och lät då uppföra residenset vid Stora Torget som sin bostad. I byggnaden ingår delar av ett stenhus troligen från 1720-talet. 1815 förvärvades residenset av kronan. På 1930-40-talen har tillbyggnader gjorts på baksidan, utefter tomtens bägge sidor. 1907 gjordes en större renovering då bl a entré, trapphall och tjänsterum för landshövdingen iordningställdes under ledning av arkitekten Lars Johan Lehming. Ombyggnader har även gjorts på 1970-och 1980-talen då bland annat hissar installerats och en gångtunnel byggts till vid östra flygelns nordgavel. Byggnaden innehåller numera enbart… Tidsprofil: 1930–1940. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÄNSFÄNGELSET
HistorikLänsfängelset i Gävle byggdes som ett av de allra första cellfängelserna och togs i bruk 1847. Ursprungligen uppfördes det med den t-formade planen, men tillbyggdes 1885 till en korsformig plan. Exteriören är ovanligt välbevarad. De två övre våningarna på norra flygeln har den ursprungliga fönsterstorleken bevarad. I de övriga cellerna har senare fönstren senare förstorats, vilket var en vanlig åtgärd vid de flesta cellfängelserna. Även stora delar av interiören är bevarad. I norra delens källare finns en intakt straffcell med madrasserade väggar - vilket är den enda i sitt slag i landet. Där finns ytterligare en straffcell samt arbe… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA FLYGELN
InteriörbeskrivningByggnaden som ursrpungligen inrymde bagarstuga har den stora murade spisen bevarad. I övrigt är byggnaden bevarad i ursprungligt skick. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA FLYGELN
InteriörbeskrivningPlanlösningen är i stora delar intakt i byggnaden, medan ytskikt har moderniserats vid flera tillfällen. Ett fåtal kakelugnar och eldstäder finns kvar. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VILLA MURAMARIS
HistorikMuramaris uppfördes 1915-16 av Johnny Roosval, professor i nordisk och jämförande konsthistoria och hans maka Ellen, född von Hallwyl. Anläggningen ligger på en av klintkustens platåer med storslagen utsikt över havet. Huvudbyggnaden, flygeln och lusthuset präglas av en mycket personlig och medveten italien inspirerad villastil med bl.a. höga fönster ut mot havet och tak täckta av sandstensflis. Husets inre präglas av Ellen Roosvals personliga konst exempelvis den stora skulpterade öppna spisen, målade dekorationer på väggar och tak är utförda av konstnärsvänner. Huvudbyggnaden består av en tvåvåningslänga, putsad i gråvitt, med flac… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRNÖSAND TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset i Härnösand är beläget i den västra delen av stadens centrum, strax intill järnvägsstationen. Byggnaden är placerad på en stor oregelbunden tomt som bildar ett helt kvarter mellan Nybro-, Krukmakar-, Strand- och Terminalgatorna. Huset har en säregen form: ett monumentalt centralparti med huvudentré vetter mot söder, och snett ut från denna byggnadsdel sträcker sig två långsträckta huskroppar åt nordost respektive nordväst. Den stora tingssalen ligger i axel med huvudentrén och markeras på gårdssidan av en utskjutande byggnadskropp. Tingshuset är uppfört av… Tidsprofil: 1996–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikDe båda flyglarna, som färdigställdes redan på 1770-talet, har en närmast rokokomässig framtoning som var stilen innan den strama gustavianska stilen. Flyglarna saknar till exempel huvudbyggnadens triangulära frontespis, en fasaddetalj som påminner om antikens tempelgavlar. Det för rokokon så typiska mansardtaket med bruten form får därmed en större visuell betydelse på flyglarna. Det har framkastats att murmästaren Anders Sundström står bakom flyglarna och de första ritningarna till huvudbyggnaden. Dåtidens murmästare var något av både arkitekt och byggmästare, med insikter i tidens stilströmningar. Den västra flygeln var under den… Tidsprofil: 2022–2103. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
F.d. Hallska huset
HistorikUppfört 1759-1762 som bostadshus samt kyrkolokal för Engelska Reformerta Församlingen. Ursprungligen bestod byggnaden av ett trevåningshus mot Östra Hamngatan och tre lägre flyglar som tillsammans bildade en sluten gård. I byggnaden inreddes en påkostad bostad för den mycket förmögne köpmannen John Hall d.ä. som blev ensam ägare efter några år. Kyrkolokalen låg i flygeln mot Postgatan. Halls fastighet sträckte sig ända fram till Torggatan och på den rymliga tomten anlades också en trädgård. Hall lät uppföra en teater 1775 men den blev redan på 1780-talet vagnbod. I en gårdsflygel inreddes ett naturaliekabinett för sonen John Hall d.y… Tidsprofil: 1759–1762. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÄRARBOSTAD
HistorikDe båda flyglarna, som färdigställdes redan på 1770-talet, har en närmast rokokomässig framtoning som var stilen innan den strama gustavianska stilen. Flyglarna saknar till exempel huvudbyggnadens triangulära frontespis, en fasaddetalj som påminner om antikens tempelgavlar. Det för rokokon så typiska mansardtaket med bruten form får därmed en större visuell betydelse på flyglarna. Det har framkastats att murmästaren Anders Sundström står bakom flyglarna och de första ritningarna till huvudbyggnaden. Dåtidens murmästare var något av både arkitekt och byggmästare, med insikter i tidens stilströmningar. Den västra flygeln var under den… Tidsprofil: 2022–2103. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KLAGSTORPS hERRGÅRD
HistorikKlagstorps äldre bebyggelsehistoria är mycket oklar. Med utgångspunkt från äldre kartmaterial, kan man anta att den nuvarande gårdsanläggningen i sina huvuddrag torde gå tillbaka till 1600-talet. Den stora timrade huvudbyggnaden i två våningar under säteritak är en typisk barockbyggnad, som på stilistiska grunder kan dateras till 1600-talets senare del eller 1700-talets början. Den västra flygelbyggnaden förefaller ha uppförts på 1770-talet och vid samma tid fick huvudbyggnaden sina nuvarande exteriöra grunddrag. Likaså är tegelmagasinet sydost om mangården från denna tid. Den nuvarande östra flygelbyggnaden, som i likhet med den väs… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
nya lerdala gård
HistorikLerdala 38:6 Nya Lerdala gård (fd 38:1) Nedanför kambrosiluren, bland åkermarker i lerdalgången mot sjön Lången, ligger Nya Lerdala gård vid Timmersdalavägen. Stommen i egendomen utgörs av det gamla säteriet Bosgården som flyttades ut från Lerdala by i samband med storskiftet på 1790-talet. Bosgårdens förste kände adlige ägare var Miles Fleetwood i slutet av 1600-talet. Vid storskiftet utvidgades egendomen med ytterligare mantal från andra utflyttade hemman. Ca år 1800 beskrev Olof Sundholm säteriet och nämnde bl.a. att Alla husen äro nyligen uppbygde och rödfergade. Nya Lerdala har som helhet mycket väl bevarat sin karaktär av en st… Tidsprofil: 1700–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.