SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “stationshuset”
STATIONSHUSET
HistorikStationshuset byggdes för Westra Blekinge järnvägsaktiebolags järnväg (W.Bl.J). Mark för den nya stationen uppläts 1890 och huset stod färdigt följande år. Enligt en annan uppgift var det dock inte färdigt att tas i bruk förrän 1899. Linjen Sölvesborg-Olofström-Älmhult invigdes 1901. Stationshuset är ritat av Folke Zettervall som 1890 anställdes på SJ:s arkitektkontor. Folke Zettervall var utbildad på Kunstakademiet i Köpenhamn. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-05-15, Dnr 221-2998-89 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STATIONSHUSET
HistorikStationshuset uppfördes 1892 efter ritningar av Adolf Edelsvärd. Det är en tegelmurad byggnad med valmat plåttak. Funktionen som stationshus upphörde på 1910-talet. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1997 Tidsprofil: 1910-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STATIONSHUSET
HistorikButtle stationshus, från 1878, är byggd av trä i snickarglädjesstil under papptak. Stationsbyggnaden är en typisk representant för det sena 1800-talets träarkitektur på Gotland, som hör till den första omgången stationshus på ön. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1985-12-16. Dnr 11.392-786-81 Länsstyrelsen Gotlands läns hemsida 2004, www.i.lst.se Tidsprofil: 1985–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ULRICEHAMNS STATIONSHUS
HistorikStationshuset i Ulricehamn uppfördes 1905 strax norr om den gamla stationsbygganden som revs i samband med att järnvägslinjen breddades från smalspårigt till normalspårigt. Ritningarna till stationshuset i Ulricehamn signerades av arkitekt Axel Peterson, hemmahörande i Lund. Axel Peterson levde mellan åren 1866-1939 och var till största delen verksam som byggnadskontrollant vid de stationer som uppfördes vid västra centralbanan. Stationshuset som uppfördes norr om det gamla stationshuset fick en monumental utformning, enligt uppgift ska arkitekten ha inspirerats av Trolleholms slott i Skåne. Byggnaden uppfördes i två våningar med inr… Tidsprofil: 1866–1939. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hudiksvalls stationshus
HistorikStationshuset i Hudiksvall invigdes 1888, då bansträckan i sin helhet öppnades för trafik och anslöts till stambanenätet. Byggnaden ritades av SJ:s arkitekt Adolf Wilhelm Edelswärd. Ritningarna är daterade 1886. Stationshuset gavs trots sin litenhet en detaljutformning som svarade mot de större stationerna i landet. Likheten med den två år tidigare byggda stationen i Hallsberg är slående. Stationshuset är uppfört i en klassicerande stil med en strängt symmetrisk uppbyggnad av fasaderna. Perrongen närmast stationshuset är överbyggd med ett skärmtak. Stationshusets symmetriska volymsuppbyggnad återspeglas även i planlösningen, som har… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÅRHULTS JÄRNVÄGSSTATION
HistorikFårhults station uppfördes 1878-79 i samband med tillkomsten av den aktuella järnvägssträckan. Stationshuset är ritat av Hugo Hammarskjöld på Tuna gård som också gjort mönsterritningar till flertalet byggnader utmed sträckan Hultsfred - Västervik. Liknande stationshus har för övrigt också funnits i Tuna och Vena, men bägge dessa är försvunna genom rivning. Stationshuset i Fårhult rymmer numera en restaurang. Stationshuset är uppfört i 1½ våning av timmer. Fasaderna var ursprungligen rödfärgade men är idag panelade med en bred, profilerad stående locklistpanel som oljemålats med en ljus, närmast vit färg. Foder, knutar, vindskivor och… Tidsprofil: 1878–1879. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STATIONSHUSET I KATRINEHOLM
HistorikDet ursprungliga stationshuset av trä ritades av A. Edelsvärd och uppfördes i början av 1860-talet. Med Katrineholms växande betydelse som järnvägsknutpunkt gjordes flera till- och ombyggnader. År 1915 gjordes en radikal ombyggnad, då de olika delarna gavs en fastare sammanhållen struktur. Stationshuset är uppfört i både putsad sten och reveterad träfasad, en låg, lång oregelbunden byggnad med flacka takfall, takkupor och tornbyggnader på taknocken. Den tillbyggda restaurangen är i två våningar, fönsteraxlarna har rundbågemotiv, taket är valmat. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1997-04-14 Tidsprofil: 1997–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STATIONSHUSET, VÄNNÄS
HistorikVÄNNÄS JÄRNVÄGSSTATION - Stationshuset i Vännäs uppfördes efter ritningar av arkitekten Folke Zettervall som sedan 1890 arbetade under A W Edelsvärds ledning på SJ:s arkitektkontor. Huset stod klart i oktober 1891. Det nya med Vännäs var framförallt de många byggnadsdetaljerna med fornnordisk anknytning, men för övrigt anslöt byggnaden till inarbetade rutiner för stationsbyggande. Stationshuset var således även här symmetriskt uppbyggt över en sammanhållen rektangulär plan med ett mittparti i två våningar med frontespiser och på vardera sidan envåningsflyglar. På fasaden mot samhället är mittrisaliten utskjutande, fasaden mot banan h… Tidsprofil: 2002–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTERSUNDS CENTRALSTATION
HistorikStationshuset i Östersund byggdes 1879 huvudsakligen efter ritningar av SJ:s chefsarkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd, som för övrigt själv var född i staden. Stationshuset byggdes helt i trä med en enkel rektangulär planform i två våningar under ett valmat plåttäckt tak. Två svagt framskjutande sidorisaliter med förhöjda valmade takpartier och dekorativt utskurna takfotskonsoler bröt av och rytmiserade den långsträckta byggnaden. På fasadens samtliga pilastrar har riksvapnet skurits i kapitälen. Fasadernas liggande panel är indelad i fält av breda lister och våningarna skiljs åt av ett profilerat listverk. På entrésidan mot staden skju… Tidsprofil: 2003–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Brunflo station
ExteriörbeskrivningSamtliga byggnader är uppförda av trä med faluröd eller möjligen tjärstruken lockpanel, vita småspröjsade fönster, fönsterfoder och vindskivor samt tegeltäckta tak. Stationshusets, ställverkets och f.d. avträdets tak är helvalmade med något svängda takfall, övriga tak är sadeltak. Byggnaderna har en nationalromantisk prägel med drag från den begynnande 20-talsklassicismen i detaljerna, såsom stationshusets lilla takkupa och ställverkets balkong samt de svängda takfallen. Vid den exteriöra utformningen har arkitekten utgått från en symmetrisk rektangulär byggnad. För att markera den genomgående väntsalen och få större bosta… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Expeditonshus med vattentorn
ExteriörbeskrivningRakt över spåren från stationshuset ligger expeditionshuset med vidbyggt vattentorn, utfört i samma material och stil som stationshuset, dvs med väggar av tegel med kalkputsad fasad i en gråvit kulör och tak täckt med tegel. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 2003-12-29, Dnr 432-14491-03 Tidsprofil: 2003–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STATIONSHUSET, STORUMAN
HistorikStationshuset i Storuman tillhör den största modellen på Inlandsbanan och är byggt i liggtimmer i 1 1/2 våning och har frontespis och perrongtak längs hela fasaden mot banan. På den ena gaveln återfinns ett stort trapphus, vid den andra gaveln ansluter godsmagasinet som är placerat med långsidan mot banan. Stationshusets symmetriska fasader har en enkel, funktionell utformning med vissa klassicerande drag. I byggnadsminnet ingår även ett godsmagasin vilket är sammanbyggt med stationshuset. KÄLLOR: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 2005-05-16 Regeringsbeslut 16, 1986-08-21 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UPPSALA STATIONSHUS
HistorikUppsala stationshus uppfördes till sin mittersta del till norra stambanans invigning år 1866 efter Adolf W Edelsvärds ritningar. År 1889 förlängdes byggnaden i båda ändarna. År 1918 genomfördes ytterligare en förlängning i samband med omfattande ändringar av byggnadens bottenvåning. Åren 1934-1935 sker ytterligare en genomgripande ombyggnad av bottenvåningen och sedan dess har interiörerna genomgått en rad ändringar. Stationshuset blev - tillsammans med ett av ställverken - statligt byggnadsminne 1986-08-21år. 2001 övergick stationshuset till att vara enskilt byggnadsminne. KÄLLA: Beslut - Förklaring att Uppsala stationshus övergått… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODENS STATIONSHUS
HistorikStationshuset i Boden, ritat av Folke Zettervall under Adolf Edelsvärds ledning, stod klart till invigningen av stambanan 1894. Liksom många andra stationshus byggda på 1890-talet uppfördes det med fornnordiska motiv; drakhuvuden, takkammar, utskjutande övervåning och blindarkader med svarvade kolonetter. Stationshuset hade ursprungligen en enkel rektangulär plan med en central huskropp i två våningar, inredd vindsvåning och två sidoflyglar. År 1917 och 1925 byggdes huset ut med två sidoflyglar i samma stil som vände gavlarna ut mot spåren. Bodens stationshus är exteriört välbevarat och har ett betydande arkitekturhistoriskt värde. S… Tidsprofil: 2003–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CENTRALSTATIONEN
HistorikDen stora byggnaden öppnar sig åt Vasagatan med en entréhall med höga gjutjärnskolonner. Genom denna förs man in i stationshallen - ett ljust och väldigt rum - över detta spänner stora bågar i träkonstruktion. Vid 50-talets fasadrenovering har exteriörens livliga renässansdetaljering skövlats, men i volymfördelningen med mitt- och sidopaviljonger och i pilastrar och gavelkrön känner man den plastiska franskinfluerad palatsstrukturen. Källa: Andersson, Henrik O och Bedoire, Fredrik, Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm, Lund 1973. ISBN 91-518-0051-9 Stationshusets volymgruppering med markerat mittparti,… Tidsprofil: 1860-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OSKARSHAMNS JÄRNVÄGSSTATION
HistorikJärnvägsbyggande innebar att nya byggnadstyper måste utvecklas för verksamheten samt att stora mängder av gods- och persontransporter, stationshus med eller utan personalbostäder, hotell- och restaurangbyggnader, avträdeshus, godsmagasin, lokstall, vattentorn, ställverk, verkstäder, banvaktarstugor och andra boställsbyggnadern. År 1874 drogs en första järnväg fram till Oskarshamn och ett mindre stationshus i trä byggdes inne i samhället. Bakom anläggande av järnvägen, Nässjö-Oskarshamns Järnväg (NOJ) stod bland annat engelska intressen och kapital. Syftet var i första hand att effektivisera utförseln av trävaror från de småländska sk… Tidsprofil: 1874. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STATIONSHUS
HistorikDet första stationshuset i Gnesta uppfördes på 1860-talet och ritades av Adolf Wilhelm Edelsvärd, 1824-1919. Gnesta stationshus byggdes med stomme av liggtimmer och kläddes efter några år, då timmerstommen fått sjunka, med liggande panel i bottenvåningen och stående panel i övervåningen. Huset målades med ljus oljefärg med mörka lister och knutbräder. Stor omsorg gavs utformandet av snickeridetaljerna, vars mängd dock var relativt återhållen. Fasaderna mot gården och mot banan skilde framför allt genom gårdsfasadens framträdande frontespis och den mot banan utdragna takfoten som tjänstgjorde som skärmtak vid perrongen. 1907 kom det f… Tidsprofil: 1824–1919. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Avesta-Krylbo stationshus
ExteriörbeskrivningDet nya stationshusets fasad är asymmetriskt komponerad. Det domineras av ett kraftigt entréparti krön av ett lanterninförsett tak. Mittpartiet flankeras av olika långa längor avslutade med risaliter. Åt banan har ett skärmtak dragits ut över perrongen längs hela fasaden. Trapptornet har sedan det första egna stationshuset i Umeå varit något av Zettervalls signum. I Krylbo är tornet placerat för att bilda motvikt till den kraftiga risaliten i husets motsatta ände. Samtidigt med Krylbo byggdes nya stationshus utmed hela bansträckan Krylbo-Frövi. Med utgångspunkt från Krylbo erhöll de ett gemensamt formspråk med rött tegel u… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AVTRÄDE
HistorikTill stationsmiljön hör även det välbevarade avträdet. Det har ett likartat utseende som, och troligen är samtida med, stationshuset. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Vedums stationshus, 2005-03-10 Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CENTRALSTATIONEN
HistorikÅr 1856 invigdes första delen av södra stambana mellan Malmö och Lund. Stationsbyggnaderna längs järnvägslinjen färdigställdes dock först ett par år efter att sträckan öppnats. Malmös Centralstation i klassicistisk stil, invigdes år 1858, strax därefter, år 1866, brann denna byggnad ner. En ny stationsbyggnad uppfördes efter ritningar av A W Edelsvärd. Ett hörntorn som undgått branden bildade utgångspunkt för det nya stationshuset som invigdes år 1872. Mellan år 1889 och 1891 byggdes en, av Edelsvärd ritad, kompletterande stationsbyggnad avsedd för ankommande persontrafik. Byggnaden förlades vinkelrätt mot spåren, en karaktäristisk p… Tidsprofil: 2003–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Drömparken
HistorikDrömparken är placerad mellan Enköpingsån och den gamla stadskärnan. På 1700-talet utgjordes området av ängsmarker som tillhörde staden. I början av 1900-talet kom området att tas i anspråk av nya järnvägen, Enköpings hamn Enköpings järnväg, och ett nytt stationshus invigdes på platsen 1906. Spåret och stationshuset revs efter järnvägens nedläggning 1976. Området omvandlades till en park som då bestod av öppna gräsytor med några större träd samt gång- och cykelstråk. I början av 1980-talet togs nya strategier fram för Enköpings kommuns parkverksamhet. Bland annat började perenner användas som en del i att berika parkernas upplevelseu… Tidsprofil: 2024–2109. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikPå fastigheten ligger också en ekonomibyggnad, sannolikt uppförd samtidigt som stationshuset. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 2002 Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GODSMAGASIN
HistorikStationsmiljön kompletteras med ett godsmagasin från 1960-talet, utan något eget kulturhistoriskt egenvärde, samt rundlokstall och vattentorn som idag skiljts något från stationsområdet genom en korsande väg och viadukt. Även rundlokstallet och vattentornet ritades av arkitekten Georg A Nilsson, varför de troligen är uppförda samtidigt med stationshuset. Båda byggnaderna har arkitektoniska kvaliteter, men är tyvärr förfallna. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 2004 Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GODSMAGASINET
HistorikGodsmagasinet är uppfört samtidigt som stationshuset, 1878, av trä under papptak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1985-12-16. Dnr 11.392-786-81 Tidsprofil: 1985–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HULTSFREDS JÄRNVÄGSSTATION
HistorikHultsfreds stationshus byggdes 1902 av Östra Centralbanan, då ortens fyra järnvägsaktiebolag behövde ett nytt stationshus. De övriga tre bolagen blev hyresgäster i det nyuppförda stationshuset. För ritningarna svarade arkitekten Georg A Nilsson. Byggnaden är uppförd med höga, branta tak som avslutas med en takryttare och fasader i tegel och puts. Den är tillbyggd på längden med en fönsteraxel åt vardera hållet men tillbyggnaden är väl anpassad och utförd i samma arkitektur som tidigare. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 2004 Tidsprofil: 1902. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYBO STATION
HistorikHybo station med tillhörande byggnader började anläggas 1886. Förutom stationshuset med stationsinspektorsbostad på övervåningen uppfördes i närheten ett betjäningshus, inrymmande bostäder för personalen, godsmagasin, stor stenkällare, lastkaj, dass och ett litet lusthus för stationsinspektorn. Längre ut på bangården fanns två banvaktarstugor, vattenpump för ångloken samt uppfordringsverk för timmer och vagnvåg. SJ stängde stationen 1971 och ville riva byggnaden och flytta den till järnvägsmuseet i Gävle. Under 1984/85 genomfördes en yttre renovering av byggnaden och den iordningställdes för att inrymma en lägenhet på övervåningen sa… Tidsprofil: 1886. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JORDKÄLLAREN VID TULE STATION
HistorikDen murade jordkällaren är belägen på andra sidan om spåret, väster om stationshuset. Källaren är uppförd något senare än detta, som stod klart 1902. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2002-08-27. Dnr 432-2149-01 Tidsprofil: 2002–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KARLSTADS CENTRALSTATION
HistorikNordvästra stambanan anlades för att binda samman det alltför självständiga Norge närmare Sverige samt förbinda de två huvudstäderna Stockholm och Kristiania. Efter livliga diskussioner beslöts att banan skulle dras förbi residensstaden Karlstad. Stationshuset med intilliggande stinsbostad stod klara 1869 då linjen Kristinehamn-Karlstad invigdes. Först i juni 1871 var linjen Karlstad-Arvika klar varvid Nordvästra stambanan kunde invigas i hela sin längd. Enligt uppgift är stationsbyggnaden och stinsbostaden ritade av arkitekt Hjalmar Kumlien (1837-1897). Ritningen skulle dock godkännas av SJ:s dåvarande chefsarkitekt Adolf Wilhelm Ed… Tidsprofil: 1837–1897. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KIRUNA STATIONSHUS
HistorikKiruna stationshus, byggt 1915, tillhör en grupp stationshus med närbesläktat formspråk, ritade av Folke Zettervall under 1910-talet. Det är kraftiga, robusta tegelhus med stor volym. Kiruna stationshus består av stora, sammanhållna murytor, med relativt små öppningar i murlivet, utfört i handslaget, skånskt tegel. Taken är tegeltäckta med små takkupor. De längsgående fasaderna skiljer sig åt genom att risaliten mot staden är kraftigt utdragen med en loggialiknande entré i bottenplanet. Byggnaden är uppförd i en sober, renodlad tegelstil i stram nationalromantik. Stationshuset har stora arkitektoniska värden i den monumentala exteriö… Tidsprofil: 2003–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDEN
HistorikGodsmagasinet är uppfört samtidigt som stationshuset, 1878, av trä under spåntak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1985-12-16. Dnr 11.392-786-81 Tidsprofil: 1985–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.