SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
8 träffar
för “sankt olofs kyrka”
SANKT OLOFS KYRKA
ByggnadsdelKor - Öster, Torn - Söder, Vapenhus - Söder, Vapenhus - Söder, Kor - Smalare, Kor - Öster, Trappgavel, Sakristia - Öster, Torn - Söder Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sankt Olofs kyrka
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT OLOFS KYRKA
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT OLOFS KYRKA (FALKÖPINGS KYRKA)
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2001: FALKÖPINGS S:T OLOFS KYRKA - Den ursprungliga romanska kyrkan, d.v.s. koret, absiden och östra delen av långhuset, uppfördes under 1100-talet. Denna ursprungliga del hade västtorn och sakristia. Under 1200-talets mitt eller senare hälft byggdes kyrkan till c:a 3 meter åt väster, västtornet revs och murarna höjdes c:a 1 meter. Vid denna tid fick kyrkan stenvalv istället för det tidigare trätaket och den unggotiska sydportalen tillkom. På norra sidan om kyrkan upptäcktes, vid utgrävningar 1950, grundmurar till ett kornhärbärge eller tiondelada samt två strävbågar. 1566 brann takstolen och… Tidsprofil: 1917–1918. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT OLOFS KAPELL
HistorikDen äldsta kända kyrkan i Gryt var en liten medeltida stenkyrka helgad åt S:t Olof. År 1423 omnämns en kyrkoherde i Gryt men i övrigt är föga känt om kyrkans ålder. En rekonstruktion baserad på sockenstämmoprotokoll från 1600- och 1700-talen visar en kyrka med rektangulär plan med rakslutet korparti, sakristia i norr och ett vapenhus framför sydportalen. Torn saknades och klockan hängde i en stapel som var placerad där den nuvarande kyrkan ligger. Över den västra porten i kyrkogårdsmuren fanns det en ovanlig anordning i form av en slags predikstol av sten, välvd och med trappor, bönepall och med pulpet. Det sägs att prästerna brukade… Tidsprofil: 1798–1799. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nybro Kyrka
HistorikRitningar till både församlingshem och kyrka gjordes av J. Fred. Olson. Olson (1870-1947) tillträdde 1904 som Kalmars första stadsarkitekt. Han var verksam i 33 år, fram till 1937. Han kom under perioden att dominera byggandet i staden. I texten 63 år med två stadsarkitekter i Kalmar av Ulf Liedström berättas att J. Fred Olson signerat ritningarna till omkring 70 % av alla hus som byggdes i Kalmar mellan 1904 och 1937. Bland de offentliga byggnaderna kan nämnas Nisbetska flickskolan, elverket, gamla varmbadhuset, församlingshuset vid Esplana-den och Sankt Olofs kapell i Trekanten. Församlingshemmet började byggas år 1929 och kunde ta… Tidsprofil: 1870–1947. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT OLOFS KAPELL
HistorikObservera att byggnaden inte invigdes för gudstjänst förrän efter 2000-01-01. I och med att byggnaden ligger på en kyrkogård som anlagts före 1940 är den skyddad enligt 4 kap 13§ i Kulturmiljölagen. Uppgifterna inhämtade 2017-03-02 från Ljusdal-Ramsjö församling, via Svenska kyrkans kyrkokansli. Tidsprofil: 2000–2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DR EM85;438N, Sankt Olofs kyrka
FöremålsbeskrivningPutsinskrift Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.