SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
10 träffar
för “sankt anna kyrka”
SANKT ANNA KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA ANNA KYRKA (RINGSTORPS KYRKA)
TakformPlantak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UDDEVALLA KYRKA (SANKTA ANNA KYRKA)
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MALINGSBO KYRKA (SANKTA ANNAS KAPELL)
InteriörbeskrivningKyrkorummet har brädfodrade väggar som är marmorerade. År 1776 fick de hittills råa tim-merväggarna beklädnad av dels träpanel och dels papptapeter. Samtidigt utsmyckades väg-garna med marmoreringar och schablonmålningar av målarmästare Svedberg. Av dessa ur-sprungliga målningar består utsmyckningen i korabsiden. På varje sida om koret har väggarna högt placerade blinda och runda fönster som bildar djupa nischer. Det är oklart om de ursprungligen har varit utförda som blinda fönster eller om nuva-rande förhållanden är följden av senare förändringar. På 1910-talet genomgick kyrkorummet en hård renovering. Innertaket höjdes… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA ANNA GAMLA KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA ANNA KYRKA
TakformTälttak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LYBY KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Lyby kyrka uppfördes som en romansk stenkyrka vid slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. Enligt traditionen ska den ha helgats åt Sankta Anna, varför den än idag även kallas Sankta Annas kyrka. Den ursprungliga planformen bestod av långhus samt lägre och smalare kor med halvrund absid i öster. Kyrkan hade under romansk tid platt innertak av trä, men senare under medeltiden, sannolikt på 1400-talet, valvslogs långhus, kor samt absid och ett vapenhus adderades i söder. Nuvarande altaruppsats och predikstol tillkom 1624 och är sannolikt tillverkade av den tyske bildhuggaren Statius Otto som var aktiv i Skåne vid… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT LAURENTII KYRKA
Kyrkobyggnaden Kyrkan har en mycket komplicerad byggnadshistoria, som inte helt är klarlagd. Kyrkan är uppförd av tegel, med undantag av stora delar av den västra gaveln som är uppförd av gråsten. Vid olika tillfällen har man vid byggnadsarkeologiska undersökningar påträffat murar under marken vid kyrkans västra sida. Detta har gett upphov till flera olika tolkningar. Huruvida gråstensmuren har ingått i en äldre kyrka, tillhört ett västtorn eller en byggnad tillhörande kungsgården eller haft en helt annan funktion är outrett. Tegelkyrkan började sannolikt att uppföras i slutet av 1200-talet eller omkring år 1300. I en blindering på sakristia… Tidsprofil: 1885–1886. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKEBY KYRKA
HistorikSKEBY KYRKA - Skeby kyrka uppfördes vid 1100-talets mitt. Den bestod av rektangulärt långhus, smalare och lägre rektangulärt kor och bred absid. Kyrkan var välvd. Den ursprungliga planen och de medeltida murarna är till stor del bevarade. Från medeltiden är även bevarat en dopfunt, ett krucifix, en madonna och en Sankt Mikaelskulptur, som alla förvaras på Västergötlands museum. Troligen uppfördes tornet under senmedeltid (1400-1549). Tornet hade tidigare sadeltak med öppen klockställning ridande över nocken. Nuvarande vapenhus är av okänd ålder, troligen byggt 1738, men har föregåtts av en annat vapenhus. Detta finns avbildat i Perin… Tidsprofil: 1400–1549. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlingshem
ExteriörbeskrivningSANKTA MARIA FÖRSAMLINGSHEM - Församlingshemmet omger Sankta Maria kyrka i väster, norr och söder. Församlingsdelen skiljer sig från kyrkan genom att den är betydligt lägre. Norr om kyrkorummet finns en samlingssal och ett kök bland annat. Väster om kyrkorummet är en centralt placerad, inbyggd atriumgård, kring vilken övriga lokaler grupperar sig. Vapenhuset sammanlänkas med daghemsdelen genom en korridor väster om gården. Häremellan finns även en innerdörr i kyrkorummets sydvägg. FASAD - Byggnadsstommen är av betong liksom den låga cementsocken. Fasaden består av gult fasadtegel. Väggarna täcks över fönsterpartierna av tr… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.