SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “säter 3”
Säter 3
SGU registrerar platsen som nedlagt marmorbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: marble;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÄTER-kROKEN
HistorikHus 3 SÄTER-KROKEN HUVUDBYGGNAD Kroken har anor från medeltiden och är en av de större herrgårdarna i Säter. När Kroken omnämns i jordeboken första gången 1546 räknades gården till Säters by. Det kan därför inte uteslutas att Kroken haft ett något sydligare läge, närmare Säters kyrka, på den tiden. Åtminstone sedan sent 1600-tal bör dock gården ha legat där den nu ligger. Byn har i alla händelser upphört att existera. Kroken omges av ett del till stor hävdat ålderdomligt lövängs- och hagmarkslandskap genom vilket den allékantade tillfartsvägen från söder löper. Närmiljön utgörs, förutom av det rikhaltiga byggnadsbeståndet, av stenmur… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
rådene säteri Herrgården
HistorikRådene 17:2 Rådene säteri/Herrgården Herrgården har medeltida anor som stormansgård. Nuvarande gårdsläge med placering närmast söder om kyrkan har gamla rötter i byn, men omvandlades och byggdes ut efter enskiftet 1805. Uppdelningen i en mangård med en parkliknande trädgård och en stor separat placerad fägård är lätt att känna igen från gamla ekonomiska kartan från ca 1880. Huvudbyggnaden från 1700-talet revs 1987. Idag är en i sen tid ombyggd bostadsflygel gårdens manbyggnad. Av de ganska få äldre byggnader som återstår idag är följande främst av intresse: Ett falurött större bostadshus från ca 1800-talets senare del, ev. en f.d. ar… Tidsprofil: Cirka 1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
säters kyrka
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2002: Säters kyrka uppfördes sannolikt under tidig medeltid, dvs 1100-1249. Enligt avbildning i Monumenta från 1671 bestod den tornlösa kyrkan vid denna tid av ett rektangulärt långhus, ett smalare, rakt kor, halvrund absid och vapenhus i söder. Kyrkan har relativt tidigt tillbyggts i väster. På 1700-talet tillbyggdes koret och fick en tresidig avslutning. Predikstolen tillkom ca 1750-1800 och altaruppsatsen av Johan Ullberg 1774. Dopfunten från 1100-talet tjänstgjorde ca 1900-1958 som fot till predikstolen. Trätornet med lanternin och spira är byggt på 1800-talet, troligen på 1830-talet. 189… Tidsprofil: 1100–1249. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VALLBY SÄTERI
HistorikHuvudbyggnaden på Vallby säteri uppfördes under åren 1845-46 av lagmannen Johan Bråkenhielm. Den knuttimrade huvudbyggnaden är uppförd i två våningar med fasad av gråvit locklistpanel. Vid knutarna och på långsidorna finns pilastrar med bas och kapitäl. Under takfoten löper en fris. Mot huvudentrén leder en utsvängd trappa och brokvisten täcks av ett flackt tak uppburet av kolonner. Grunden är av sten och härrör delvis från en äldre mangårdsbyggnad från 1600-talet. Taket var ursprungligen av säterityp men utan valmning vid gavlarna. Interiören är på bottenvåningen relativt ombyggd. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrel… Tidsprofil: 1845–1846. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KERSÖ SÄTERI, ANKHUS
21400000704088http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000704088Bebyggelse - byggnadEKERÖ MENHAMMAR 1:2 - husnr 54KERSÖ SÄTERI, ANKHUSLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Ekerö , Stift: Stockholms stift, Församling: Ekerö församling17.63956624543443,59.34525170889476http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000704088http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000704088http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000704088RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Säter
Säter är en kommun i Dalarnas län. I maj 2026 hade kommunen 11 262 invånare enligt SCB. Sidan samlar den aktuella administrativa identiteten, verifierad geografi och källspårade samband till platser, berättelser och regionala portaler.
VAHLSTA SÄTERI
HistorikDen rödfärgade huvudbyggnaden under säteritak, troligen uppförd före 1730, är ett utmärkt exempel på den karolinska tidens i Västmanland så rikt förekommande herrgårdar. Lanterninen innehåller här en verklig bostadsvåning med tre sovrum och ett förråd. Taken som tidigare varit spåntäckta är idag försedda med enkupigt lertegel. Bottenvåningens ursprunglighet är väl bevarad. Byggnaden restaurerades 1982-83. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1982–1983. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Badhus
HistorikLindholmen hörde länge till Hägerstens säteri. I januari 1776 bildades det hemliga sällskapet Augusti-Bröderna som stöd för Gustav III. Centralgestalten i sällskapet var Bellman och man hade olika mötesplatser. Sommartid var dessa ofta förlagda utanför staden och 1778 höll man till på Lindholmen som kungen till ära döptes om till Wasaholmen. Augusti-Bröderna upplöstes 1808 efter Gustaf IV avsättning. 20 år senare kom ett nytt ordenssällskap till Wasaholmen; Svea Orden grundad 1793. Holmen blev ett omtyckt utflyktsmål för ordern och 1836 fick de arrendera ön på 50 år av Hägerstens säteri. I samband med detta döptes ön om till Sveaholm… Tidsprofil: 1776. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ERIKSSUNDS SÄTERI
HistorikDen äldsta byggnaden har utgjorts av en kanske i slutet av 1500-talet uppförd timmerbyggnad, som ännu är bevarad i nedre våningen. Huset påbyggdes och de båda flyglarna uppfördes på 1700-talet; de var ursprungligen friliggande men har senare sammanförts med huvudbyggnaden. Det var en av gårdens ägare på senare tid (&) som 1943 lät framtaga och restaurera Vasarummets målningar. KÄLLA: Slott och herresäten i Sverige, 1967, Beslut - Byggnadsminnesförklaring bilaga, Länsstyrelsen i Stockholms län, 1998-09-04, Dnr 2031-93-21347 Tidsprofil: 1998–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GULLMARSBERGS SÄTERI
ExteriörbeskrivningMittbyggnaden samt flyglar är uppförda i ett våningsplan. Mittbyggnaden har säteritak medan flyglarna har sadeltak. Hela taket är täckt med enkupigt tegel. Fasaderna är vitputsade. Fönsterbågarna är brunmålade och småspröjsade. Huvudentrén på fasadens mitt har dubbla dörrar med diagonalställda breda profilerade bräder. Trappan har naturstenshällar. Dörrarnas beslageav 1600-talstyp är handsmidda. Entréportens välvda överljusfönster har småspröjsade färgade glasrutor. Flyglarnas entrédörrar har liksom huvudentrén också diagonalställda bräder. Ovan entréerna finns ovala överljusfönster med blyinfattat färgat glas. Skorstenarn… Tidsprofil: 1600. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAMMARS SÄTERI
HistorikGårdens nuvarande utseende härrör troligen från en ombyggnad utförd omkring 1760. Den två våningar höga huvudbyggnaden, med mansardtak och frontespis, flankeras av två envåniga flyglar, alla uppförda av sten och med ljusa slätputsade fasader. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HARBONÄS SÄTERI
HistorikEn timmerbyggnad, enligt traditionen ritad av Nicodemus Tessin d.ä. på uppdrag av friherrinnan Görild Posse, överhovmästarinna hos Gustav II Adolf. Byggnaden är uppförd i timmer i en våning jämte mezzaninvåning under ett högt valmat tak. Den vita putsfasaden tillkom omkring 1914 och ersatte då den tidigare panelen. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HARLÖSA DONATIONSHUS
HistorikSom en påminnelse om forna tider och den gamla kyrkbyn i Harlösa, ligger Harlösa donationshus kvar än idag på sin ursprungliga plats. Donationshuset uppfördes mellan åren 1823-24 av friherre Carl Gustav von Schwerin, som mellan 1805-55 var ägare av Hjularöds och Harlösa säterier. Huset skulle tjäna som ålderdomshem för säteriets underlydande. I friherre von Schwerins donationsbrev av år 1832 kan man läsa direktiv för hur ålderdomshemmet skulle drivas: "Det skall utgöra bostad för åtta fattighjon vilka erhåller underhåll som ska årligen i evärdeliga tider utgå av Hjularöds och Harlösa säterier". När donationshuset stod färdigt 1824 sk… Tidsprofil: 1823–1824. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JONSBERGS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Den äldsta kända kyrkan vid Jonsbergs säteri lär ha varit ett träkapell av okänd ålder, men var sannolikt uppfört under slutet av 1500-talet. Det ska ha varit beläget på platsen för dagens herrgårdsbebyggelse och revs i samband med att ett nytt träkapell uppfördes 1609. Kapellet uppfördes av timmer på initiativ av ägaren till Jonsbergs säteri och var beläget på samma plats som den nuvarande kyrkan. Först 1692 fick Jonsberg ett eget komministerboställe och diskussionerna påbörjades om att uppföra en ny kyrka. Det dröjde till 1725 innan man började bygga en ny kyrka. Vid de… Tidsprofil: 1879–1935. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KERSÖ SÄTERI, MANGÅRDSBYGGNAD
HistorikHerrgårdsbyggnaden uppfördes under ledning av murmästaren Mårten Hack. Ett stick i Erik Dahlberghs Suecia Antiqua visar hur huset såg ut. 1755 brann huvudbyggnaden, men återuppbyggdes redan två år senare. Fasaderna hade nästen helt klarat branden och den enda större förändringen av exteriören som gjordes vid restaureringen var att det avbrända säteritaket enligt tidens ideal ersattes med ett mansardtak. 1906 byggdes bottenvåningens sal ut åt sjösidan efter ritningar av Torben Grut. Trots detta har huvudbyggnaden i huvudsak sin 1600-talskaraktär i behåll. Huset är ett exempel på en mindre palatsbyggnad i Jean de Vallées typiska stil m… Tidsprofil: 1999–2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LAMBOHOFS SÄTERI
HistorikHuvudbyggnaden av trä med putsade och delvis rusticerade väggar, frontespis och brutet tak bevarar även en rik inredning från byggnadstiden. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
nya lerdala gård
HistorikLerdala 38:6 Nya Lerdala gård (fd 38:1) Nedanför kambrosiluren, bland åkermarker i lerdalgången mot sjön Lången, ligger Nya Lerdala gård vid Timmersdalavägen. Stommen i egendomen utgörs av det gamla säteriet Bosgården som flyttades ut från Lerdala by i samband med storskiftet på 1790-talet. Bosgårdens förste kände adlige ägare var Miles Fleetwood i slutet av 1600-talet. Vid storskiftet utvidgades egendomen med ytterligare mantal från andra utflyttade hemman. Ca år 1800 beskrev Olof Sundholm säteriet och nämnde bl.a. att Alla husen äro nyligen uppbygde och rödfergade. Nya Lerdala har som helhet mycket väl bevarat sin karaktär av en st… Tidsprofil: 1700–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Pumphus
HistorikLindholmen hörde länge till Hägerstens säteri. I januari 1776 bildades det hemliga sällskapet Augusti-Bröderna som stöd för Gustav III. Centralgestalten i sällskapet var Bellman och man hade olika mötesplatser. Sommartid var dessa ofta förlagda utanför staden och 1778 höll man till på Lindholmen som kungen till ära döptes om till Wasaholmen. Augusti-Bröderna upplöstes 1808 efter Gustaf IV avsättning. 20 år senare kom ett nytt ordenssällskap till Wasaholmen; Svea Orden grundad 1793. Holmen blev ett omtyckt utflyktsmål för ordern och 1836 fick de arrendera ön på 50 år av Hägerstens säteri. I samband med detta döptes ön om till Sveaholm… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Repslagarbanan
HistorikRepslagarbanan byggdes troligen 1696 efter ritningar som i huvudsak var utförda av Nicodemus Tessin d.y. och Erik Dahlberg. Anläggningen består av en nära 300 m lång träbyggnad i en våning under säteritak. I vardera änden ligger ett banhuvud, bestående av en tvärställd putsad tvåvåningsbyggnad av gråsten och tegel och med säteritak. Tillverkningen av tågvirke upphörde 1960. Åren 1966-67 restaurerades anläggningen. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1966–1967. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅDHUSET, SÄTER
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är en reveterad timmerbyggnad uppförd i två våningar och en attikavåningen under ett mansardtak belagt med svart plåt. Bottenvåningen är lägre än våningen en trappa upp som är utformad som en piano nobile. Entrén är centralt placerad, en tvåarmad trappa av trä leder till en pardörr. Portalen pryds av joniska pilastrar. Frontfasaden har en tre fönsteraxlar bred frontespis med rundad överdel. På gårdsfasaden skjuter trapphuset ut från byggnadskroppen. På gården finns timmerbyggnader med en frontespis liknande den som finns på rådhusets frontfasad. Den sal som k… Tidsprofil: 1999–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STOLA SÄTERI (huvudbyggnaden, corps-de-logi)
InteriörbeskrivningKällarvåningen har ett flertal utrymmen med väggar av putsade naturstensmurar och välvda tak. I källarens sydvästra del finns murar som ingått i ett tidigare hus på platsen. Första våningen: Innanför huvudentrén finns en förstuga i vinkel, en arm löper tvärs igenom byggnaden, den andra utmed ytterväggen till trapphuset. Förstugan har golv av kalkstensplattor och här finns ursprungliga dörrar med gångjärn från 1700-talet, dörrarnas målerier är dock restaurerade. Vissa rum på första våningen har på 1900-talet moderniserats och inretts till en funktionell bostad med kök, badrum etc. Av mer ursprungliga rum kan nämnas bibliote… Tidsprofil: 2007–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STRANDVILLAN
HistorikLindholmen hörde länge till Hägerstens säteri. I januari 1776 bildades det hemliga sällskapet Augusti-Bröderna som stöd för Gustav III. Centralgestalten i sällskapet var Bellman och man hade olika mötesplatser. Sommartid var dessa ofta förlagda utanför staden och 1778 höll man till på Lindholmen som kungen till ära döptes om till Wasaholmen. Augusti-Bröderna upplöstes 1808 efter Gustaf IV avsättning. 20 år senare kom ett nytt ordenssällskap till Wasaholmen; Svea Orden grundad 1793. Holmen blev ett omtyckt utflyktsmål för ordern och 1836 fick de arrendera ön på 50 år av Hägerstens säteri. I samband med detta döptes ön om till Sveaholm… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Säter-kroken äldre huvudbyggnad
ExteriörbeskrivningDetta är en faluröd stor parstuga från 1700-talet som bevarar utskjutande knutar vilket är ett tecken på hög ålder. Exteriören är väl bibehållen sedan 1800-talet då huset kan ha blivit något förhöjt. Bland de många välbevarade faluröda ekonomibyggnaderna kan nämnas dels magasin, ladugård och brygghus från början av 1800-talet. Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Säteriet/Hästviken
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vattenreservoar
HistorikLindholmen hörde länge till Hägerstens säteri. I januari 1776 bildades det hemliga sällskapet Augusti-Bröderna som stöd för Gustav III. Centralgestalten i sällskapet var Bellman och man hade olika mötesplatser. Sommartid var dessa ofta förlagda utanför staden och 1778 höll man till på Lindholmen som kungen till ära döptes om till Wasaholmen. Augusti-Bröderna upplöstes 1808 efter Gustaf IV avsättning. 20 år senare kom ett nytt ordenssällskap till Wasaholmen; Svea Orden grundad 1793. Holmen blev ett omtyckt utflyktsmål för ordern och 1836 fick de arrendera ön på 50 år av Hägerstens säteri. I samband med detta döptes ön om till Sveaholm… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA EDS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Fiskare och skärgårdsbor hade lång väg till sockenkyrkan i Ed, vilket resulterade i att ett skärgårdskapell uppfördes 1607 vid Åsviks säteri. Det byggdes med biskopens tillstånd och på initiativ av Anna Skytte på Kråkviks säteri, var under även Åsvik tidvis lydde. Kapellet, som även kallades Skyttekapellet eller Eds kapell var byggt av trä, men dess ursprungliga utformning är oklar. Det tillbyggdes med korsarmar i slutet av 1600-talet för att rymma den växande församlingen och i början av 1700-talet tillkom ett trätorn i väster. Kyrkan uppges ha haft spåntak och tjärade f… Tidsprofil: 1901–1902. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÄTERBO KYRKA
ByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Torn - Västtorn, Sakristia - Norr, Kor - Rakt, Torn - Västtorn, Kor - Öster, Sakristia Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Brollsta säteri, norra flygeln
ExteriörbeskrivningNorra flygelbyggnaden har bland annat varit bryggstuga. Den är timrad med reverterade fasader av vit spritputs. Knutbrädor och fönster- och dörrfoder är ljust gråmålade. Fönsterbågar och ytterdörr är brunmålade. Dörren har sex speglar med ljusgluggar i de övre speglarna. Taktäckning av rött betongtegel och svart plåt med en fotränna för vattenavrinningen. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRÄVSTENS SÄTERI
21400000097637http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000097637Bebyggelse - byggnadLINKÖPING GRÄVSTEN 5:1 - husnr 1GRÄVSTENS SÄTERILän: Östergötland, Kommun: Linköping, Landskap: Östergötland, Socken: Bankekind , Stift: Linköpings stift, Församling: Åkerbo församlingNybyggnadsår: 1650 - 169915.890241998964886,58.35164263865034http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000097637http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000097637http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000097637RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.