SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “södra ny kyrka”
SÖDRA NY KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: Södra Ny kyrka är Värmlandsnäs största kyrkobyggnad med plats för cirka 400 besökare. Anledningen till att denna kyrka byggdes så stor kan bero på att de intilliggande storgårdarna Sjönnebol och Ramstad hade många anställda och att det till kyrkan dessutom kom tillresta båtfolk som lade till vid Staviken. Åtminstone en kyrka har funnits före den nuvarande. Det var en träkyrka, timrad med spåntak, med fristående klockstapel som var belägen något om väster från dagens kyrkobyggnad. Den lär enligt uppgift ha sålts i delar på auktion 1774 efter det att den nya kyrkan stod klar. Enligt kyrkans arkiv sta… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA BJÖRKE KYRKA
ExteriörbeskrivningSödra Björke kyrka är en liten kyrka med nyklassicistisk uppbyggnad med centrerad sydport i långhuset, något smalare och rundat kor i öster, vapenhus i väster och sakristia i nordöst med port åt norr. Fasaden restaurerades med omputsning från grunden 2004. FASAD - Slätputs som med sin ballast utdriven i den kvastade ytan ger intryck av kc-puts. På nordsidan markerar en rits den medeltida nordporten som till hälften naggas av det östra fönstret. I öster finns också en låg rundbågig rits som visar på en cirka 140 centimeter hög öppning med okänd funktion. Den sitter inte centrerad på den rundade väggen. Längs sydfasaden finn… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA RÅDA NYA KYRKA
ByggnadsdelSakristia - Öster, Torn - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fjärestads kyrka
HistorikFjärestads kyrka byggdes troligtvis på 1100/1200-talet och bestod då av långhus och smalare kor. Förmodligen byggdes kyrkan av gråsten och sandsten. Senare under medeltiden, möjligen 1400-tal, byggdes ett torn i väster. Kyrkan valvslogs antagligen likt många kyrkor under 1400-talet. Vapenhus har funnits både på norra och södra sidan. Vid grävningar 2011 hittades grunder till båda utbyggnaderna. På en karta från slutet av 1700-talet har kyrkan en korsplan vilket också visar att det funnits utbyggnader på norr- och södersidan. På grund av befolkningsökningen och nya liturgiska krav önskade man en större kyrka. 1863 byggdes en ny kyrka… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÄRNA KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan utgörs av ett rektangulärt långhus med kvadratiskt västtorn, delvis infällt i långhusets gavel, samt av en vidbyggd sakristia i norr. Till sin typ är byggnaden en enskeppig salkyrka med rak korvägg. Huvudingången är förlagd till tornets vapenhus med portal i väster. Ytterligare en ingång finns i södra långväggen, denna saknar dock vapenhus. Byggnadens stomme är uppförd av gråsten och väggarna liksom grunden är putsade. Utvändigt präglas kyrkan av nyklassicismen strama formspråk, med släta väggar och enstaka listverk som utsmyckning. Södra portalen har dock en mer påkostad omfattning. Järna kyrka utmärker sig genom s… Tidsprofil: 1822. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRÅKSHULTS KYRKA
ExteriörbeskrivningKråkshults kyrka är en enskeppig nyklassicistisk salskyrka med raktslutet kor i öster, sakristia i utbyggnad mot öster och lanterninprytt torn i väster. Kyrkan ligger i sydväst-nordostlig riktning och har huvudingång i västra delen av tornet samt på södra långsidan. Kyrkan har ett sengustavianskt typiskt utseende med slätputsade fasader och oartikulerade rundbågiga fönsteröppningar. Fönstren har ett rundbågigt spröjsverk av gjutjärn som sattes in 1903. Portalen på södra långsidan inramas av enkla pilastrar och en enkelt profilerad arkitrav under ett rundbågigt överljusfönster. Fasaderna är slätputsade och vitkalkade, vilar… Tidsprofil: 1860-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÖRLUNDA KYRKA
ExteriörbeskrivningMörlunda kyrka är byggd i nyklassicistisk stil. Murarna är uppförda av natursten, spritputsade och avfärgade i gulrosa. Omfattningar runt fönster, dörrar och luckor slätputsade och avfärgade i vitt. Takmaterialet är genomgående kopparplåt. Långhuset har valmat tak. Fönstren är rundbågiga. Ingångar i väster i tornet samt mitt på långhusets södra sida. Lunett fönster över södra ingången. Sakristian på långhusets norra sida har valmat tak och egen entré. På långhusets norra sida finns också en trappa till pannrummet under kyrkan. Absiden är halvrund till formen och har ett valmat tak. Handikappanpassad entré i väster. Tornet… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STENUMS KYRKA
HistorikSTENUMS KYRKA uppfördes 1867 efter ritningar av Ludvig Haweman. Den ersatte en romansk absidkyrka. Från den äldre kyrkan är bevarat en medeltida dopfunt, en dörr från 1630 och en altaruppsats från 1700-talets mitt (nu på södra långhusväggen). Byggmästare vid kyrkbygget var Andersson och Larsson, Varola. Den nya kyrkan uppfördes runtom den gamla. Den gamla kyrkans trädelar eldades härefter upp, varefter murarna revs. Stenen återanvändes sedan i den nya kyrkan. Kyrkan hade en tidenlig inredning och schablonmålningar. Den första orgeln var byggd 1880 av Salomon Molander och co, Göteborg. Delar av denna är troligen bevarade. Från kyrkans… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TOARPS KYRKA
InteriörbeskrivningToarps kyrka är en stor, enskeppig, bred salkyrka med nyklassicistisk karaktär. Inredningen präglas av en blandning mellan yngre tillskott såsom takmålningar och bänkar från tidigt 1900-tal, nyklassicistisk orgel och altaruppsats, samt äldre inventarier från den tidigare medeltida kyrkan. De stora rundbågiga fönstren ger ett ljust kyrkorum. Koret i öster är rundat, läktare och torn med vapenhus i väst. På norra långhussidan finns en sakristia. LÅNGHUS - Kyrkans långhus är brett med två fönster åt söder och två åt norr. Mellan fönstren på södra långhusväggen finns en sydportal med stort överljus. I norra långhusväggen leder… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KLÖVSJÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningKlövsjö kyrka är en timrad långhuskyrka med torn i väster och lägre smalare sakristia i korets förlängning. När dagens kyrka uppfördes 1795-97 avsåg man utnyttja det befintligt träkapellets sakristia i det nya bygget. Om detta skedde är oklart. Sakristian har valmat tak och det högresta, mot väster valmade, långhustaket är ett av de drag som ger kyrkan mer karaktär av rokoko än nyklassicism. Till detta intryck bidrar inte minst den sirligt graciösa tornlanterninen med karnissvängda takfall och placeringen av ingången på tornets södra fasad. Idealet för den mer programmatiska nyklassicistiska kyrkotypen är att entrén är bel… Tidsprofil: 1795–1797. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJORTEDS KYRKA (SOFIA MAGDALENA KYRKA)
ExteriörbeskrivningMurarna är uppförda i sten och spritputsade i gulrosa nyans med slätputsade vita omfattningar. Fönsteröppningarna är stora och rundbågiga. Ingångar på långhusets norra och södra sida, dock ej symmetriskt placerade. Ingång finns också i tornet. Murpartiet kring portalerna är rusticerat. Långhuset har ett brutet, plåtklätt tak som är valmat över koret. Sakristian är placerad på långhusets norra vägg och har egen ingång. På sakristians östra sida finns trappa ner till källare med pannrum. Tornet har rundbågiga ljud- och fönsteröppningar samt ett runt fönster. Tornet kröns av en klockformad huv och åttkantig lanternin med förg… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT NICOLAI KYRKA
InteriörbeskrivningVapenhuset täcks av ett plant trätak av handhyvlade bräder, målade med oljefärg. Gravhällar upptar norra och södra väggarna. Ett glasat dörrparti från 1994-95 leder vidare inåt. Kyrkorummet är indelat i mitt- och sidoskepp, avdelade med sex fristående pelare. Över mittskeppet har tre stjärnvalv slagits med grovt murade ribbor, mer avancerade former i de två främre. Sidoskeppens valv är något lägre. Koret täcks av ett så kallat klostervalv. Fragment av medeltida muralmålningar, i ljust gröna och mörkröda nyanser, har restaurerats i södra sidoskeppets främsta travé och i det västligaste valvet. Fönstrens inre bågar tillverka… Tidsprofil: 1994–1995. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA FÅGELÅS KYRKA
HistorikNågot årtal för uppförandet är ej känt, men "Capellet" omnämns 1644 vilket talar för en datering till detta århundrades förra hälft. Orsaken tycks ha varit det långa avstånd som rådde till kyrkan i Norra Fågelås och Nykyrkan i söder. I vilket fall så framkommer "att Cappellet blifvit byggt och underhållet af Socknen gemensamt, på samma sätt som Kyrkan (Norra Fågelås)." Ett vapenhus restes i väster vid okänt tillfälle. Kyrkorummet fick mycket av sin prägel av släkten Hård på Hjällö och Monäs. 1683 respektive 1685 skänkte Johan Hård och hans maka Karin Stake på Hjällö predikstolen med sitt ljudtak och altaruppsatsen. 1684 lät släktinga… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA SOLBERG KYRKA
HistorikEn träkyrka uppfördes under medeltiden, den byggdes strax sydväst om den nuvarande kyrkobyggnaden. Den medeltida dopfunten av sandsten finns fortfarande bevarad. I övrigt är litet känns om den tidigkristna historien. År 1687 gjordes en ombyggnad i kyrkan då en läktare uppfördes, några år senare införskaffades ett nytt altarskåp som enligt uppgift skall varit tillverkat av kyrkomålaren och skulptören Colombus. Ett invändigt dekorationsmåleri utfördes 1720 av målare Brackwagen från Växjö, efter det finns inte mycket skrivet om kyrkan men dess underhåll synes blivit eftersatt då diskussioner rörande en ny kyrkobyggnad växer sig allt sta… Tidsprofil: 1832–1835. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA VI KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet är rektangulärt med ett fullbrett kor. Det är ljust och luftigt. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Taket är ett trätunnvalv målat i ljust grått. Runt hela kyrkorummet finns en taklist med dekormåleri i rött, svart och vitt. Fönsteröppningarna är stickbågiga och stora. Färgsättningen domineras av olika gråa nyanser. Bänkinredningen är sluten och uppdelad i två kvarter. Långhuset har ett trägolv som strukits med vittonad lasyr och klarlackats. I bänkkvarteren är golvet något högre än i gångarna. Gångarna har mattor av grön textil. Över bänkraderna hänger fyra ljuskronor och över mittgången en. På långhuse… Tidsprofil: 1706–1709. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VISTS KYRKA
HistorikDen äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av sten sannolikt under 1100-talets andra hälft med ett rektangulärt långhus och smalare absidkor. Kyrkan försågs senare under medeltiden med ett nytt korparti av långhusets bredd och något senare även med ett jämnbrett torn i väster. Långhuset valvslogs och försågs med kalkmålningar. Vid de byggnadshistoriska undersökningar som utfördes efter branden 1961 framkom att delar av murarna på den södra sidan var medeltida. Den äldsta kyrkans södra mur var uppförd av tuktad gråsten med en hörnkedja i väster av huggen kalksten. Sydportalen hade en rundbågig huggen kalkstensomfattning med ett od… Tidsprofil: 1919–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skogs kyrka
ExteriörbeskrivningDet kom att dröja till 1805 innan församlingens nya stenkyrka stod färdig. Kyrkan började byggas 1802 efter en lång diskussion om kyrkobyggandens placering och utseende. Thure Wennberg, Stockholm, ritade kyrkan och Johan Kristofer Loëll, Gävle, anlitades som byggmästare. Kyrkobyggnaden är en stenkyrka, 40 meter lång och 15 meter bred, med sex fönster på långsidan. Kyrkan har på den södra långsidan ett kraftigt torn prytt med en lanternin. Långhusets tak är valmat. Det finns två offentliga ingångar: den ena på den västra gaveln och den andra i tornets bas på den södra långsidan, samt ingångar till sakristian och till en för… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅSJÖ NYA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkans interiör omgestaltades helt och hållet vid en restaurering 1961-1963 som genomfördes i enlighet med ett förslag av arkitekten John Åkerlund upprättat 10 år tidigare. Interiören och den fasta inredningen förändrades ej i sin uppbyggnad men väggarnas och takens ytbeklädnad omgestaltades helt. Ursprungligen satt en pärlspontpanel på väggarna som var mönsterlagd i olika fält. Den var ljust bemålad med oljefärg precis som taket. Pelarna som avdelar sidoskeppen var likaså ljust bemålade. Koret och läktaren avdelades från långhuset med en treklöverform. På den södra korväggen satt två runda fönster ganska högt upp på var… Tidsprofil: 1961–1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uråsa kyrka
HistorikUråsa socken nämns 1423 i skriftliga källor som Wrasa soken. Kyrkan är från tidig medeltid och hade tidigare separat klockstapel. Under åren 1835-41 gjordes genomgripande förändringar i kyrkobyggnaden. Det tidigare plana innertaket välvdes, läktare byggdes och tornet uppfördes. Två nya fönster togs upp på var långhussida för att några år senare muras igen och ersättas med tre. Vapenhuset flyttades först från södra sidan till västra gaveln men ersattes 1841 av det nya tornet. Kyrkan omdanades från romansk medeltidskyrka till ett tempel i nyklassicistisk stil och form. Kyrkan har restaurerats flera gånger sedan dess men har behållit de… Tidsprofil: 1835–1841. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALSTERS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Den korsformade kyrkan har ett plant, panelklätt innertak, väggar med slätpanel och ett rakt avslutat, förhöj korparti i öster. Rundbågade kopplade fönster av trä. Västläktare med orgelfasad i nyklassicistisk stil från 1884. I koret finns en rektangulär altarring och altaruppsats i provinsiell barock från 1700-talets början. Predikstolen på korets norrsida härrör från 1600-talets mitt och kom till Alster från Väse kyrka under 1700-talets början. Den öppna bänkinredningen har mittgång och sidogångar i långhuset, medan korsarmarnas bänkar ansluter mot yttervägg. I den södra korsarmen har bänkarna… Tidsprofil: 1672–1740. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BACKA KYRKA
InteriörbeskrivningBacka kyrka är en salskyrka med tresidigt avslutat kor i öster. Vapenhuset ligger i västtornets bottenvåning och ytterligare entréer finns via vindfång i antydda korsarmar på de norra och södra fasaderna. Kyrkorummet är öppet och luftigt. Det första intrycket domineras av det blå taket med Joël Milas takmålning över koret (1964) samt den stora altaruppsatsen från 1906. I inredningen dominerar nyklassicismen med bl.a. predikstol, läktarfront, orgelfasad och (ombyggda) bänkkvarter bevarade sedan 1860-talet. Glasmosaikfönstren från olika tider är också betydelsefulla för kyrkans karaktär. Kyrkans medeltida dopfunt berättar om… Tidsprofil: 1979–1983. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BREDAREDS KYRKA
InteriörbeskrivningBredareds kyrka är en enskeppig salkyrka med jämnbrett, något förhöjt kor med rak östvägg, orgelläktare och torn med vapenhus i väster och sakristia i nordöst. Interiören präglas av den ursprungliga, nyklassicistiska utformningen av dekorer, fast inredning och färgsättning i vitt och blått. LÅNGHUS - Kyrkan har ett högt, ljust och brett långhus. Under orgelläktaren finns läktarunderbyggnader. I sydvästra hörnet går en sentida trappa upp till läktaren. Predikstolen är fästad vid den norra väggen. Invid västväggens norra del står en äldre offerkista i trä med smidda beslag och vid den södra delen är en ljuskorona i smide pla… Tidsprofil: 1952–1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Halla kyrka
HistorikHalla kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta del är långhuset, vilket byggdes omkring år 1200, medan tornet tillkom något decennium senare. Yngst är koret och sakristian, vilka uppfördes vid mitten av 1300-talet. Av utvändiga förändringar sedan byggnadstiden kan nämnas att yttertakens taktäckningsmaterial ändrades från bräder (falar) till tegel omkring sekelskiftet 1700, och fönstren på långhusets södra sida nyupptogs respektive vidgades 1697 och omkring 1860. De senaste restaureringarna Kyrkans interiör och exteriör restaurerades 1965 efter förslag av länsarkitekt Olle Karth, Visby. Tornets fasader, som urspr… Tidsprofil: 1994–1995. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄGGUMS KYRKA
InteriörbeskrivningHÄGGUMS KYRKA - Kyrkan består av långhus med läktare och läktarunderbyggnad i väster, vapenhus i tornets underdel , samt sakristia öster om altaret. Det ljusa kyrkorummet bär en nyklassicistisk prägel. LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom sidogångar, bred mittgång och tvärgång i söder. Förutom dörr till vapenhus finns en dörr/port på södra sidan. Öster om denna står en kororgel. Bakom altaruppsatsen är ett utrymme, som leder till sakristian. I väster går en trappa till orgelläktaren. GOLV - Golvet utgörs av längsgående smala, oljade brädor i mittgången och förövrigt av tvärgående brädor. VÄGG - Väggarna är slätputsade och… Tidsprofil: Cirka 1920. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÄLA KYRKA
InteriörbeskrivningJÄLA KYRKA är en enskeppig salskyrka med ett tresidigt avslutat korparti åt öster och ett torn åt väster med vapenhus i första våningen. LÅNGHUS - Kyrkorummet är långsmalt med putsade och vitmålade, ej kalkade, väggar och ett platt trätak. Taket ansluter till väggen genom ett takparti som har formen av en hålkärlslist. Taket och dess lister, sannolikt från 1924-27, är målade i två olika nyanser av turkos. I taket ovanför mittgången finns tre "rundlar" som markerats med lister. Från mitten av varje rundel hänger en takkrona. Två i mässing och en, över koret, i kristall. Den södra och den norra långhusväggen har vardera tre… Tidsprofil: 1924–1927. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KAVERÖS KYRKA
HistorikSTADSDELEN KAVERÖS Södra delen av Kaverös planlades 1950 av Tage William-Olsson, Sidney White och P-A Ekholm. Norra delen av Kaverös planlades i början av 1960-talet och bebyggelsen uppfördes 1963-66. En av ambitionerna med stadsplanerna var att i möjligaste mån bevara befintlig vegetation som utgörs av kuperad bergsterräng med ett rikligt bestånd av björk- och tallskog. KYRKANS FÖREGÅNGARE Kaverös kyrkostiftelse bildades år 1955. De första gudstjänsterna i området hölls i en lokal på Basungatan i det nybyggda bostadsområdet. År 1956 inrättades ett kapell på Klarinettgatan. KAVERÖS KYRKA PLANERAS OCH UPPFÖRS Kring 1960 inleddes plane… Tidsprofil: 1963–1966. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÄPPLINGE KYRKA
HistorikSockenkyrkan i Räpplinge är en för Öland typisk, nyklassicistisk, ombyggd medeltidskyrka. Kyrkan ombyggdes/uppfördes 1802 av Henrik Wermelin, den mest anlitade byggmästaren på Öland under 1700-talet, som med Räpplinge kyrka gjorde sitt sista stora arbete på ön. Kyrkan ersatte en medeltida och i flera omgångar tillbyggd klövsadelkyrka vars äldsta delar härrörde från 1100-talet. Västtornet, den västra gaveln, den södra långväggen samt vapenhuset i söder från den medeltida kyrkan införlivades med den nya kyrkan. 1820 byggdes det medeltida tornet om och försågs med dagens lanternin. Kyrkan Den första stenkyrkan i Räpplinge byggdes på 110… Tidsprofil: 1983–1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKARSTADS KYRKA
ExteriörbeskrivningSKARSTADS KYRKA - Den nyklassicistiska salkyrkan uppfördes 1859 efter ritningar av Johan Adolf Hawerman och består av långhus utan markerat kor i öster, samt en smalare och lägre femsidig sakristia öster om denna. I väster är ett torn, vilket liksom den södra långsidans vimpergförsedda mittportal getts en viss nygotisk utformning. FASAD - Den utkragande sockeln är spritputsad och gråmålad, samt avtäckt med kopparplåt. Väggarna är spritputsade och vitkalkade. Vimpergerna kring portarna är dock slätputsade. Tornets hörn markeras av lisener och strävpelare med kopparavtäckning och slätputsade profilerade lister under dessa fa… Tidsprofil: 1859. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TYSTBERGA KYRKA
Historik1100-TAL - Den första stenkyrkan byggs på platsen. Kyrkan hade rektangulärt långhus och ett kvadratiskt kor i öster. Rester av denna kyrka ingår i dagens långhus, d v s västra väggen och delar av norra och södra muren (den tunnvälvda delen av dagens kyrkorum). Ingången till kyrkan var placerad i sydöstra hörnet och intill denna fanns ett högt placerat rundbågigt fönster. Kyrkorummet var täckt av ett plant trätak som det än idag finns spår av på vinden. 1300-TAL - Det romanska koret rivs och kyrkan förlängs åt öster med ett nytt fullbrett korparti. Den nya delen av kyrkorummet täcktes av ett trätunnvalv, varav stora delar finns kvar p… Tidsprofil: 1937–1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖSSE KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är huvudsakligen uppförd av natursten. Planformen med torn på södra långsidan liknar Åmåls nya kyrka (1806). Långhuset är rektangulärt med tresidiga avslutningar åt såväl öster som väster. Mitt emot tornutbyggnaden med vapenhus åt söder finns en utbyggd sakristia mot norr. Kyrkans omfattning är oförändrad sedan byggnadstiden. Exteriören i ljusgul puts domineras av tornkroppen med en kraftig kransgesims, flack huv och lanternin. Den något utskjutande portiken kröns av ett klassiskt tympanonfält. Det tvärlagda långhuset med stora rundbågiga fönsteröppningar täcks av skiffer. Sakristietaket liksom torn- och lanterninta… Tidsprofil: 1806. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.