SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “södra längan”
SÖDRA LÄNGAN
HistorikByggnad nr 3) Magasinsbyggnad av gråsten med inslag av sandsten och tegel under tegeltak. Byggnaden har tillhört klostret men ligger utanför klausuren, dess ursprungliga funktion är okänd. Byggnad nr 4) Bostadshus, före detta brygghus av putsat och vitkalkat tegel under tegeltak. Uppfört under 1800-talets senare del. Byggnad nr 5) Verkstad, "huggeboden", av sten under tegeltak. Uppförd efter 1828. , Platsen för dagens brygghus rymde redan under 1700-talet en byggnad som nyttjades för kokning av tvätt, ölbryggning och bak. Det äldre brygghuset uppfördes i slutet av 1600-talet eller under tidigt 1700-tal och utgjorde kungsgårdens södra… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA LÄNGAN
21000000997606http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997606Bebyggelse - byggnadHÖÖR BOSJÖKLOSTER 1:593 - husnr 6SÖDRA LÄNGANLän: Skåne, Kommun: Höör, Landskap: Skåne, Socken: Bosjökloster , Stift: Lunds stift, Församling: Ringsjö församling13.518537568822554,55.877112466986254http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000997606http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000997606http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000997606RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA LÄNGAN
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Östra längan
HistorikDen östra längan är uppförd i skiftesverk i olika etapper. Äldst är den södra delen med kök, kammare, stuga och förstuga. Kammaren har i sen tid använts som drängkammare. Den södra delen av huset (bostadsdelen) var tidigare reveterad och har troligtvis ursprungligen använts som undantagsstuga. I den norra, yngre delen av byggnaden hade man höns och grisar. Det finns även en källare under huset. Där förvarades potatis och rotfrukter. Idag går det att komma ner i källaren genom en dörr på södra gaveln. Tidigare fanns det en trappa ner till källaren inifrån huset, men den är borttagen. Byggnaden har i senare tid kallats "Brygghuset", vi… Tidsprofil: 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÅGA LÄNGAN
HistorikVid Bellmanshusets södra kortsida ligger den samtidigt uppförda envåningsbyggnaden Låga längan. Via en gemensam förstuga nås byggnadens två lägenheter om kök och kammare. Byggnaden vänder sig mot gatan och saknar fönster och från början även dörr mot trädgårdssidan. Låga längan har en allt igenom enklare inredning än Bellmanshuset. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Förslag till skyddsföreskrifter för statliga byggnadsminnet Mjölnargården, Bellmanshuset och Låga… Tidsprofil: 2005–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Behandlingshem och vårdhem
ExteriörbeskrivningKliniken en stor byggnad i två våningar uppförd på 1950-talet. Huset består av en nordlig östvästlig länga, samt en tvärställd länga mot söder. De två delarna sammanlänkas av en lägre entrédel med trapphus. Runtom huset gräsmattor med enstaka buskar och träd som i sydost bildar en lummig gård med anlagda uteplatser o.s.v. Norr om huset en asfalterad infart med parkeringsytor, i öster och väster smalare gångvägar. SOCKEL- grå puts; den norra längan har även formgjuten betong. FASAD- gråbeige spritputs. Fasaderna på längan mot söder indelas av slätputsade vertikala och horisontella band. Länkdelen har fasad mot norr och sö… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLERBOSTADSHUS MED LOKALER
HistorikLABORATORN 4 - På fastigheten finns fyra sammanbyggda hus. Vid 1400-talet var fastigheten sannolikt bebyggd med en köpmansgård som bestod av tre stenhus sammanbyggda i en u-formad plan, inneslutande en gård öppen mot Södra Kyrkogatan. Den norra och västra längan var packhus, med ett valvhus över Klosterbrunnsgatan, medan den södra troligen inrymde bostad. Vid 1600-talets början gjordes en upprustning av byggnaderna. Den södra längan, som vid början av 1600-talet, använts till packhus, revs under 1700-talets första hälft då även gränden lades in i tomtmarken. Mot Klosterbrunnsgatan revs korsvirkesgaveln, och en mindre flygel byggdes l… Tidsprofil: 1994–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA LÄNGAN (ESKILS SALSHUSET)
HistorikSödra längan Källarplanet har medeltida ursprung. Här finns en äldre ingång till borggården. På ena sidan om denna ligger fängelsehålor och på den andra Eskils källare, använd till stall och senare krutkällare. Rikssalen en våning upp var på 1600-talet indelad i fler våningar med proviantförråd, skola och sädesmagasin. På 1800-talet fanns här fånglogement och fängelsekyrka. Trapphuset mot Västra längan är från 1900-talet. KÄLLA: Statens fastighetsverk Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Magasin (södra längan)
ExteriörbeskrivningMagasinet kan ha uppförts redan på 1100-talet och då utgjort den tidigmedeltida kungsgårdens norra länga. Magasinet och brygghuset bildar tillsammans med huggboden, den nutida kungsgårdens södra länga. Magasinet används idag som förråd och garage. 9 Magasinet har sannolikt sitt ursprung i den tidigmedeltida kungsgården. Byggnaden skulle visserligen kunna vara uppförd med återvunnet byggnadsmaterial från rivningen efter en stor brand på 1300-talet. Men byggnadens placering, byggnadsdetaljer som fönster- och portöppningar talar för att det istället är en bevarad byggnad från den tidigmedeltida kungsgården. Ett stort antal fö… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLERBOSTADSHUS MED LOKALER
HistorikLABORATORN 4 - På fastigheten finns fyra sammanbyggda hus. Vid 1400-talet var fastigheten sannolikt bebyggd med en köpmansgård som bestod av tre stenhus sammanbyggda i en u-formad plan, inneslutande en gård öppen mot Södra Kyrkogatan. Den norra och västra längan var packhus, med ett valvhus över Klosterbrunnsgatan, medan den södra troligen inrymde bostad. Via en bevarad tunnvälvd portgång genom den norra längan nåddes gården från Klosterbrunnsgatan. Vid stadens stagnation under senmedeltiden förföll byggnaderna. Vid 1600-talets början gjordes en upprustning av byggnaderna. I början av 1900-talet befann sig fastigheten i förfallet ski… Tidsprofil: 1994–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLERBOSTADSHUS MED LOKALER
HistorikLABORATORN 4 - På fastigheten finns fyra sammanbyggda hus. Vid 1400-talet var fastigheten sannolikt bebyggd med en köpmansgård som bestod av tre stenhus sammanbyggda i en u-formad plan, inneslutande en gård öppen mot Södra Kyrkogatan. Den norra och västra längan var packhus, med ett valvhus över Klosterbrunnsgatan, medan den södra troligen inrymde bostad. Via en bevarad tunnvälvd portgång genom den norra längan nåddes gården från Klosterbrunnsgatan. Vid en arkeologisk utgrävning av den västra längans källare, 1995, framkom material som kom att datera huset till tidigast 1400-talet. Vid 1600-talets början gjordes en upprustning av byg… Tidsprofil: 1994–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÅRDSHUS
HistorikAv de båda flyglarna, uppförda i två lägre våningar under brutna tak, är längan mot Södra Vallgatan liksom gårdshuset, som tidigare var bostadshus, sannolikt tillkomna 1766. Längan mot Södra Vallgatan inrymde tidigare brygg- och visthus; den har en välvd inkörsport samt en hissbom i vindsvåningen mot gatan. Gårdens byggnader har senare byggts om flera gånger för att svara mot handelns förändrade funktion. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningUrsprungligt lamellhus från sent 1940-tal. Huset har tre byggnadskroppar; En öst-västlig i fyra våningar, en nordsydlig i tre våningar med souterräng, samt en i dessa tvås ytterhörn, i en souterrängvåning. Denna lågdel har motfallstak, de andra två sadeltak. SOCKEL: Spritputsad, grå. Souterrängvåningen mot norr (butiksfasaden) är klädd med konststen dekorerad med ritsar, som målats vit. FASAD: Den norra längan har rödbruna fasader, förutom gaveln mot ost, som är grå. Här sitter också ett konstverk av grå konststen i relief föreställande en fyr, två fiskargubbar i en båt samt ett par måsar. Den södra längan har gula fasader… Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningFyra vinklade lamellhus från 1940-talet. SOCKEL: Puts, grå. FASAD: De olika fasaderna har lite olika kulörer och lite olika nyanser. I innerhörnen finns ett snedställt (45°) fasadparti med entréer och en fönsteraxel i mitten, flankerad av två balkongaxlar med sidor in mot entréfönsteraxeln av betongelement. Entrén flankeras av räfflade, ytbehandlade (troligen preobasbehandlade) betongelement. Sydlängorna har utskjutande fasadpartier mot ost, nordlängorna har utskjutande fasadpartier mot norr. ENTRÉ/DÖRRAR: Skärmtak, granittrappa eller -steg, ursprungligt skrapgaller. Lackad ekdörr, glasad med 7 spalter, smalt sidoljus, urs… Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningFyra vinklade lamellhus från 1940-talet. SOCKEL: Puts, grå. FASAD: De olika fasaderna har lite olika kulörer och lite olika nyanser. I innerhörnen finns ett snedställt (45°) fasadparti med entréer och en fönsteraxel i mitten, flankerad av två balkongaxlar med sidor in mot entréfönsteraxeln av betongelement. Entrén flankeras av räfflade, ytbehandlade (troligen preobasbehandlade) betongelement. Sydlängorna har utskjutande fasadpartier mot ost, nordlängorna har utskjutande fasadpartier mot norr. ENTRÉ/DÖRRAR: Skärmtak, granittrappa eller -steg, ursprungligt skrapgaller. Lackad ekdörr, glasad med 7 spalter, smalt sidoljus, urs… Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
Ladugårdslängorna, tre rödfärgade, sammanbyggda längor, uppförda i skiftesverk, täckta med spåntak och uppförda 1866 enligt Nordiska museets undersökning 1932. Idag återstår den östra längan med foderlada mm, idag använd som spannnmålstork. Västra längan är riven och den södra ersatt med en ny lagerbyggnad, som i stil och format anpassats till de äldre byggnaderna. Sverker Larsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län 2008-02-04 KÄLLA: Brynolf Hellner & Erik Andrén "Hedåker i Hyringa socken i Skaraborgs län, studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" Nordiska museet 1932. Samt muntlig uppgift från tillsyn 2007-09-05. Tidsprofil: 2008–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
HistorikDen stora stenladugården uppfördes av ägaren Carling på 1860-talet. Fram till 1940 var ladugården helt kringbyggd. En brand till följd av ett åsknedslag 1941, som innebar att allt trävirke brann upp, gjorde att man bara byggde upp tre längor. Ladugårdsbyggnaden består av fyra längor. Från början var längan närmast rektorsbostaden stall för hästar och oxar, idag är här djurvårdslokal. I den mittersta delen fanns förr ett magasin och i den nordöstra ett rum med mangel och plats för sadelmakare. Nu är här ett häststall samt studieplatser. I längan mot vägen, den södra delen fanns tidigare ett vagnslider, en plats för patrons hundar samt… Tidsprofil: 1860-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVANEHOLM
HistorikMauritz Jeppsen Sparre började omkring 1530 uppföra sätesgården Svaneholm, en fyrlängad sluten anläggning i tre våningar av rött tegel och med trappstensgavlar. Den första längan som byggdes var den södra, som med tanke på försvar försågs med skyttegluggar och slitsar för kasthål. Övriga längor tillkom troligen senare under 1500-talet. Vid 1600-talets slut lät Axel Gyllenstierna bygga om östra längan, som gjordes femvånig och fick karaktären av ett italienskt barockpalats med balustrad utefter takkanten och invändigt en monumentaltrappa i fyra lopp, takfriser i stuck m.m. Egendomen tillföll 1782 friherre Rutger Maclean, vars jordbruk… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VRAMS GUNNARSTORPS SLOTT
HistorikVrams Gunnarstorps slott är en sluten fyrlängad anläggning i tegel. Norra längan går tillbaka till 1500-talet. Övriga längor är uppförda mellan 1633 och 1645 av den danske riksamiralen Jørgen Wind och hans hustru Ingeborg Ulfstrand. Slottet restaurerades på 1850-talet, då homejernas barockgavlar, fasadernas putsornamentik och tornens lanterniner tillkom. Herrskapets huvudvåning inreddes på 1630-talet i södra längan, där de kraftiga bjälktaken försågs med dekorativa målningar. Dessa är nu dolda under senare tillkomna gipstak utom i de stora gavelsalarna. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKARHULTS SLOTT
HistorikSkarhults trelängade tegelborg är en av Skånes bäst bibehållna slottsanläggningar från mitten av 1500-talet och ett representativt exempel på nordeuropeisk renässansarkitektur. Av de tre längorna är den södra av medeltida ursprung. Här har tidigare legat ett tvåvåningshus, vars gavel med senmedeltida blinderingar kan ses från ett rum i västra flygeln. Delar av husets murverk är också synliga åt borggårdssidan. Detta hus uppfördes troligen av Jens Torbersen Rosensparre vid början av 1500-talet. Delar av ett tornartat stenhus, som föregick den av Jens Torbersen uppförda borgen, ingår i södra längans källarvåning. Östra längan byggdes 1… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA LADUGÅRDEN OCH TRÖSKHUSET
HistorikByggnaden, är den södra av gårdens två ladugårdslängor, uppförda i sten under faltak. Båda är troligtvis från 1800-talets mitt och försedda med ett portlider. Till södra längan är tillfogat ett tröskhus. Källa: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län. 1987-12-07. Dnr 11.392-1230-87 Tidsprofil: 1987–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA FLYGELN
HistorikEkolsund började uppföras på 1630-talet, då fältmarskalken Åke Thott erhöll egendomen av Gustav II Adolf. Sitt nuvarande utseende erhöll exteriören på 1730-talet, då arkitekten Carl Hårleman gav huvudbyggnaderna en enhetlig prägel och förenade dem genom en envåningslänga. Gustaf III var 1747-85 ägare till Ekolsund, och under denna tid skedde en stor upprustning av interiören under ledning av arkitekten C. F. Adelcrantz och J. E. Rehn. Byggnaderna restaurerades 1928 av Carl Kempe efter ritningar av W. Bryde, varvid södra längan återställdes till bostad. Vid den fasadrenovering som utfördes 1974-76 återställdes färgsättningen från Hårl… Tidsprofil: 1747–1785. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA LADUGÅRDSLÄNGAN
HistorikByggnaden, Södra längan, härstammar troligen från 1700-talet. Den har vitkalkade stenväggar och spåntak och är mycket stabilt uppförd, med kraftiga dragband med ankarträn. samt ålderdomliga vindögon. Det ursprungliga agtaket ersattes med spåntak vid 1800-talets slut, då även väggarna höjdes något till dagens nivå. I byggnaden finns stympade mitt- och sidsulekonstruktioner bevarade, vilka numera bildar bärande element i mellanväggar av bulkonstruktion. Byggnadens östra 2/3-delar innehåller ett rymligt fähus, med bås och kättar. Västra delen hyser en lada med plank- och flisgolv. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen… Tidsprofil: 1997–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikHuvudbyggnaden vid Lilla Torget är uppförd mellan 1656 och 1667. Byggherre var stadspresident en Christoffer Larsson Grubb och troligen var murmästaren Adrian Clausson ansvarig för uppförandet. Huset fick sannolikt sitt nuvarande utseende efter en brand 1679. Efter ytterligare en brand 1765 tillkom gårdens övriga bebyggelse. År 1791 inköptes gården till prästgård med biskoparna M G Wallenstråle och Magnus Stagnelius som de första innehavarna. Senare har gården bebotts av stiftets domprostar och stadens kyrkoherdar. Den närmast kvadratiska huvudbyggnaden är byggd av sten i två våningar och bevarar ännu sin 1600-talskaraktär med högt,… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTERÅS SLOTT
HistorikSlottets äldsta del antas härröra från det fasta hus som uppfördes vid Svartåns utlopp i Västeråsfjärden vid 1200-talets mitt. Det utgjordes av ett kärntorn i fyra våningar med tegelfasader. Varje våning var indelad i två rum och våningarna hade förbindelse via en spiraltrappa som delvis är bevarad. Av tornet finns även andra delar bevarade i det nuvarande slottets nordöstra hörn. Slottet är känt i skrift först 1396, då det nämns tillhöra de egendomar drottning Margareta hade för sitt uppehälle. Vid 1300-talets början tillbyggdes denna försvarsanläggning i vinkel mot söder med en salsbyggnad i två våningar ovanpå en källare. Tillbygg… Tidsprofil: 1540–1544. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TORNA OCH BARA HÄRADS FORNA TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset var ursprungligen uppfört i en våning och hade en typisk salsplan, men på grund av platsbrist byggdes det på med en våning 1906 och fick då sin nuvarande utformning. Idag är det således en tvåvåningsbyggnad, uppförd av sten under ett med valmat tegeltäckt sadeltak. Bottenvåningen har en rusticerande putsbeklädnad och andra våning är slätputsad. Entrén är centralt placerad i en portal av puts och natursten. Ovanför portalen syns texten "Torna och Bara hds tingshus" och i portalens overstycke finns Gustav IIIs namnskiffer och årtalet 1783 inhugget i röd sands… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Behandlingshem och vårdhem
ExteriörbeskrivningEtt f.d. sjukhus för epileptiker från 1953, senare kraftigt om- och tillbyggt på 1970-talet. Asfalterade infarter på södra sidan, en lummig halvöppen gård i norr, i övrigt gräsytor, lövträd, utsparad natur. Byggnaden är uppförd i två våningar med souterräng och består av den äldre östliga längan samt den senare byggda västra delen. SOCKEL- grå puts, i den västra delen även partier i brunputs. FASAD- gul spritputs. Den västra delen har slätputsade vita hörnband. ENTRÉER/DÖRRAR- huvudentré mot söder; glasade automatiska dörrar i brun plåt, med breda sidoljus i samma utförande. I övrigt gula eller bruna plåtdörrar och lastpor… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningVinklat lamellhus med valmat tak från 1950-talets första del länkad till byggnad 3 med överbyggd portik. FASAD- spritputs med slätputsade vita omfattningar och lister. Den södra längan gråbeige, den västra brunbeige. ENTRÉER/DÖRRAR- ursprungliga ekdörrar med oregelbundet utformade glasningar och dubbla sidoljus, utbytta sparkplåtar samt omfattningar av opolerad marmor. Till källarvåningen två indragna källardörrar av stål på västra gaveln. FÖNSTER- inplåtade vita enluftsfönster och tvåluftsfönster med förskjuten mittpost. Kvadratiska badrumsfönster. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- BALKONGER- halvt indragna i släta vita nischer. Omgjut… Tidsprofil: 1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikUtmed den södra tomtgränsen är en länga uppförd av timmer i två våningar med fasad av locklistpanel, med rundade locklister. Längan vilar på en sockel av sten. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1993-09-20, Dnr 221-11063-92 Tidsprofil: 1993–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningLagerbiträdet 4 utgörs av något olika 5 radhuslängor, souterrängradhus samt en och en halvplans radhus med gemensamma garage i källarvåningen. Radhuslänga 3 och 4 adderades med en extra våning 1969, med brun liggande och stående träpanel, och fick då asymmetriskt sadeltak. Samtliga längor bytte ut sitt takmaterial från svart eternitskiffer till tegelimiterande plåt 1984. Punktvisa om- och tillbyggnader, inbyggda verandor samt öppnat upp för fönster på gavlarna. I områdets södra del ligger en tillhörande och samtida ursprunglig garagelänga med plats för 17 bilar. Längan har svagt lutande tak med korrugerad plåt, gavlar med… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.