SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
28 träffar
för “s:t johannes kyrka”
S:t Johannes kyrka
TakformPulpettak, Takryttare, Sadeltak, Sadeltak, Spira Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JOHANNESKYRKAN, LINDOME
HistorikMetodismen har sedan 1800-talets senare del haft ett fäste i lindometrakten. 1924 uppförde metodistförsamlingen S:t Johanneskyrkan i närheten av järnvägsstationen i Lindome. 1982 inköpte församlingen ett område nordost om samhällets centrum. Det omfattade en skogsklädd höjd på c:a 17000 kvadratmeter, som tidigare hade varit Folkets Park. 1985 - 87 uppförde församlingen den nya Johanneskyrkan på området. Arkitekt var Margareta Pettersson. Kyrkan tillverkades av NordiskaTrähus och byggnadskostnaden uppgick till 5,2 miljoner kronor. Församlingen är utåtriktad och har haft en ekumenisk prägel, vilket bekräftades 1991 då församlingen ombi… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT JOHANNES KYRKA
ExteriörbeskrivningSANKT JOHANNES KYRKA - Den tolvsidiga centralkyrkan från 1993 har ett fyrsidigt kor i öster och en tresidig utbyggnad för orgeln i söder. Båda är mycket grunda. I nordväst är ett lägre kyrktorg som ansluter till församlingshem och pastorsexpedition. FASAD - Kyrkan vilar på en gråmålad betongsockel. Murarnas fasadtegel är slammat och vitkalkat. Vid hörnen och under takfoten är sammanhängande fönsterslitsar. Mellan fönsterraderna under takfoten är liggande vitmålad träpanel. På orgelutbyggnaden sitter en brun lådskylt av plåt med belysning och kyrkans namn. FÖNSTER - I varje fönsterslits är tolv kvadratiska rutor, varav de i… Tidsprofil: 1993. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT JOHANNES KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2002: Sankt Johannes kyrka uppfördes som stadsdelskyrka i Hentorp 1986-1987. Här fanns tidigare ett enkelt kapell. Kyrkan ritades av Hans Erland Heineman. Kyrkan sammanbyggdes med vårdcentral och sjukhem och som byggherre stod landstinget tillsammans med församlingen. Även interiören gestaltades av arkitekten. En skulpterad fågelvinge är gjord av Henrik Allert och korset på det fristående altaret är en gåva av vänförsamlingen Warbende i före detta DDR. Orgeln, tillverkad av Valter Thur, invigdes 1990. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÄRRESTADS KYRKA (SANKT JOHANNES KYRKA)
ByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Smalare, Absid - Öster, Torn - Västtorn, Trappgavel, Absid - Öster, Kor - Öster, Torn - Västtorn, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGA KYRKA
HistorikBERGA KYRKA - Kyrkan uppfördes sannolikt under tidig medeltid och sägs vara tillägnad Johannes döparen. På 1600-talet bestod kyrkan, enligt Peringskiölds Monumenta, av ett rektangulärt långhus, smalare och lägre, rakt avslutat kor i öster och timrat vapenhus söder om långhuset. Till kyrkan hörde en timrad klockstapel. En skulpterad madonnabild är från 1200-talet och från senmedeltid är en skulptur av Johannes döparen, ett krucifix samt skulpturer föreställande Elisabet, Sankt Erik och Sankt Mikael. Även en lillklocka med majuskelskrift, nu i vapenhuset, är medeltida. Altartavlan, en oljemålning med Kristi gravläggning, kan möjligen h… Tidsprofil: 1599–1641. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA MARIA KYRKA
Historiknull, Kyrkobyggnaden Möllevångens församling bildades 1949 genom utbrytning ur Västra Skrävlinge församling och Sankt Johannes församling. 2002 slogs Möllevången och Sofielunds församling samman. 2014 uppgick den i S:t Johannes församling i Malmö pastorat. Byggnaden uppfördes 1928 som Västra Skrävlinge församlingshus. Arkitekter var August Ewe och Carl Melin. Församlingshuset innehöll två våningar plus källare och vind. Huset var byggt i 1920-tals klassicism. När Möllevångens församling bildades 1949 blev byggnaden Möllevångens kyrka. August Ewe (1875-1956) och Carl Melin (1877-1960) samarbetade fram till 1920-talet och har ritat ett… Tidsprofil: 1875–1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT JOHANNES KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan i jugendstil är uppförd som en äkta basilika med treskeppigt långhus och korta korsarmar åt norr och söder. Långhusets mittskepp är högt med fönster, ett så kallat klerestorium, ovanför de låga sidoskeppen. Koret i öster är polygonalt. Tornet är ovanligt placerat i nordost mellan norra korsarmen och koret. Sakristia, trapphus, vapenhus och ingångar är placerade som utbyggnader till kyrkan. Två runda trapphus, tureller, flankerar huvudingången. Fasaden är av rött tegel med stora inslag av natursten och indelad med strävpelare. Taket är belagt med glaserat tegel och koppar. Kyrkans ytter- och innermurar är uppförda av… Tidsprofil: 1906. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sankt Johannes kyrka
InteriörbeskrivningLånghusets golv består sedan 1982 av kalkstensplattor. Väggarna är stänkputsade i en rosaröd ton. Framför radiatorerna finns dekorativa galler med förgyllda blomornament, som sannolikt tillhör originalinredningen. Taket består av ett panelat trätunnvalv med spetsbågigt snitt med beigemålad panel. De dekorativa takstolarna bärs upp av skulpterade änglahuvuden med förgyllda vingar. Taklisten har ett dekormåleri i form av blomsterslingor och änglafigurer, som togs fram eller rekonstruerades i samband med renoveringen 1969-1970. I söder och norr finns ingångar till korsarmarna. Den södra korsarmen var öppen fram till renoverin… Tidsprofil: 1969–1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT JOHANNES KYRKA
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT JOHANNES KYRKA
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT JOHANNES KYRKA
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT JOHANNES FÖRSAMLINGSHEM
ExteriörbeskrivningFÖRSAMLINGSHEM OCH PASTORSEXPEDITION - Denna byggnad hänger samman med den senare kyrkan via dess vapenhus i sydost. Komplexet består av två parallella långsmala kroppar som länkades samman när den sydöstra uppfördes. Den nordvästra äldsta delen rymmer samlingssal och expedition. Dess fasad bär sprutputs med slätputsade fönsteromfattningar och gräddvit kalkfärg. Fönstren i salen är vinkelbrutna och liksom de övriga spröjsade. Den yngre delen har vitt fasadtegel och under de spröjsade fönstren är vitmålad panel. Båda har en hög gråmålad betongsockel med källarvåning där barnverksamheten är inrymd samt sadeltak med brant val… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KNÄREDS KYRKA
HistorikKNÄREDS KYRKA uppfördes 1853 efter ritningar av Göteborgsarkitekten Hans Jakob Strömberg. Den nuvarande kyrkan ersatte en kyrka som byggdes 1848-49 på samma kyrkplats men som förstördes när tornet störtade in vid den allra första klockringningen. Kyrkklockorna dateras till 1595 och 1643 och är överförda från kyrkans medeltida föregångare. Exteriören präglas helt av byggnadstiden. Interiört präglas kyrkorummet huvudsakligen av byggnadstidens klassicism. Ursprungligt i kyrkorummet är; trägolvet i långhuset, den slutna bänkinredningen, inklusive korbänkar, sakristians snickerier samt predikstolen av Mjöbäckssnickaren Johannes Andersson.… Tidsprofil: 1848–1849. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OSCAR FREDRIKS KYRKA
HistorikMASTHUGGS FÖRSAMLING BILDAS Masthuggs församling bildades 1883 och omfattade ursprungligen västra delen av Haga samt Olivedal, Masthugget och Stigberget. Gudstjänster hölls först i S:t Johanneskyrkan, men den ansågs med sina 770 fria bänkplatser alltför liten. År 1883 bodde 13 000 personer i den nya församlingen. PLANLÄGGNING AV OSCAR FREDRIKS KYRKA Förslag om en ny, större kyrka restes redan samma år som församlingen bildades. Efter undersökningar utsågs en lämplig tomt på det Dahlinska berget. År 1884 anlitades överintendenten Helgo Zettervall (1831-1907) i Stockholm som arkitekt för kyrkobygget. Zettervall var vid denna tid en av… Tidsprofil: 1831–1907. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Alunda kyrka
HistorikAlunda kyrka är ursprungligen en medeltida salkyrka, men fick sin nuvarande storlek på 1780-talet då den byggdes om till en nyklassicistisk korskyrka. Kyrkans ursprung går tillbaka till 1200-talet då den murades i gråsten med torn, ett långhus och ett smalare kor samt en sakristia i norr. På 1400-talet byggdes den om till en salkyrka samtidigt som sakristian gjordes större. Kyrkan välvdes även och försågs år 1465 med kalkmålningar av Johannes Iwan. Den senmedeltida kyrkan i Alunda hade även vapenhus och en korsarm i söder. Genom teckningar från 1600-talet känner vi till kyrkans utseende före 1700-talets förändringar. Kvar av den mede… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BISKOPSGÅRDENS KYRKA
HistorikSödra Biskopsgårdens kyrka var färdigbyggd 1961 efter ritningar av arkitekt Johannes Olivegren och invigdes av biskop Bo Giertz den 26 februari 1961. Kyrkan skulle rymma 600 personer. Verksamheten hade fram tills dess bedrivits i förhyrda lokaler i ett par av de nybyggda bostadshusen. Biskopsgårdens församling bildades i januari 1961. Lundby församling delades då i tre delar; Lundby, Biskopsgården och Brämaregården. Med åren växte församlingen och bostäder byggdes även i Länsmansgården. I mitten av sextiotalet sattes det därför upp en vandringskyrka i Länsmansgården. På 70- talet var församlingen som störst och ytterligare lokaler oc… Tidsprofil: 1989–1993. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
jälluntofta kyrka
HistorikJälluntofta kyrka är uppförd 1860-62 och invigdes 1865. Den är uppförd på samma plats som den medeltida kyrkan. Kyrkan är uppförd av byggmästare Johannes Bengtsson, Bökhult, efter en nu förkommen ritning från ca 1850. Den från 1945 godkända ritningen, signerad Fredrik Wilhelm Scholander, Överintendentämbetet, följdes inte. Tidsprofil: 1860–1862. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:T MATTEUS KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Sofielunds församling bildades 1969 genom en delning av Västra Skrävlinge församling. 2002 slogs Möllevången och Sofielunds församling samman. 2014 uppgick den i S:t Johannes församling i Malmö pastorat. I stadsplanen från 1948 anges att kvarteret Tryggheten var reserverat för en kyrka till Västra Skrävlinge församling. En arkitekttävling ordnades om församlings- och kyrkobyggnad. Till tävlingen inkom 48 förslag och efter en omtävling med fyra utvalda kontor vanns tävlingen av Åke E Lindqvist. Han utförde ritningarna till bygget 1955 och huset invigdes 1957. Men bara församlingshuset med pastors- och diakoniexpedition… Tidsprofil: 1914–1987. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:ta Maria kyrka
HistorikBåstads kyrka började uppföras under 1450-talet, strax innan staden fick sina stads-privilegier. Kyrkan byggdes som en gotisk stadskyrka av måttligt format, runt samma tid som den idag rivna S:t Johanneskyrkan i Landskrona, den kraftigt omgjorda St: Nikolai i Halmstad och den välbevarade Mariakyrkan i Helsingborg. I den första etappen, som pågick till ca 1460, restes ett treskeppigt långhus. Kyrkan byggdes som pseudobasilika, d v s med förhöjt mittskepp men utan äkta basilikans klerestorium. Murarna gjordes av gråsten med tegel i dekorativa element. Kyrkorummets innertak ersattes under 1470-talet med kryssvalv. De kalkmålades runt 14… Tidsprofil: 1470–1520. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJURBÄCKS KYRKA
HistorikRitningarna till den nya kyrkan hade utarbetats av förvaltaren på Ryfors bruk, Johan Viktor Zelander, och godkänts 1895. En del korrigeringar och kompletteringar utfördes av Överintendentsämbetets arkitekt Th. Thorén. Grunden lades 1897 och kyrkan stod helt färdig 1899. Byggmästare var Klas Johansson från Sandhem. Altaruppsats, predikstol och dopängel övertogs från den gamla kyrkan och försågs med ekådring. En orgel färdigställdes av Johannes Magnusson, Göteborg. Vintern 1921 ledde en överhettning av kaminerna till antändning av sparrar och trossbotten. Skadorna blev dock begränsade p.g.a. ett snabbt ingripande från bl.a. folkskolelä… Tidsprofil: 1955–1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
Historik1912 uppfördes ett missionshus på en välbelägen tomt som uppläts av Jonsereds fabriker centralt i samhället.1934 byggdes kyrkan till fyra meter mot väster. Tillbyggnaden inrymde en slöjdsal. Kyrksalen kläddes in med släta skivor och målades om. 1962 gjordes en ombyggnad av kyrkan med Johannes Olivegren som arkitekt och Lennart Wallenstam som byggmästare. Dörrar av glas sattes upp så att ett vindfång erhölls vid huvudentrén, och en ny dörr togs upp till kyrksalen, som nu fick en mittgång mellan två bänkkvarter. Estraden byggdes om och fick en ny balustrad med en öppning mot kyrkorummet. Ett nattvardsbord placerades centralt på estrade… Tidsprofil: 1934. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUSTAV VASA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet nås från tre av de fyra korsarmarna, i norr, söder och genom huvudingången i öster. Över varje ingång finns en läktare, på den östra står orgeln. I den västra korsarmen ryms koret. Kupolen över korsmitten bärs upp av fyra mycket kraftiga murpelare. Rummen i vinklarna mellan korsarmarna benämns numera Lukas-, Matteus-, Markus- och Johanneskapellet och har fått olika funktioner. De tre vapenhusen har kalkstensgolv, putsade och målade väggar varav det östra vapenhusets väggar är uppdelade av pilastrar och nischer. Grågrönt målade pardörrar med fyllningar och glasad övre del leder in till kyrkorummet. Väggarna i ky… Tidsprofil: 1856–1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HULTERSTADS KYRKA
Interiörbeskrivning(SE ÄVEN KULTURHISTORISK BEDÖMNING) Kyrkobyggnadens fasta inredning Orgelfasad med orgelverk Orgeln är ett verk av den berömde orgelbyggaren Per Larsson Åkerman. Den byggdes 1868 och har åtta stämmor, en manual, bihangspedal, slejflåda och mekanisk traktur och registratur. Orgelfasaden har fem pipfält; i mitten ett rundbågigt fält flankerat av två högre och två lägre pipfält. De höga flankerande pipfälten bildar pilastrar, vilka kröns av urnor och förgyllda listverk. Mittersta fältet kröns av en förgylld lyra och växtornament. Orgeln genomgick en omfattande renovering 1983. Arbetet genomfördes av Johannes Künkels orgelverk… Tidsprofil: 1982–1983. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖRA KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: RÖRA SOCKEN på Orust har haft tre kyrkor efter varandra, belägna på samma plats. Den tidigast kända var av trä, ersattes 1635 av en stenkyrka som revs 1846, då den nuvarande uppfördes 1846-48. Byggmästare var Johannes Gunnarson i Stala, som också gjort ritningarna. 1883 fick kyrkan sin orgel, byggd av Salomon Molander som byggde några andra orglar i trakten vid denna tid. Möjligen är också läktaren byggd samtidigt med orgeln. Utvändigt har skett två ombyggnader som medfört vissa förändringar. 1912 byggdes tornhuven om, och 1986 byggdes en sakristia invid östgaveln. Interiört har v… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA RYDS KYRKA
InteriörbeskrivningVia västportalen kommer man in i tornbyggnadens nedre rum - det nuvarande vapenhuset, där en brudkammare, elcentral och uppgången till orgelläktaren och tornet finns. Från vapenhuset kommer man in i kyrkorummet. Långhusets fyra kryssvalv har valvpilastrar i förband med murarna, vilket tyder på att valven redan var planerade när murarna uppfördes på 1430-talet. Långhusets valvmålningar från 1449 är utförda av Johannes Iwan liksom korvalvets dekor med bl a donatorsvapen. De karaktäriseras av ett måleri som breder ut sig över ytan (horror vacui). Långhusets valvmålningar har varit överkalkade, men togs åter fram 1924 och korv… Tidsprofil: Cirka 1300. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KLOSTERS KYRKA
21400000440920http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440920Bebyggelse - byggnadESKILSTUNA NATTVARDEN 1 - husnr 1KLOSTERS KYRKALän: Södermanland, Kommun: Eskilstuna, Landskap: Södermanland, Socken: Eskilstuna , Stift: Strängnäs stift, Församling: S:t Johannes församlingNybyggnadsår: 1925 - 192916.51841298062226,59.374947607204746http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000440920http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000440920http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000440920RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TROLLHÄTTANS GAMLA MISSIONSKYRKA
HistorikTrollhättans Missionshus uppfört 1876 hade blivit för litet för den växande församlingen och 1926 påbörjades byggandet av en ny missionskyrka på samma tomt som missionhuset. Den stod klar 1929. Ritningarna utarbetades av arkitekt A Brattberg från Uddevalla. Kyrkobyggnaden innehöll även bostäder för pastor och vaktmästare. 1958 fick pastorn en bostad i ett närliggande hyreshus, och den gamla pastorsbostaden byggdes om till ungdomslokaler. 1960 förnyades kyrkan invändigt. Arkitekt var Johannes Olivegren. 1969 anordnades scoutlokaler i källarvåningen. 1976 gjordes en renovering av kyrksalen då bl a talarstolen flyttades. 1987 gick försa… Tidsprofil: 1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.