SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “residens”
RESIDENS
Historik1854 hade riksdagen beviljat medel till ett nytt länsresidens. Detta uppfördes 1860-61. I den övre våningen inrymdes landshövdingens bostad. I den nedre ursprungligen lokaler för landskansli och landskontor. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814- Tidsprofil: 1860–1861. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Residens
Antal våningar03 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RESIDENS
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA RESIDENSET
HistorikRESIDENSET 6 - Av den medeltida bebyggelsen på Residenset 6 finns lämningar efter två stenhus i byggnadens källare samt rester under mark efter ett äldre stenhus intill sjömuren. 1647-49 uppfördes Residenset för Kronans räkning som bostad åt Gotlands förste svenske landshövding, Åke Hansson Ulfsparre. Huvudingången var då från Hamngatan, genom en överbyggd dubbeltrappa och välvd port i terrassmuren. Enligt husklassifikationen 1785 rymde tomten ett trähus, ett brygghus i sten, en stallbyggnad i trä samt en trädgård. I fastigheten ingår idag endast en byggnad, det före detta landshövdingeresidenset, som är placerat med långsidan utmed… Tidsprofil: 1647–1649. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RESIDENSET I NYKÖPING
HistorikFabian Ulfsparre blev landshövding i Nyköping 1806 och lät då uppföra residenset vid Stora Torget som sin bostad. I byggnaden ingår delar av ett stenhus troligen från 1720-talet. 1815 förvärvades residenset av kronan. På 1930-40-talen har tillbyggnader gjorts på baksidan, utefter tomtens bägge sidor. 1907 gjordes en större renovering då bl a entré, trapphall och tjänsterum för landshövdingen iordningställdes under ledning av arkitekten Lars Johan Lehming. Ombyggnader har även gjorts på 1970-och 1980-talen då bland annat hissar installerats och en gångtunnel byggts till vid östra flygelns nordgavel. Byggnaden innehåller numera enbart… Tidsprofil: 1930–1940. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA RESIDENSET
HistorikGamla Residenset. Efter 1790 års stora brand i staden lät prosten Samuel Fredrik Wibohm uppföra ett trähus i två våningar och samtidigt bl.a. vagnsbod, fähus och bagarstuga. År 1825 inköptes gården av Kronan för att användas som länsresidens. Sitt nuvarande utseende erhöll huset huvudsakligen vid en ombyggnad 1836-38. Bl.a. förlängdes byggnaden med tre fönsteraxlar, mansardtaket byttes mot sadeltak och ytterligare en entré tillkom. Fasaden fick på 1890-talet bl.a. nya fönsteromfattningar i övre våningen. Landshövdingens bostad inrymdes i andra våningen, medan landskansliet disponerade bottenvåningen. Efter en kronoauktion 1886 var fa… Tidsprofil: 1836–1838. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Karlstad residens
HistorikFör den civila administrationens effektivisering på regional nivå inrättades länsväsendet år 1634. Landshövdingarna blev ett mellanled mellan lokala självstyren och centralmaktens utövning. Med Iänsorganisationen uppstod ett behov av lokaler för den regionala administrationen och skatteindrivningen. Residensens tillkomst och spridning speglar länsväsendets utveckling. I flera fall placerades landshövdingarnas residens där de gamla riksfästena fanns. Men ofta fick landshövdingarna själva stå för sin bostad och de administrativa lokaler som behövdes för länsförvaltningen. Det löstes ofta genom att landshövdingarna köpte eller hyrde in… Tidsprofil: 1869–1871. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RESIDENSET
HistorikLandshövdingeresidenset stod färdigt 1726, arkitekten är okänd. De gamla medeltida murarna utgjorde delar av bottenvåningen. På 1760-talet tyckte dock landshövdingen att byggnaderna var alltför förfallna och residenshuset otillräckligt. Arbetsförhållandena för personalen var under all kritik. Carl Cronstedt fick i uppgift att omdana borgen och uppföra en ny landshövdingebostad. Planerna gick om intet. När så landshövdingeresidenset byggdes vid Stora Torget kring 1805 tappade Nyköpingshus all representativitet. Sedan landshövdingen flyttat från gamla residenset, nyttjades först som kontor, senare som uppfostringsanstalt, tvångsarbetsh… Tidsprofil: 1760-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RESIDENSET
HistorikDet nuvarande residenset uppfördes 1891-94 efter ritningar av C. Fr. Ekholm och Ludvig Peterson. Bottenvåningen rymde länsstyrelsens tjänstelokaler medan övervåningen byggdes för landshövdingen. Under byggnadstiden skrev tidningen Westerbotten: "Huset synes ej bli särdeles tilltalande. Den ofantliga längden och den ringa höjden gör ingalunda något godt intryck, man väntar sig snarare i denna byggnad finna ett affärsetablissement än en statens ämbetslokal." Två utskjutande flyglar tillbyggdes 1935 i anslutande stil. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions… Tidsprofil: 1891–1894. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RESIDENSET
HistorikKronan fick en stor tomt på norra sidan av torget och här byggdes 1844-48 det nuvarande residenset efter ritningar av Carl Gustaf Blom Carlsson. Huvudbyggnaden är 54 meter lång och sträcker sig över hela norra sidan av torget. Byggnaden är uppförd, i en återhållsam senempire, i tegel i två våningar under sadeltak. Fasaderna putsades och avfärgades, förmodligen i en gul kulör. Fasadens mittparti består av en balkong uppburen av fyra kalkstenskolonner och med balustrad av kalksten. På bottenvåningen fanns länsstyrelsens lokaler och en trappa upp landshövdingens våning som omfattade 24 rum. Förutom huvudbyggnaden uppfördes två långsträc… Tidsprofil: 1844–1848. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÄNSRESIDENSET OCH LANDSSTATSHUSET
HistorikResidensets äldsta parti i hörnet mot Lilla torget uppfördes 1674. Tidigare hade landshövdingen haft sin bostad i Kalmar slott. 1680-86 var förutom landshövdingebostaden också Amiralitetet inrymt här. Flygeln mot Västra Sjögatan byggdes 1737 efter ritningar av fortifikationslöjtnant U Höjer. Samtidigt gjordes 1600-talsbyggnadens fasad stilenlig. 1850 tillbyggdes residenset efter ritningar av T Anckarsvärd. 1901-04 uppfördes ett landsstatshus utefter Ölandsgatan efter ritningar av arkitekt Carl Möller, vilket senare sammanbyggdes med residenset samt utbyggdes vidare 1922-23 efter ritningar av arkitekt Axel Lindegren. Gårdsbyggnad fann… Tidsprofil: 1680–1686. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RESIDENSET
HistorikByggnaden uppfördes 1762 av Rådman O Engström. Den inköptes 1790 av landshövding Johan Magnus af Nordin, som 1792 lät bygga om huset, till dess i huvudsak ännu bevarade utseende. Arkitekt för ombyggnaden var slottsbyggmästaren i Stockholm, Johan Sebastian af Uhr. Huvudbyggnaden putsades om, försågs med en tidsenlig dekor och kolonnburen portik av dorisk stil, samt försågs med ytterligare ett fönster i vardera våningen. Vissa inredningsarbeten utfördes i början av 1800-talet under ledning av Louis Masreliez. 1815 såldes huset jämte två flyglar och uthus till Kungl. Maj:ts för att i fortsättningen användas som länsresidens för Kopparbe… Tidsprofil: 1990–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gripsholms slott
Gripsholm är ett renässansslott vid Mälaren som förenar försvar, kungligt residens, teaterhistoria och den svenska statens porträttsamling.
DROTTNING DESIDERIAS SKOLA
HistorikPRIORN 3 - Fastighetens användningsområde har varit skiftande, trots dess läge i det av kyrkoverksamhet präglade kvarteret. Det är oklart vad fastighetens byggnader hade för funktion under medeltiden. Vid 1600-talets slut fanns här en stadsgård med stall och lada, medan fastigheten under 1700-talet kom att fungera som residens för landshövdingen. I fastigheten ingår idag två byggnader, ett bostadshus och kyrkans pastorsexpedition. Med långsidan invid Biskopsgatan ligger det L-formade bostadshuset. Byggnaden härrör till stor del från medeltiden. Dess medeltida delar består i öster av en tvåcellig byggnadskropp med två tunnvälvda rum,… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd. BRYGGHUS OCH STALL
HistorikByggnaden har använts som brygghus och stall, men är nu ombyggt till garage och kontorslokaler. Den uppfördes i kalksten på 1830-talet vid Länsresidensets sydvästra långsida, och förlängdes söderut på 1840-talet. Hela byggnaden hade fram till sekelskiftet 1900 två våningar och pulpettak. Då höjdes den norra delen med en våning och fick ett plant tak. Byggnadens båda tak är plåttäckta och det södra takfallet bryts upp av ett äldre takfönster. Ovanpå takets norra del finns en altan. Fasaden är slätputsad och avfärgad i samma ljust gulbeiga kulör som residensbyggnadens södra del. I byggnadens södra, tvåvåniga del, finns två garageportar… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KANIKRESIDENSET
HistorikDet medeltida tegelhuset, uppfört på 1220-talet, ingår som en del i en år 1969 färdigställd byggnad. Huset tjänade på 1300-talet som residens för kaniken vid domkyrkan, Nils Bunkeflo, och representerade då en typisk herremansbostad med en enklare nedre bostadsvåning och en övre salsvåning. Huset inrymmer nu en tidningsredaktion. Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KANSLIFLYGEL
HistorikKansliflyglarna byggdes 1811-13 vid infarten till gården och rymde landskansli och ränteri. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X (Förslag till) skyddsföreskrifter för Residenset i Mariestad, Riksantikvarieämbetet, 1992-03-30. Beteckning 2494/92 Tidsprofil: 1811–1813. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KANSLIFLYGEL
HistorikKansliflyglarna byggdes 1811-13 vid infarten till gården och rymde landskansli och ränteri. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X (Förslag till) skyddsföreskrifter för Residenset i Mariestad, Riksantikvarieämbetet, 1992-03-30. Beteckning 2494/92 Tidsprofil: 1811–1813. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KARLSTADS CENTRALSTATION
HistorikNordvästra stambanan anlades för att binda samman det alltför självständiga Norge närmare Sverige samt förbinda de två huvudstäderna Stockholm och Kristiania. Efter livliga diskussioner beslöts att banan skulle dras förbi residensstaden Karlstad. Stationshuset med intilliggande stinsbostad stod klara 1869 då linjen Kristinehamn-Karlstad invigdes. Först i juni 1871 var linjen Karlstad-Arvika klar varvid Nordvästra stambanan kunde invigas i hela sin längd. Enligt uppgift är stationsbyggnaden och stinsbostaden ritade av arkitekt Hjalmar Kumlien (1837-1897). Ritningen skulle dock godkännas av SJ:s dåvarande chefsarkitekt Adolf Wilhelm Ed… Tidsprofil: 1837–1897. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNGSHUSET
HistorikByggnaden uppfördes omkring 1787 på grunderna av två äldre hus. Fastigheten inköptes 1801 av kronan för att användas som residens för Kungl. familjen under dess vistelse i Karlskrona samt dessemellan som boställe för högste befälhavaren vid flottan. Byggnaden genomgick en större reparation 1841. På 1880-talet ombyggdes huset efter ritningar av F. Bothén. Vid detta tillfälle igenmurades de bägge ursprungliga ingångarna från Landbrogatan och uppfördes ett trapphus på gårdsfasaden. 1913 utfördes påkostade inredningsarbeten. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstit… Tidsprofil: Cirka 1787. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÖKSFLYGELN
HistorikKöksflygeln byggdes 1742 och ombyggdes 1972. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X (Förslag till) skyddsföreskrifter för Residenset i Mariestad, Riksantikvarieämbetet, 1992-03-30. Beteckning 2494/92 Tidsprofil: 1992–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÄNSRESIDENSET
HistorikHuvudbyggnaden uppfördes 1733 efter ritningar av J E Carlberg och påbyggdes 1853 efter ritningar av J F Åbom. I bottenvåningen finns en rad målade trätak bevarade från 1700-talet. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X (Förslag till) skyddsföreskrifter för Residenset i Mariestad, Riksantikvarieämbetet, 1992-03-30. Beteckning 2494/92 Tidsprofil: 1992–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÄNSRESIDENSET
HistorikDen äldsta delen av residensbyggnaden uppfördes 1754 efter ritningar av Carl Hårleman. Efter en förödande stadsbrand 1834 lades också en del av den gamla rådhustomten till residenstomten. Residenset fördubblades under 1840-talet vid en om- och tillbyggnad efter ritningar av P Wallström och C G Blom Carlsson. De två flygelbyggnaderna har uppförts efter Kungl. Maj:ts beslut den 29.5.1942. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: 1840-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÄNSRESIDENSET, HÄRNÖSAND
HistorikResidenset i Härnösand är ett av de tidigaste exemplen på nyklassicistisk arkitektur i Sverige, projekterat och byggt efter Gustav III:s resa till Frankrike och Italien. Kungen hade under sin resa mött de nya arkitekturströmningarna på kontinenten, som sökte sina förebilder i bevarade antika byggnadsverk. Direkt efter hemkomsten ville Gustav III se den nya arkitekturen förverkligad i Sverige. Resan kom att få utomordentligt stor betydelse för utvecklingen av arkitektur, skulptur och inredningskonst i det sena 1700-talets Sverige. Residenset började byggas 1785 och var inflyttningsklart sommaren 1790. Arkitekt var Olof Tempelman. En l… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÄNSRESIDENSET, LULEÅ
HistorikLandshövdingsresidenset i Luleå är det enda i landet som är byggt i trä. Det är ett undantag från regeln att kronans viktigare byggnader skulle uppfördas i sten. Skälet till detta var dels att man var tveksam till om ett murat hus skulle vara tjänligt som bostad i det nordliga hårda klimatet, och dels att man var osäker på om det gick att uppbringa tillräckligt många murare i denna del av världen, där trä var det förhärskande byggnadsmaterialet. Residenset började byggas 1852 efter ritningar av arkitekt Ludvig Hawerman. Huset är uppfört i två våningar och är byggt i liggande timmer. Fasaderna är klädda med locklistpanel och dekorerad… Tidsprofil: 2007–2104. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NYKÖPINGSHUS
HistorikUnder 1100-talets slut uppfördes en kastal som försvarsanläggning för den då nya samhällsbildningen Nyköping. Under 1200-talets mitt byggdes kastalen ut till en borganläggning bestående av en inre och två yttre borggårdar samt ett kärntorn i nordöst. Nyköpings hus var residens för Magnus Ladulås, som 1266 blev hertig av Södermanland. Efter "Nyköpings gästabud" 1318 belägrades och stormades borgen. Under senare hälften av 1500-talet skedde omfattande nybyggnader och vallar och gravar anlades. Rondellen är resterna av ett av de kanontorn som påbörjades. Stora borggården kringbyggdes och Kungstornet uppfördes. Vid förborgen byggdes port… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RESIDENSET
HistorikByggnadens mellersta del uppfördes som en del av en köpmansgård i början av 1700-talet. År 1821 köpte Kronan den så kallade Schwanska gården för att bruka huvudbyggnaden som residens för landshövdingen. Under 1830-talet gjordes en tillbyggnad till huset vid dess södra gavel. Någon gång under därpå följande decennium förlängdes den nya tillbyggnaden ytterligare åt söder. År 1871 förvärvades den norr om huset belägna så kallade Westbergska gården, troligen uppförd under tidigt 1800-tal, då fler tjänstelokaler behövdes. Strax därefter byggdes denna norra gavel till med ny entré och trappa. Alla byggnadskropparna är uppförda i kalksten o… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kungliga slottet i Stockholm
Kungliga slottet ligger där Mälarens in- och utlopp möter Saltsjön och har varit försvar, kungligt residens, förvaltningscentrum och nationell representationsplats.
Annex
21420000052069http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052069Bebyggelse - byggnadHÄRNÖSAND RESIDENSET 1 - husnr 2AnnexLän: Västernorrland, Kommun: Härnösand, Landskap: Ångermanland, Socken: Härnösand , Stift: Härnösands stift, Församling: Härnösands domkyrkoförsamlingNybyggnadsår: 1928 - 193017.937116089350965,62.63264176846681http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000052069http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000052069http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000052069RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Annex
21420000050826http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050826Bebyggelse - byggnadNYKÖPING RESIDENSET 8 - husnr 2AnnexLän: Södermanland, Kommun: Nyköping, Landskap: Södermanland, Socken: Nyköping , Stift: Strängnäs stift, Församling: Nyköpings församling17.008244678964505,58.75415469761407http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050826http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050826http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050826RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.