SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “rör”
Rör
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; granite;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖRBÄCKSNÄS KYRKA
HistorikOmrådets tidigaste historiska bosättning är belagd till 1760-talet. Ursprungligen dominerade finska kolonisatörer. På grund av det långa avståndet till sockenkyrkan i Lima begärde invånarna 1869 att få anlägga kapell och kyrkogård. Mark för ändamålet anskaffades 1875 och 1879 invigdes där en begravningsplats. Bygget av ett kapell dröjde dock. Lima församling ställde nämligen villkoret att Rörbäcksnäs i så fall skulle bilda egen kommun med fattigvård. Resurser för detta saknades. Tio år senare startade en byggprocess i alla fall, denna gång utan att höra vad Lima församling tyckte. Ritningar upprättades av Gustaf Skarin, stadsbyggmäst… Tidsprofil: 1929–1931. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Assers rör
BeskrivningStensättning, rest av, rundad, ca 8 m diam, 0,25 m h. Delvis övertorvad och -mossad fyllning, av 0,2 - 0,4 m st stenar. I stensättningen står en rest sten, 1,8 m h, 0,4 m br. Stensättningens V del bortgrävd vid grustäkt 1946. I samband därmed tillvaratogs delar av ett lerkärl samt brända ben. Vid efterundersökning påträffades under stenpackningen i grustagskanten en spjutspets av järn samt en järnnit. Stensättningen benämndes i äldre tid Assers rör. Namnet uppträder första gången 1492 i gränsbeskrivning… Uppgifterna är källspårade till Kulturmiljöregistret via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
Ladugård
ExteriörbeskrivningLadugårdens djurstallar är murade med lättbetongblock 1938, vilket en tydlig årtalsristning visar. Trädelarna, skullen och bryggstugan, är troligen från 1800-talets slut. Bryggstugan är intakt med bevarad rosamålad pärlspontpanel, socklar, fönsterfoder och spegeldörrar. Det finns även en kammare med pärlspontinredning och med en mindre kamin ansluten till en rörspis. På vinden över bryggstugan finns en tapetserad kammare med rörspis. Där finns en omålad spegeldörr med en enkle men ovanlig blomsterdekor. Tidigare låg det tvåkupigt lertegel på taket men det är utbytt till pannplåt och trapetskorrugerad plåt. Tidsprofil: 1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖRA KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: RÖRA SOCKEN på Orust har haft tre kyrkor efter varandra, belägna på samma plats. Den tidigast kända var av trä, ersattes 1635 av en stenkyrka som revs 1846, då den nuvarande uppfördes 1846-48. Byggmästare var Johannes Gunnarson i Stala, som också gjort ritningarna. 1883 fick kyrkan sin orgel, byggd av Salomon Molander som byggde några andra orglar i trakten vid denna tid. Möjligen är också läktaren byggd samtidigt med orgeln. Utvändigt har skett två ombyggnader som medfört vissa förändringar. 1912 byggdes tornhuven om, och 1986 byggdes en sakristia invid östgaveln. Interiört har v… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SIONSKAPELLET
HistorikSionskapellet i Sommen är en laestadiansk kyrkobyggnad. Den laestadianska väckelserörelsen spreds till Sommen av hemvändande emigranter som kommit i kontakt med rörelsen i Amerika. Efter att rörelsen i flera år använt olika lokaler började den 1916 att planera för uppförandet av ett eget kapell. Sionskapellet uppfördes 1918 och byggmästare var Petter Lindqvist från Sommen. Måleriarbetet utfördes av målare Hörberg från Sommen. Hembygdsföreningen övertog fastigheten 1998. Kapellet ligger på en högt belägen tomt, centralt i samhället. Kapellet är uppfört i resvirkeskonstruktion. Den västra delen rymmer samlingssal och är uppförd i en vå… Tidsprofil: 1999–2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rörbäcksnäsåsen med Tandsjöeggen
Cirka 1,5 km SO om Rörbäcksnäs reser sig en markant getryggsås bestående av sten och grus som sträcker sig flera kilometer i sydostlig riktning ner till Tandsjön och vidare mot Hållbrosjön. Den del som löper i Tandsjön är mycket markant och naturskönt belägen. I åsen finns ett flertal åsgropar, vissa såsom Mårtenstjärnen (E385721, N6774538) är vattenfyllda. NV om byn Vallsjön når åsen en ansenlig höjd. Åsen ingår i ett isälvsstråk från Tisjön i söder och över riksgränsen norr om Rörbäcksnäs. Primärt geologiskt intresse: Geomorfologiska processer. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kraftstationsbyggnad
HistorikSom namnet Bergsfors antyder så finns det på platsen en fors, och vid denna förefaller det under lång tid ha funnits en damm. Enligt tidigare ägare ska det ha legat både en såg och en spånhyvel här. En del av fastigheten kallades tidigare Sågebacken. På en karta från 1813 omnämns en ålkista i Bergabäcken. Ålfiske ska ha bedrivits vid Bergsfors långt in på 1900-talet. Marken har historiskt hört till byn Kolarp. I en paragraf i laga skifteshandlingar rörande Kolarp från 1832 kan man läsa att Fisket och kvarnstället förbliver hädanefter gemensamt som det varit förut. I samband med att Bergsfors 1938 styckades av från fastigheten Kolarp… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Bommens bro
HistorikDen första bron vid inlopet till Stora Hamnkanalen byggdes år 1739, en träbro som fick namnet Stora Bomsbron. Kort därefter, år 1757, uppfördes en stenbro med två valv och mellanliggande vindbrygga. År 1860 byggdes dagens bro i gjutjärn. En svängbro som tillhör brogruppen rörliga broar. Broar med svängspann kännetecknas av en mittpelare med rullbana under överbyggnaden. Öppningen av spannen sker genom en vertikalt gående vridaxel. Bron får en utkragande mittpelare under brobanan. Från början användes bron både för järnvägs- och gatutrafik, samt för att släppa in höga båtar. Över bron gick SJ:s hamnbana, från Centralstationen via Göte… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rörbosjön
Rörbosjön är nature_reserve i Sala i Västmanlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2021. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rördalen
Rördalen är nature_reserve i Stenungsund i Västra Götalands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1993. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rörmar
Rörmar är nature_reserve i Östhammar i Uppsala län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2024. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rörmyranskogens naturreservat
Rörmyranskogens naturreservat är nature_reserve i Sollefteå i Västernorrlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2024. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rörmyrberget
Rörmyrberget är nature_reserve i Ånge i Västernorrlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2015. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rörtjärnskölen
Rörtjärnskölen är nature_reserve i Älvdalen i Dalarnas län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2017. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rörvik
Rörvik är nature_reserve i Norrtälje i Stockholms län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1981. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rörviksskogen
Rörviksskogen är nature_reserve i Norrtälje i Stockholms län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2023. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rörö
Rörö är nature_reserve i Öckerö i Västra Götalands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rörbäcken
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rörtången
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Rör
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rörum, Knäbäckshusen
Officiell avrådan från bad finns i källan. Kontrollera alltid aktuell status före besök. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BACKATOMTEN
HistorikBackatomten ligger i sluttningen nedanför kalkstensplatån och är som gård känd sedan 1500-talet. Gården delades upp på två enheter under 1800-talet. Denna som troligen är ursprungsgård har en timrad tvåvåningsstuga som manbyggnad, troligen uppförd på 1840-talet. Om detta vittnar bl.a. de karaktäristiska korta taksprången på gavlarna. Vid byggnadsinventeringen 1988 hade huset invändigt bl.a. ursprungliga dörrar och rörspisar. Kring 1900 tillkom den öppna verandan och entréns pardörrar. I sen tid har huset blivit tillbyggt bakåt och fått taktäckning av mörka betongpannor samt panelfasaden ommålad i rosa. Äldre tvåvåningsstugor som denn… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BAGARE ASKLUNDS HUS
Historiknull, Byggnaden uppfördes 1855. I byggnaden fanns bageri och bostäder både för bagaremästaren och de anställda från 1860-talet. År 1891 köptes huset av J Asklund och rörelsen övertogs av sonen F Asklund som bodde kvar till 1982. På 1930-talet gjordes en större ombyggnad då hela bottenvåningen inreddes för bageri. Byggnaderna på gården rymde andra verksamheter bl a Tranbergs svarveri som startade 1891 och lades ned 1981. Tidsprofil: 1860-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BORGHOLMS BIO
Historik1891 fick Thomas Alva Edisons uppfinning kinetoscopet patent. I och med detta gavs möjlighet att projicera bilder som för ögat uppfattades som en kontinuerlig rörelse. Uppfinningen utvecklades vidare av bröderna Lumiere så att rörliga bilder kunde visas för publik. Tekniken fick en mycket snabb spridning och var en av huvudattraktionerna på Stockholmsutställningen 1897. Filmen var då ännu inte ett självständigt medium utan förekom ofta tillsammans med cirkus, varietéprogram och liknande. Men snart började kringresande försäljare av "lefvande bilder" dra land och rike runt med sina stora, otympliga apparater. Spelfilmer började göras… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningLiten vinkelbyggd villa från 1960-talet, i ett plan med källare. Byggnaden är en av ett 90-tal likartade byggnader som tillsammans utgör Skogsbyn, d.v.s. området med pensionärsbostäder på högre mark i den norra delen av Stora Sköndal. Det rör sig om 11 husgrupper på ömse sidor om Thorsten Levenstams väg utplacerade i ett lummigt och delvis kuperat landskap. De glest utsparade tallarna utgör ett karaktäristiskt inslag, liksom områdets grundläggande öppenhet med stora gräsytor. Kring husen finns bara i undantagsfall avgränsande staket, häckar och hög växtlighet. I områdets mitt löper ett dalstråk av parkkaraktär, här fin… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikI brandförsäkringshandlingar från 1859 finns omnämnt en timmerbyggnad, okänt om det är byggnad 1 som avses. 1903 finns ritning på vatten och avlopp till 2 kök i fastigheten. 1920 insätts vattenklosett i byggnaden som då tillhör Melins bil o Motor AB. 1949 sattes wc in i garaget (nu rivet) av Åkerbloms rör. 1952 sätts en Ford-skylt upp 1994 gjordes en skyltändring. Tidsprofil: 1859. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningLiten vinkelbyggd enplansvilla från 1960-talet. Byggnaden är en av ett 90-tal likartade byggnader som tillsammans utgör Skogsbyn, d.v.s. området med pensionärsbostäder på högre mark i den norra delen av Stora Sköndal. Det rör sig om 11 husgrupper på ömse sidor om Thorsten Levenstams väg utplacerade i ett lummigt och delvis kuperat landskap. De glest utsparade tallarna utgör ett karaktäristiskt inslag, liksom områdets grundläggande öppenhet med stora gräsytor. Kring husen finns bara i undantagsfall avgränsande staket, häckar och hög växtlighet. I områdets mitt löper ett dalstråk av parkkaraktär, här finns ett nät av bil… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningDet egentliga bostadshuset, vinterbyggnaden, är en parstuga som på baksidan byggts ut med en kammare. Invändigt finns spår av sent 1800-tal men även äldre inslag som bröstpanel. Den norra delen har varit bakstuga och där finns bakugnen med träluckor kvar. På väggarna finns tidningar från 1880-talet. I kammaren innanför farstun finns en rörspis. Det är framför allt den bakre kammaren som har moderniserats och var bebodd till 1961. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningLiten vinkelbyggd enplansvilla från 1960-talet, med vidbyggt garage. Byggnaden är en av ett 90-tal likartade byggnader som tillsammans utgör Skogsbyn, d.v.s. området med pensionärsbostäder på högre mark i den norra delen av Stora Sköndal. Det rör sig om 11 husgrupper på ömse sidor om Thorsten Levenstams väg utplacerade i ett lummigt och delvis kuperat landskap. De glest utsparade tallarna utgör ett karaktäristiskt inslag, liksom områdets grundläggande öppenhet med stora gräsytor. Kring husen finns bara i undantagsfall avgränsande staket, häckar och hög växtlighet. I områdets mitt löper ett dalstråk av parkkaraktär, här… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.