SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “oset”
Oset
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Oset och Rynningeviken
Oset och Rynningeviken är nature_reserve i Örebro i Örebro län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vadjungen, Oset
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALSTERS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Den korsformade kyrkan har ett plant, panelklätt innertak, väggar med slätpanel och ett rakt avslutat, förhöj korparti i öster. Rundbågade kopplade fönster av trä. Västläktare med orgelfasad i nyklassicistisk stil från 1884. I koret finns en rektangulär altarring och altaruppsats i provinsiell barock från 1700-talets början. Predikstolen på korets norrsida härrör från 1600-talets mitt och kom till Alster från Väse kyrka under 1700-talets början. Den öppna bänkinredningen har mittgång och sidogångar i långhuset, medan korsarmarnas bänkar ansluter mot yttervägg. I den södra korsarmen har bänkarna… Tidsprofil: 1672–1740. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BACKA KYRKA
InteriörbeskrivningBacka kyrka är en salskyrka med tresidigt avslutat kor i öster. Vapenhuset ligger i västtornets bottenvåning och ytterligare entréer finns via vindfång i antydda korsarmar på de norra och södra fasaderna. Kyrkorummet är öppet och luftigt. Det första intrycket domineras av det blå taket med Joël Milas takmålning över koret (1964) samt den stora altaruppsatsen från 1906. I inredningen dominerar nyklassicismen med bl.a. predikstol, läktarfront, orgelfasad och (ombyggda) bänkkvarter bevarade sedan 1860-talet. Glasmosaikfönstren från olika tider är också betydelsefulla för kyrkans karaktär. Kyrkans medeltida dopfunt berättar om… Tidsprofil: 1979–1983. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Barlingbo kyrka
ExteriörbeskrivningKort beskrivning av kyrkan Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor med korutsprång och sakristia, långhus och torn. Ytterväggar Väggarna är uppmurade av kalksten. Tornhuv och yttertak Tornhuven är av gotländsk, åttkantig modell, nedtill med ljudgluggar, en åt vart väderstäck. Tornhuven är klädd med snedkantade bräder, utvändigt tjärade. Bräderna ligger från ljudgluggarnas överkant och nedåt på ett tätt undertak. Spiran kröns av en vindflöjel, höjden till flöjeln är ca 43 m. Stommen är tillverkad av bilade och sågade virken. Högbenen är försedda med skyddsplåtar och offerreglar. Huven är utvändigt försedd med… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BARSTA KAPELL
InteriörbeskrivningGolv och tak av handbilade plank med varierande bredder mellan 200-450 mm. På den västra väggen på ömse sida om ingångsdörren finns 2 st följare som förstyvning. Takkonstruktionen är ett ryggåstak med en hjärtstock som går igenom ytterväggarna . Tre av åsarna är understödda av stockar. Inredning Allt i inredningen är sammanfogat med handsmidd klippspik eller sammanfogat med narar. Altaret i öster har en enkel lådform. Altarringen är liten och har tre sidor. Skärmen består i sin övre del av träribb sammanfogade i ett rutmönster. Framför altaret ett knäfall i form av en liten pall i trä med lutande ovansida. Brudpall framför… Tidsprofil: 200–450. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Berga kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan ligger i öst-västlig riktning med halvrund utbyggd sakristia i öster och kvadratiskt torn i väster. Kyrkan har två ingångar en genom tornet samt en mitt på södra långsidan. Dessutom finns en separat ingång till sakristian på absidens sydöstra sida. Kyrkan är uppförd i sten med spritputsad fasad och slätputsade fönster- och dörromfattningar. Spritputsen är avfärgad i en svagt gul kulör medan de slätputsade partierna avfärgats i vitt. Sockeln, även den spritputsad, har avfärgats i kimröksgrått och försetts med inmurade rosettventiler av gjutjärn. Från den i terrängen lägre belägna parkeringen i väster leder en bred na… Tidsprofil: 1821. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BITTERNA KYRKA
ExteriörbeskrivningBITTERNA KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus från 1807 med medeltida murverk i söder och väster. I öster är ett tresidigt avslutat kor från samma år. Norr om detta är en sakristia från 1840. I väster är ett torn från 1857, vars ena mur rider på långhusgaveln. FASAD - Långhus och kor har putsad och omålad sockel. Tornets låga granitsockel är något utkragande. Sakristian har en hög sockel av huggen granit i tre skift, sannolikt tillkommen i samband med byggande av pannrum i sluttningen år 1936. Kyrkans väggar är spritputsade och vitkalkade, omfattningarna är slätputsade. Tornets bjälklag är förankrade med ankarjärn. Över… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BLIDSBERGS KYRKA
ExteriörbeskrivningBLIDSBERGS KYRKA - Ludvig Hedins kyrka från 1868 består av ett långhus med smalare polygonalt kor i öster och sakristia i norr. Väster om långhuset är ett torn med lanternin. FASAD - Kyrkan vilar på en svagt utkragande sockel av huggen granit med kattgluggar. I den västra vinkeln mellan långhus och sakristia leder en betongtrappa från 1939 ned till pannrum med täckande järnlucka. Kyrkans fasad bär spritputs med ljusgul kalkfärg. Gesimser och omfattningar till hörn och öppningar är slätputsade och vitkalkade. Västporten har en profilerad rundbågad omfattning med markerad slutsten. Längs takfoten löper runt hela kyrkan en ge… Tidsprofil: 1868. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOKENÄS NYA KYRKA
ExteriörbeskrivningBOKENÄS NYA KYRKA - består av långhus med smalare rakt avslutat kor i öster och fyrkantigt torn i väster. Koret flankerat av två lägre utbyggnader: Sakristian i norr och arkiv i söder. Kyrkan är byggd i en utpräglad nygotik med ett flertal inslag av nygotikens formspråk. FASAD - Fasader av rödbrun granit i olika nyanser på något utskjutande sockel av samma material. Som dekorativa inslag finns längsgående band av mörkgrå granit. Fönsteromfattningar, taklister och dekorationer i murverket av gult tegel, enstaka inslag av rött tegel. Solbänkar och avtäckningar på strävpelare av granit. PORT - Kyrkan har sin huvudingång i väs… Tidsprofil: 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOLSTADS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2003: Kyrkan har en korsplan med kor och sakristia i öster samt torn i väster. Den medeltida kyrkan förlängdes 1669-75 mot öster då det tresidigt avslutade koret tillkom. Korets planform uppvisar en svag lutning, vilket anses vara en påminnelse om hur Jesu huvud faller åt höger sida när han gav upp andan på korset. År 1756-61 tillbyggdes korsarmarna mot norr och söder och troligen också sakristian. Tornet är ursprungligt och det enda kvarvarande medeltida i stiftet. Bolstads kyrkas äldsta delar, tornet och den intilliggande västra delen av långhuset, har genom en dendrokronologisk (årsringsdatering) un… Tidsprofil: 1669–1675. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Borlunda kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkans murverk är uppfört på en grundläggning av natursten från den gamla kyrkan och består av gult tegel med bårder av rött tegel i av kryssförband. Ursprungligen var murarna fogade med cementbruk, men detta ersattes av kalkbruk 1929 då det svaga teglet tog skada av det hårda cementbruket. Stora delar av det ursprungliga teglet har succesivt ersatts av nytt tegel, vilket gett kyrkans fasader ett aningen flammigt uttryck. Samtliga byggnadsdelar vilar på en sockel av grå och rödaktig granit. I underkant med fönstren i långhus, korsarmar och absid löper en fris av rombiska röda tegel som ett pärlband runt kyrkan. En motsvar… Tidsprofil: 1929. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikI brandförsäkringshandlingar från 1859 finns omnämnt en timmerbyggnad, okänt om det är byggnad 1 som avses. 1903 finns ritning på vatten och avlopp till 2 kök i fastigheten. 1920 insätts vattenklosett i byggnaden som då tillhör Melins bil o Motor AB. 1949 sattes wc in i garaget (nu rivet) av Åkerbloms rör. 1952 sätts en Ford-skylt upp 1994 gjordes en skyltändring. Tidsprofil: 1859. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningTrevånings lamellhus från slutet av 1920-talet. SOCKEL: Slät, grå. FASAD: Glasat spröjsat trapphus med omfattning av släta beigea rusticeringar. Över glasningen fins en rusticerad rosett. På gaveln mot syd finns ett beigt slätputsad lodrätt parti med rusticerad omfattning och med runda fönster. ENTRÉ/DÖRRAR: Ursprunglig brunmålad parport av trä med 4 rutor i varje dörrblad. Måleridekorerat överstycke. I souterrängvåningen sitter garageparportar av brunt trä, klädda med bruna skivor. FÖNSTER: Ursprungliga tvåluftsfönster av vitmålat trä. Släta putsomfattningar i bottenvåningen mot gårdssidan. Takkupor klädda i röd plåt. Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningTvåvåningsvilla ritad av Edvin Engström på Stockholms stads fastighetskontor egnahemsbyrå, uppförd 1932. Byggnaden bevarar sin ursprungliga karaktär. SOCKEL- Spritputs, grå. ENTRÉ/DÖRRAR- Betongtrappa, svart smidesräcke. Fribärande skärmtak med trälambrekäng. Svart trädörr dekorerad med rosetter och meanderslinga. Liten ruta upptill. FÖNSTER- Ursprungliga 1-, 2-, och 3-luftsfönster av vitmålat trä. Spröjsad fönsterdörr. ALTAN- Över utbyggt rum, saknar räcke. Underbyggd altan vid BV med trappa med svart smidesräcke. GARAGE- Indragen ursprunglig port i souterrängvåningen, tredelad, av vitmålat trä med vågräta lister. Tidsprofil: 1932. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRANDSTADS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av långhus, smalare och lägre kor med halvrund absid i öster samt kvadratiskt torn i väster. Grundläggningen utgörs sannolikt av traditionell kallmur av gråsten. Samtliga byggnadsdelar utom långhuset har utkragande skråkantad sockel, spritputsad och gråmålad. På kor och absid är de utförda av övedssandsten medan tornets sockel troligen främst består av puts. Långhusets sockel är endast markerad av bemålning i grått. De medeltida murverken utgörs av tuktad övedssandsten med inblandning av gråsten. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade. Under takfoten löper runt hela kyrkan en slätputsad rundbågefr… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRASTADS KYRKA
ExteriörbeskrivningBRASTAD KYRKA är byggd av sten, och består av långhus, smalare femsidigt i öster, och ett torn av sten i väster. Kyrkan ligger egentligen i nordöst-sydväst. Kyrkan har ett mycket karaktärsfullt uttryck, främst genom FASADERNA som är av exponerade tuktade rödgrå granitblock, av delvis oregelbunden form och varierande färgnyans, på låg mycket svagt utskjutande sockel. Hörnen är markerade såväl på långhus som på vindfång och torn genom förkroppningar vid foten av varje gavel. I norr och söder utskjutande vindfång med egna gavlar och takfall. Fasaden artikuleras ytterligare genom att fönsteromfattningarna liksom den tandade te… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BYDALENS GRAVKAPELL
InteriörbeskrivningGravkapellet har små, rektangulära fönster på långsidorna, ej öppningsbara; norra fasaden, fönster till WC i nordost, södra fasaden, fönster till kyrkorum i sydöst. Mörkt brun lasering karm och båge utsida, mörkt brun lasering insida, djupa slätputsade fönsternischer, perspektiv, nedåtlutande fönsterbänk insida, slipad och polerad kalksten. I sakristia, mindre, rektangulärt fönster mot söder, mörkt brun lasering karm och båge utsida, mörkt brun lasering insida. Insida, djup slätputsad fönsternisch, vit målning, lika vägg, nedåtlutande fönsterbänk, slipad och polerad kalksten, mörkt grå. I väntrum, mindre, rektangulärt treg… Tidsprofil: 1975. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÖRSTIGS KYRKA
InteriörbeskrivningBÖRSTIGS KYRKA är en bred, enskeppig kyrka med tresidigt avslutat korparti i öster, vidbyggd sakristia till koret i norr och ett lägre vapenhus i en våning av trä åt väster. LÅNGHUS - Kyrkorummets väggar är putsade och kalkade svagt grå. Taket är ett flackt trätunnvalv som har en svagt grå kulör. Taklisten, i form av en hålkärlslist, är målad grå och ljusblå. I långhusfasaden finns åt söder två korgbågiga fönstersmygar och åt norr tre, alla putsade som väggarna. Fönstren (tillverkade 1933, kanske efter äldre förebild) består av inner- och ytterbåge, med korgbågigt överstycke, som båda har korspost. Bågarna är målade i en l… Tidsprofil: 1933–1934. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CAROLI KYRKA
HistorikTorpa kyrkby runt nuvarande Caroli kyrka blev 1621 Borås stad. Första kyrkan på platsen antas ha varit en stavkyrka, vilken ersattes med en romansk stenkyrka kring 1200-talets början. Detta antagande bygger på fynd i Caroli kyrka av en dopfunt av sandsten, utförd med största sannolikhet av mäster Anders/Andreas, verksam vid denna tid. En grov dörrpost (anslagssten) i sandsten, ett hugget överstycke till ett litet romanskt fönster, samt grundmurar och en väggmur i Caroli kyrkas södra vägg är andra fynd som styrker dateringen. Storlek och plan är känd. Marken runt kyrkan var begravningsplats och på gravarna lades stenhällar för Borås k… Tidsprofil: 1912–1914. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ELDSBERGA KYRKA
ExteriörbeskrivningFASAD - Eldsberga kyrka har ett högrest torn i väster, långhus med vidbyggd sakristia mot norr, kor och absid mot öster. Mot norr har tornet en turell, ett vidbyggt trapphustorn. Fasaderna är stänkputsade och avfärgade med kalkfärg i vit kulör. Tornets putsbruk skiljer sig från det övriga och har en något grövre karaktär. Sockeln är något utskjutande, med fasad överkant, och avfärgad i grå kulör. PORT - Kyrkan har två entréer. Huvudentrén i väster ligger i en utskjutande portik med sadeltak. Dörromfattningen är rundbågeformad med fasade hörn. Dörren är svartmålad med svarta smidesbeslag. I en rundbågeformad nisch ovan entr… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ERIKSTADS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är uppförd 1880-81 i konsekvent nygotisk stil efter ritningar av arkitekt J E Söderlund. Byggmästare var L E Petterson. Kyrkobyggnaden består av ett långskepp med korutsprång i sydost och torn med vapenhus i nordväst. Korutsprånget inrymmer också en sakristia. Kyrkans murar täcks av vit spritputs. Port- och fönsteromfattningar liksom takgesimsen är slätputsade. Byggnadskropparna har kraftiga trappformade plåtklädda gavelrösten. Ingångar till kyrkan finns genom vapenhuset i tornet från väster, mitt på kyrkans södra långsida och till sakristian från öster. Sydportalen markeras med en svag mittrisalit, också krönt av e… Tidsprofil: 1880–1881. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ERSKA KYRKA
HistorikErska kyrka uppfördes 1885-1886 efter ritningar av arkitekt Emil Viktor Langlet (född i Borås) som en polygonal centralkyrka i en tidstypisk blandning av nyklassicism och ett nyromanskt formspråk. I öster finns sakristia i två tillbyggnader från 1971-72 respektive 1991. I övrigt är kyrkan ringa förändrad utvändigt. Langlet ritade tolv centralkyrkor, den första 1857, varav sex är placerade i Västergötland. I landet finns cirka 30 kyrkor av denna typ, främst från 1800-talets andra hälft. Förebilder var det antika Pantheon i Rom och romanska kupolkyrkor i Italien. Under barocken återupptogs idén med centralkyrkor, med plan utifrån ett l… Tidsprofil: 1885–1886. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FJÄLLBACKA KYRKA
InteriörbeskrivningFJÄLLBACKA KYRKAS interiör är helt präglad av nygotikens formelement, vilket särskilt gäller snickeriinredningen. Enda undantaget är läktarunderbyggnaden. Med undantag för de vita ytterväggarna är färgsättningen från senaste renoveringen en återgång till färgsättningen från byggnadstiden. LÅNGHUS - Rektangulärt långhus med en förhållandevis grund läktare i väster och med fria golvytor i öster, i anslutning till koret, vars golv går in en bit i långhuset. GOLV - Brunlackat trägolv, troligen från 1928. VÄGG - Slätputsade vita. PORT - Till vindfång i söder och till vapenhus leder dubbla fyllningsdörrar med tre speglar och med… Tidsprofil: 1928–1929. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLERBOSTADSHUS
HistorikSTAPELN 3 OCH 4 - Fastigheterna Stapeln 2, 3 och 4 har en gemensam ägare och huvudbyggnaden och förrådshuset på tomterna 3 och 4 är gemensamma för fastigheterna. Sannolikt infästes fastigheterna under 1760-talet. Enligt husklassifikationen 1785 var marken för nuvarande Stapeln 3 bebyggd med ett stenhus med tegeltak, ett brygghus samt ett stall med brädtak och benämndes Klinteroten II:42. Enligt kartan från 1833 var ovan nämnda stenhus placerat med långsidan i liv med Adelsgatan och utbyggt åt söder. Enligt husklassifikationen 1785 var marken för nuvarande Stapeln 4 bebyggd med ett trähus med brädtak på statlig jord och benämndes Klin… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYMENS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av rektangulärt långhus med indraget torn i öster samt ett lägre och smalare femsidigt kor i väster. Långhusfasaderna markeras av parställda strävpelare i öster och enkla i väster. Strävpelarna, som även markerar korets hörn, är murade i två språng. Byggnaden är grundlagd direkt på berg och är i sin helhet uppförd med murverk, omfattningar och listverk av grovhuggen granit med tunna fogar. Vissa avtäckningar, exempelvis solbänkarna, är utförda i kalksten. Långhuset har ett brant och i förhållande till kyrkans satta byggnadsvolym högt sadeltak. Även tornet har sadeltak medan korets branta takfall föl… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FOTKÄLS KYRKA
InteriörbeskrivningLÅNGHUS GOLV - Obehandlade skurgolv av breda furubräder. Bruna gångmattor. I golvet finns i koret och i norra tvärgången järngaller tillhörande varmluftssystemet i kyrkan. VÄGGAR - De putsade väggarna är avfärgade i bruten vit kulör. Kyrkorummets väggar och fönstersmygar dekorerades med målningar al secco av konstnären John Hedaeus 1915. En bård med geometriska mönster i främst grått, blått och rött löper i höjd med fönstrens nederkant och runt fönsteröppningarna. På långhusväggarna finns också bilder av de fyra evangelisterna i rektangulära fält. På den södra väggen finns ett fält med texten: "ÄRA VARE GUD I HÖJDEN OCH FR… Tidsprofil: 2003–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikDet äldsta beviset för en församling i Habelsbolet är församlingens kassabok från 1896. Missionshuset i Habelsbolet uppfördes sannolikt omkring år 1897-99, på en tomt på 30 x 35 meter, som skänkts av ägaren till gården. Huset hade sannolikt samma storlek som idag, men stora ingången var placerad på gaveln mot söder, och predikstolen hade en annan placering än i dag. 1957 renoverades missionshuset, och möjligen var det vid detta tillfälle som ingången mot söder sattes igen och den nuvarande uvudentrén mot väster öppnades. Öppningen mellan kyrksalen och lilla salen var ursprungligen en vanlig dörr, innan den vidgades till den storlek d… Tidsprofil: 1897–1899. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄSSBERGS KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET har en korsplan, med huvuddelen av bänkarna i den södra och längre delen av kyrkan. Orgelläktare i söder, och sidoläktare i korsarmarna år öster och väster. Koret är något smalare, och skiljs från långhuset genom en vid spetsbågig korbåge. I korbågen hänger en stor skulpterad domsängel med basun. Ängeln från 1700-talet, restaurerad vid återförandet från Göteborgs historiska museum 1920. Koret är femsidigt och golvet är ett steg högre än i långhuset. Genom det spetsiga taket fås en hög rymd i kyrkorummet, med väggar och tak målade i vitt och ljust grått och med kulörer endast på inredning och inventarier. Under… Tidsprofil: 1972–1973. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.