SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
14 träffar
för “nya logen”
NYA LOGEN
HistorikDen s k nya logen är placerad vägg i vägg med den äldre. Byggnaden vilar på höga trästolpar med utrymme för hästvandring, är knuttimrad och klädd med rödfärgad locklistpanel. Taket är täckt med tvåkupigt tegel. Nya logen flyttades till gården omkring 1860. Källa: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1992-05-08, Dnr 221-3636-90 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LAXVIKENS BYGDEGÅRD
HistorikFörberedelserna inför bygget av ett föreningshus för logen Ljungblomman pågick under flera år och baserades på ideella insatser. År 1912 var ritningar klara, men inte förrän året därpå påbörjades arbetet med själva husbygget. Jöns Persson från Laxviken utsågs till arbetsledare. Bygget gick framåt, och det beslutades att det skulle ordnas en basar till jul. Till julbasaren 1913 var huset fortfarande omålat, men evenemanget blev en omtalad händelse i Laxviken. Basaren pågick i tre dagar med dans kring granen, musik, sång, diktläsning, lyckohjul, tombola, skjutbana m.m. Det var 30 grader kallt och mycket snö, men ett antal brandvakter… Tidsprofil: 1918–1919. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOGE
HistorikLogen är knuttimrad och har inte dendrokronologiskt daterats. Taket är täckt med estniskt stickspån av aspträ som lades 2003. Det var tidigare täckt med tegel men har ursprungligen haft ett halmtak och de många åsarna som halmen bundits vid finns kvar. Logkistan saknas och hela logen har ett nyare spontant brädgolv. Ett flertal små ventilationsöppningar finns i alla väggar. På båda långsidorna finns stora svartmålade logportar. Den norra timmerväggen är brädfodrad med en locklistpanel. Hammarbanden har droppnäsor med flera avsatser lika ladugården. Logen är ombyggd och det förefaller som den östra delen är den äldsta delen av byggnad… Tidsprofil: 2009–2106. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikByggnadsår trol. 1800-talets mitt och ca 1900. På krönet av Åsenvägen ligger Noltorp, en tidigare jordbruksfastighet, med boningshus och ekonomibyggnader i en samlad enhet runt ett kringbyggt gårdstun. Bostadshuset har parstugans planlösning med centralt placerad murstock och torde ha byggts någon gång under 1800-talets slut. Stugan reparerades under 1950-talet och 1970-talet, varvid den fick nya fönster och den nuvarande fasadbeklädnaden. Interiört är stugan emellertid i huvudsak bevarad. Ladugården och logen byggdes omkring 1900, och brygghuset 1928. Alla ekonomibyggnader är målade i falurött med vita fönstersnickerier och knutar.… Tidsprofil: 1842–1844. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1757–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1757–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1757–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1757–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1757–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningLadugården byggdes mellan åren 1902 och 1910 för åretruntbruk. Logen flyttades dit från Tranberg 1902, därefter revs fäbodfäxet och nya djurstallar byggdes till. Byggnaden inrymmer både ko- och häststallar, tröskloge, foderskulle på övervåningen och dass. Skrinlidret på gaveln gav skydd åt diverse åkdon. På baksidan har även ett grishus varit utbyggt. Ladugården rymde 3-4 kör och ett par getter samt en häst. Interiören är orörd med all inredning bevarad. Plåttaket lades år 2002. Tidsprofil: 1902. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Loge
HistorikAv särskilt intresse är logbyggnaden, där vatten från Kroktjärnen ca 3 km från gården utnyttjats i en sinnrik anläggning. Vattnet har i en grävd kanal letts ner till gården och in under logen för att driva en skvaltkvarn, en ramsåg, stifttröskverk, svarvstol, bandsåg och slipsten. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Loge
ExteriörbeskrivningLogen är en äldre tröskloge av timmer, som byggts till med mangelbod och nyare halmsvale av stolpkonstruktion under 1920-talet. Inkörsportar till logen byttes 1952. Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Maskinhall
ExteriörbeskrivningIdag är alla fönster och portar i trä grönmålade. Moderna portar av aluminium är röda. På 1980-talet byggdes kostallet om till maskinhall. För att rymma de stora maskinerna revs mellanbjälklaget till den ovanförliggande logen. Konstruktionen stabiliserades genom nya pelare och dragjärn. Vid samma tid tillkom de moderna portarna utmed den norra fasaden. Utbyggnaden mot norr, som tidigare hade rymt mjölkrummet, inreddes som huggbod. Maskinhallens nedre del är murad i rött tegel i kryssförband. Den övre delen är klädd med slät panel målad med falu rödfärg. Sadeltaket är belagt med vågiga asbetscementplattor, typ Eternit model… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnader
ExteriörbeskrivningSeneby ekonomibyggnader: Ekonomibyggnaderna vid Senebyvägen, öster om Seneby gård är byggda omkring 1880. Idag ägs de och marken de står på, av Stockholm stad och hyrs ut till annan verksamhet än jordbruksbedriften, bland annat till hästverksamhet. Tidigare tillhörde de Seneby gård. Till skillnad från andra byar i socknarna som idag utgör Vallentuna kommun var båda gårdarna i Seneby redan på 1630-talet inriktade på spannmålsodling. Boskapsskötseln var sekundär. Tre ekonomilängor är regelbundet grupperade i en öppen rektangel mot Senebyvägen. På angränsande fastighet och motsatt sida om vägen står ytterligare en ekonomibygg… Tidsprofil: Cirka 1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.