SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “ny kyrka”
NY KYRKA
InteriörbeskrivningTexten kommer senare. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LUNDBY NYA KYRKA
HistorikKyrkogården anlades i samband med att man byggde en ny kyrka på 180-talet. När Lundby nya kyrka invigdes år 1886 upphörde den gamla medeltida kyrkan att användas för gudstjänstbruk. Lundby Nya kyrka ritades av Adrian Peterson. Den totalförstördes i en brand den 7 februari 1993. 25 000 tegelstenar sparades från den nedbrunna kyrkan för att ingå i den nya kyrkans murar. I en kopparcylinder under tornet på den nedbrunna kyrkan fanns mynt och tidningar mm som nu finns att se i den nya kyrkans foajé. Ett tydligt önskemål redan från början var att den byggnad som skulle ersätta den nedbrunna kyrkan skulle få en traditionell utformning. År1… Tidsprofil: 1880-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRÄSTENA KYRKA
HistorikTRÄSTENA KYRKA - Trästena kyrka föregicks av en medeltida stenkyrka strax norr om den nuvarande. Denna kyrka revs 1853. Två stenfragment av en medeltida dopfunt stammar troligen från medeltidskyrkan. Från 1700-talet är en träskulptur. Nuvarande kyrka uppfördes 1854 efter ritningar av FW Scholander. Kyrkan hade ursprungligen altarpredikstol. Kyrkan renoverades 1908. Då anskaffades nuvarande dopfunt, altare och altarring, nya bänkar, nya nummertavlor, nytt trägolv, nya portar, nytt vindfång i norr (enligt Axel Lindegrens ritningar) samt nya läktarstolpar lika de gamla. Samtidigt uppsattes hovbildhuggare Östmarks predikstol, tillverkad… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA KYRKAN (ÅTVIDS NYA KYRKA)
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: ÅTVIDS STORA KYRKA: Diskussionerna om att uppföra en ny rymligare kyrka var i full gång i mitten av 1800-talet. Patronatssystemt hade vid den här tiden spelat ut sin roll i Östergötland. Endast tre kyrkor som uppfördes efter 1860 lydde under jus patronatus, nämligen Trehörna, Blåvik och Åtvid. Störst inflytande över det nya kyrkobygget hade baron Adelswärd i Åtvidaberg. Erik Seth Adelswärd på baroniet Adelsnäs hade samarbetat med arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander vid uppförandet av den nya kyrkan i Gärdserum. Nu fick Scholander i uppdrag att rita en ny kyrka för Åtvid. Under 1850-oc… Tidsprofil: 1845–1933. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÄRNA KYRKA
HistorikPå en höjd sydväst om den gamla kyrkplatsen med Särna Gammelkyrka, ligger Särnas nya kyrka och nya kyrkogård. Kyrkan uppfördes för att ersätta byns äldre kyrka som bedömdes vara för nedsliten för att rustas upp. Kyrkobygget påbörjades 1865, efter ritningar av Pehr Johan Ekman, men det skulle dröja till 1879 innan arbetet slutfördes och den nya kyrkans kunde invigas. Redan i februari 1893 drabbades dock den nya kyrkan av en förödande brand, och församlingen tvingades tillbaka till sin gamla kyrka som av en tillfällighet stod kvar. Kyrkans återuppbyggnad genomfördes mellan 1893 och 1895. Man återskapade då föregångaren i alla väsentlig… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
tävelsås kyrka
HistorikNamnet Tävelsås är första gången nämnt i de skriftliga källorna år 1336, då som Taeflisaas. Socknens gamla kyrka av trä uppfördes troligen i början av 1500-talet, men då den reparerades år 1750 upptäcktes återanvänt virke som tyder på att en ännu äldre kyrka funnits tidigare. Nästan samtidigt som Tävelsås gamla kyrka plockades ner revs även Tofta kyrka. Virke från båda dessa användes 1784 för uppförandet av den nya kyrkan, samtidigt som inventarier från dem båda samlades i denna. Den nya kyrkan var en enkel rektangulär salkyrka i klassicistisk utformning, utan utifrån synlig korindelning. Tolv år efter uppförandet flyttades klockstap… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRIGGERÅKERS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2001: FRIGGERÅKERS KYRKA - nuvarande kyrka uppfördes 1953-55 strax söder om ruinen av den medeltida kyrkan. Denna kyrka revs 1871 då en ny, stor kyrka hade rests i Torbjörntorp som en gemensam församlingskyrka. Ruinen till den medeltida kyrkan grävdes ut och frilades 1943. Redan i början på 1920-talet höjdes röster om att man åter ville ha en kyrka i Friggeråker, så efter kollektinsamlingar och donationer startade man 1950 en kyrkobyggnadsstiftelse. Den nya kyrkan, som invigdes 1955, ritades av arkitekt Rolf Berg, Stockholm. Altaruppsatsen, sannolikt sent 1600-tal, från den medeltida kyrkan r… Tidsprofil: 1953–1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅSARNE GAMLA KYRKA
HistorikÅsarne gamla kyrka uppfördes mellan åren 1875- 78 av byggmästare Jöns Berglund från Östersund. Föregångaren till dagens kyrka var ett enkelt träkapell byggt 1758- 64 av snickaren Anders Kielsson. En klockstapel uppfördes 1774- 79 av samme man. I kapellet fanns en predikstol övertagen från Bergs kyrka, vilken nu finns i Åsarne nya kyrka. Sedan mitten av 1800- talet fanns planer på en ny större kyrka i Åsarne men först 1875 satte själva bygget igång. Kyrkan uppfördes på den gamla kyrkplatsen på Västeråsen där kapellet tidigare stod. Kyrkan uppfördes efter ritningar av Fredrik R. Ekberg. Ritningarna var väldigt lika Johan Fredrik Åboms… Tidsprofil: 1875–1878. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OVIKENS NYA KYRKA
ExteriörbeskrivningOvikens nya kyrka uppfördes mellan år 1903-1905 efter ritningar av arkitekten Gustaf Hermansson. De bevarade ritningarna är daterade 1895, 1897, 1902 och 1903. Arbetet leddes av byggmästarna J.A. Gärdin och J.A. Hellstrand från Östersund. Kyrkan stod klar 1905 och invigdes året efter. Kyrkan är byggd i nygotisk stil med stomme och fasader i tegel. Den består av ett treskeppigt långhus med vindfång för sidoentréerna som bildar korsarmar, ett polygonalt avslutat lägre kor som flankeras av sakristia i öster och ett arkiv i väster, samt ett torn med huvudingång i norr flankerat av trapphus med separat ingång på var sida. Kyrka… Tidsprofil: 1903–1905. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Svedala kyrka
HistorikSvedala kyrka är uppförd under åren 1851-1852 på platsen för sockens medeltida kyrka. Den nya kyrkan ritades av professor och arkitekt Carl Georg Brunius. Den blev genomgripande ombyggd och omgestaltad 1901-1902 efter ritningarna av arkitekterna August Lindvall och Harald Boklund, Malmö. Den försågs med kraftigt västtorn med sidotorn, s.k. toureller, takryttare, nya gjutjärnsfönster och sakristia samtidigt som korsarmarna fick nya ingångar och vindfång. Fasaderna putsades och fick ny dekor. Ny inredning sattes in. Till det yttre präglas kyrkan fortfarande av de då genomförda förändringarna. Inre och yttre renoveringar gjordes på 1940… Tidsprofil: 1851–1852. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UCKLUMS KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: UCKLUMS KYRKA är byggd 1859. Den ersatte då en äldre medeltida kyrka i socknen, som var belägen på den gamla kyrkogården en dryg kilometer nordöst om den nuvarande kyrkplatsen. På den gamla kyrkogården, nu ödekyrkogård, är planen av den gamla kyrkan markerad med en stensättning. Den nya kyrkogården anlades samtidigt med kyrkan. Kyrkan byggdes av byggmästare Anders Persson från Bollebygd. Den gamla kyrkan revs samtidigt och sten från denna kom till användning i det nya kyrkbygget. Invigningen skedde 1862. Kyrkans stildrag är typiska för 1850-1860-talet, när de nya historieinspirera… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DUVEDS KYRKA (ÅRE NYA KYRKA)
HistorikDuveds kyrka uppfördes 1891 94 av byggmästare Lars Reinhold Bergström, Östersund. Ritningarna kom från Överintendentsämbetet och var signerade Gustaf Pettersson. Så när som på färgsättning och detaljer stämmer exteriören idag överens med arkitektens ritningar. Kyrkan restaurerades under åren 1926 27 efter ett program upprättat av arkitekt Anders Roland. Då ändrades färgsättningen både in- och utvändigt. Från början hade kyrkan en ljusröd exteriör men målades 1926 27 vit, en färg den har än idag. Vattenkastare i form av drakhuvuden togs bort och åtminstone en förvaras idag i tornrummet. Kyrkorummet var ursprungligen mörkt med brunfern… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRYELE KYRKA
HistorikDen nuvarande kyrkan från 1788 har föregåtts av åtminstone en äldre kyrka som revs i samband med byggandet av den nya. 1201 finns uppgift om en kyrka i Fryele och 1299 skrev sockenprästen Geniutus ett testamente där han efterskänkte en äng med omgivande marker för uppförande av en kyrka. När danskarna passerade 1563 brände man kyrkan, som dock återuppfördes några år senare. Enligt bevarade anteckningar från tiden innan man rev den gamla kyrkan inför byggandet av den nya, beskrevs kyrkan vara uppförd av sten, med ett ovanligt högt torn på nära 35 meters höjd. Efter flera års klagomål och behov av ständiga reparationer, inte minst vad… Tidsprofil: 1759–1818. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅSJÖ GAMLA KYRKA
HistorikEnligt en nedtecknad uppgift från 1772 byggdes Håsjö gamla kyrka 1684 av Olof Ersson i Ragunda. På timmerväggen ovanför ingången till långhuset står ristat SH ANNO 1684 SHB. En medeltida kyrka av okänd utformning finns belagd i arkivalier från 1314 och 1566. En källa från åren 1628-31 omtalar också en träkyrka i Håsjö, som alltså skulle ha föregått den nuvarande. Kyrkan användes fram till 1870-talet då den togs ur bruk när den nya kyrkan i Västanede ca 5 km därifrån stod klar. Efter nya kyrkans brand 1901 kom gamla kyrkan åter att användas fram till 1911, då en ny kyrka byggts upp. Under denna period genomfördes en moderniserande res… Tidsprofil: 1628–1631. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOFTAHAMMARS KYRKA
HistorikÅr 1756 påbörjades byggandet av Loftahammars kyrka. Den nya stenkyrkan ersatte Hammars kapell, troligen byggt 1609 då Loftahammar fick egen präst. Stenkyrkan uppfördes nordväst om det gamla kapellet. Från kapellet återvändes ett antal brädor med dekormåleri. De återfinns idag i kyrkans i kyrkans yttertak och kan ses från kyrkvinden. Vem som gjorde ritningarna till den nya kyrkan är inte känt men de kan ha gjorts av byggmästare Peter Frimodig, Linköping, som var engagerad i arbete med kyrkan. I detta arbete deltog också murarmästaren P. Himmelstrand. Loftahammars kyrka fick namnet Stor amiralen Prints Carls kyrka och invigdes 1764 av… Tidsprofil: 1948–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Åkerby kyrka
HistorikEnligt traditionen är Åkerby kyrka byggd i början av 1300-talet under kyrkoherde Ingevaldus tid. Kyrkans ursprungliga stil motsäger inte en sådan datering. En teckning av Åkerby kyrka, utförd av Peringskiöld i slutet av 1600-talet, visar en kyrka med rektangulärt långhus, ett vapenhus i söder samt en hög takryttare. Idag ser den dock mer ut som en nyklassicistisk kyrka. Blinderingarna i östgaveln röjer dock att det är fråga om en mycket äldre byggnad. Det var vid stora ombyggnader först år 1801-03 och sedan på 1820-talet som kyrkan fick sitt nuvarande utseende. Då revs den medeltida sakristian i norr och vapenhuset i söder. En ny sak… Tidsprofil: 1801–1803. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOKENÄS NYA KYRKA
ExteriörbeskrivningBOKENÄS NYA KYRKA - består av långhus med smalare rakt avslutat kor i öster och fyrkantigt torn i väster. Koret flankerat av två lägre utbyggnader: Sakristian i norr och arkiv i söder. Kyrkan är byggd i en utpräglad nygotik med ett flertal inslag av nygotikens formspråk. FASAD - Fasader av rödbrun granit i olika nyanser på något utskjutande sockel av samma material. Som dekorativa inslag finns längsgående band av mörkgrå granit. Fönsteromfattningar, taklister och dekorationer i murverket av gult tegel, enstaka inslag av rött tegel. Solbänkar och avtäckningar på strävpelare av granit. PORT - Kyrkan har sin huvudingång i väs… Tidsprofil: 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hälleberga kyrka
ExteriörbeskrivningDen nya kyrkan i Hälleberga som byggdes upp efter branden placerades på samma plats som den gamla. Eftersom inget av den gamla kyrkans timrade fasader gick att återanvända var man dock fri att tänka i nya banor. Arkitekt för den nya kyrkan blev Jerk Alton som också arbetat med återuppbyggnaden av Örsjö kyrka som stod klar 1976. Byggfirma var OG Ohlssons byggnads AB, Nybro och alla måleriarbeten utfördes av Nybro Måleri AB. Den grekiska korsplanen behölls men sidoarmarna i öster och väster fick lägre takhöjd och interiört var de inte fullt ut en del av långhuset. Man valde också att vrida riktningen i kyrkan så att koret pl… Tidsprofil: 1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BUNKEFLO STRANDKYRKA
Historiknull, När Bunkeflostrand från 1960-talet och framåt utvecklades med många nya bostäder låg församlingens äldre kyrka långt ifrån centrum. Bunkeflo kyrka låg cirka fyra kilometer österut där det då inte bodde så många människor. Det fanns behov av en kyrka i den växande nya stadsdelen. En arkitekttävling ordnades som vanns av White arkitekter. Av kostnadsskäl genomfördes aldrig förslaget. Istället byggdes en enklare kyrka, ritad och uppförd av Nordiska Trähus. Inredningsarkitekt var Inger Adlerz. Kyrkan invigdes 1990 och helgades till den Heliga Birgitta. Den innehöll ett åttkantigt kyrkorum och två korta längor med sakristia, samling… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nysätra kyrka
HistorikNysätra kyrka uppfördes som en gotisk salkyrka med skalmurar i tegel troligen under 1400-talets första hälft. Den ersatte en äldre kyrka av okänd ålder, sannolikt en träkyrka. Kyrkan har sedan medeltidens slut ej undergått några radikala förändringar. De största utvändiga förändringarna gäller fönster och tak. Tidsprofil: 1400-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKALLSJÖ KYRKA
HistorikSKALLSJÖ KYRKA uppfördes i nygotisk stil 1861-63 efter ritningar av arkitekt Albert Törnquist. Den byggdes ca två km nordöst om socknens medeltida kyrka som övergavs i samband med att den nya kyrkan invigts. Den medeltida kyrkan byggdes troligen på 1200-talet. Skallsjö socken omnämns emellertid i skrift först år 1421. Den nya kyrkan bekostades till viss del av patronen P W Berg vid Nääs fabriker och uppfördes på mark som ansågs otjänlig. Till kyrkans invigning eller under åren som följde därpå installerades en orgel tillverkad av Söderling. År 1900 fick interiören en ny färgsättning. Kring fönstren målades då kvadermönstrade omfattni… Tidsprofil: 1861–1863. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKIRÖ KYRKA
HistorikSkirö socken ligger i Vetlanda kommun, i Jönköpings läns östra del, knappa fem kilometer från länsgränsen mot Kalmar län. Där uppfördes Skirö kyrka 1837 och lades då i nord-sydlig riktning på kyrkotomten. Den nya kyrkan ersatte en medeltida stenkyrka som låg några hundra meter sydväst om nämnda nybygge. Platsen för den gamla kyrkan är ännu tydligt markerad både genom den tidigare kyrkans grund och den fristående klockstapeln som uppfördes 1951. Den nya kyrkobyggnaden utgör att tydligt exempel på en nyklassicistisk kyrka, både till volym och sättet på hur formspråket har använts. Kyrkotomten placerades på en högt belägen kulle, varifr… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKBY KYRKA
HistorikEKBY KYRKA - Nuvarande kyrka hade en medeltida föregångare. Enligt en inskription utvidgades denna 1804 och nuvarande torn uppfördes (troligen på medeltida murar).Tornspiran är, enligt samma inskription, från 1873. Då kyrkan skulle restaureras omkring år 1900 rasade murarna. Man beslöt att då att istället riva den gamla kyrkan och uppföra en ny invid det gamla tornet. Hur mycket medeltida murar som ingår i nuvarande kyrka är oklart. Denna uppfördes i nygotik 1902, enligt ritningar K Hultcrantz och A Vetterberg. Denne ritade även altaruppsats, predikstol, orgelläktare och bänkinredning. Detta är bevarat, men altaruppsatsen är undanstä… Tidsprofil: 1954–1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fjärestads kyrka
HistorikFjärestads kyrka byggdes troligtvis på 1100/1200-talet och bestod då av långhus och smalare kor. Förmodligen byggdes kyrkan av gråsten och sandsten. Senare under medeltiden, möjligen 1400-tal, byggdes ett torn i väster. Kyrkan valvslogs antagligen likt många kyrkor under 1400-talet. Vapenhus har funnits både på norra och södra sidan. Vid grävningar 2011 hittades grunder till båda utbyggnaderna. På en karta från slutet av 1700-talet har kyrkan en korsplan vilket också visar att det funnits utbyggnader på norr- och södersidan. På grund av befolkningsökningen och nya liturgiska krav önskade man en större kyrka. 1863 byggdes en ny kyrka… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLÄDIE KYRKA
Historiknull, Flädie kyrka är uppförd 1888 på platsen för sockens medeltida kyrka. För ritningarna svarade ingenjör August Waldemar Lundberg. En större restaurering gjordes 1956 under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Den omfattade i huvudsak nytt vattenburet värmesystem, indragning av vatten, ändring av bänkinredning, källare under kor, ombyggnad av orgelläktare och omläggning av golv. Underhållsplan för Flädie kyrka 2009-09-28, Restaurator, Malmö Fernlund, Siegrun: Ett herranom värdigt tempel. Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812-1912, 1982 Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Projektr… Tidsprofil: 2009–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FUXERNA KYRKA
HistorikFUXERNA KYRKA uppfördes 1767-69 på medeltida kyrkplats och benämndes då Sophiakyrkan. Den första kyrkoombyggnaden som är känd på platsen ägde rum omkring 1689 men om denna kyrka är mycket lite känt. År 1735 konstaterades att kyrkan var så förfallen att man vintertid skulle köra fram sten till en ny kyrka. Byggnadsarbetena tog dock mycket lång tid och församlingen arbetade med det nya kyrkobygget i 30 år. Kyrkan renoverades första gången 1818. Kyrkan genomgick en fullständig omdaning 1860-61, vilket präglar kyrkan helt. Långhuset förlängdes åt väster 1860-61 och tornet tillkom. Kyrkan renoverades invändigt 1896 under ledning av kyrkom… Tidsprofil: 1767–1769. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRISTINEHAMNS KYRKA
ExteriörbeskrivningKristinehamns kyrka är uppförd 1847-1858 efter ritningar av professor Carl Georg Brunius, som även formgav hela inredningen. Kyrkan blev nygotikens genombrott i Sverige, såväl stilistiskt som byggnadstekniskt och har efter uppförandet genomgått mycket få förändringar. Kyrkan är byggd med en medeltida katedral som förebild, möjligtvis Sankt Petri kyrka i Malmö uppförd på 1300-talet i franskinspirerad baltisk tegelgotik. Kristinehamns kyrka har ett treskeppigt långhus, med utbyggt tresidigt avslutat kor samt dubbla västtorn. Stommen är uppmurad av tegel. De röda tegelfasaderna har konteforer, skarpt profilerade muröppningar,… Tidsprofil: 1847–1858. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kågedalens kyrka
HistorikKusmarks kyrka har en traditionell form, med ett brett torn i väster, rektangulärt långhus, utskjutande lägre korparti i öster och en sakristia i nordost mellan långhus och kor. Den är uppförd i putsat tegel och målad i vit kalkfärg. Det branta sadeltaket täcks av kopparplåt. Kyrkan byggdes åren 19291932, efter ritningar från 1927 av arkitekt Kjell Westin, Stockholm. Kjell Westin (18961981) är annars mest bekant som arkitekt till restauranger och banker. Kusmarks kyrka kan vara den enda kyrka han har ritat. Kyrkans arkitektur är ren och klassicistisk, med inslag av nybarock framför allt i tornet, som avslutas med en svängd huv, krönt… Tidsprofil: 1927. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ljustorps kyrka
Historik1757 ersatte en ny kyrka Ljustorps medeltida kyrka. Det var Daniel Hagman som fick i uppdrag att utföra arbetet. Möjligen via kyrkoherde Bredberg som varit den drivande kraften när Sundsvalls nya kyrka byggdes 1750-52, som var Hagmans första uppdrag i Medlpad. Rektangulär gråstenskyrka med sakristia i nordost och västtorn med en lanternin i trä. Ingång i väster och söder. Vit spritputs indelad i fält av slätputsade hörnlisener, horisontella band vid sockel och takfot, kraftig takfotslist och flackt sadeltak av falsad plåt, omlagt 1993, valmat i öster. Fönsterhål med bågform, djupt liggande fönster med tresidigt avslut på typiskt Hagm… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÅLILLA KYRKA
HistorikI både Gårdveda och Målilla var de första kyrkorna byggda i trä. De omtalas under 1500-talet men deras exakta ålder är okänd. Målilla kyrka brändes i samband med nordiska 7-års kriget 1567. Den nya träkyrkan rönte samma öde under Kalmarkriget 1611. Den träkyrka som stod klar 1614 stod kvar till dagens stenkyrka uppfördes 1822. Troligen hade även Gårdveda kyrka byggts om men när detta gjordes är inte känt. Vid en biskopsvisitation 1768 dömdes de båda träkyrkorna ut och församlingarna uppmanades att bygga nytt. Eftersom avståndet mellan de båda kyrkplatserna var litet skulle man bygga en ny gemensam kyrka. Beslutet hade knappt fattats… Tidsprofil: 1745–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.