SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “norra maskin”
NORRA MASKIN
HistorikRitning till ett nytt ångverk för Norra gruvfältet - Norra maskin - utfördes av Wilhelm Stienholz och är daterad 22 september 1888. Byggnaden uppfördes i trä med en mindre del i slaggsten. I slaggstensdelen var sannolikt ångpannorna inrymda. I huset installerades tre spel med utväxling för uppfodring i schakten i den norra delen av gruvområdet. År 1905 skedde en utbyggnad åt norr, där ett nytt ångpannehus i slaggsten uppfördes. Den gamla och nya delen av byggnaden förbands med en mindre byggnad i slaggsten. De gamla ångpannorna revs ut och den delen av byggnaden användes som borrsmedja. Åtta år senare skedde nästa utbyggnad när den n… Tidsprofil: 1994–1995. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRIEWALDS MASKINHUS
HistorikTriewalds maskinhus är byggt i oarbetad gråsten. Stenarna, vars storlek varierar kraftigt, är sammanfogade med kalkbruk. Enligt en avbildning från år 1851 hade byggnaden valmat tak. Idag har den sadeltak med gavelrösten av trä, klädda med rödfärgad locklistpanel. Taket är täckt med enkupigt rött tegel. Skorstenen är murad med gult tegel. På östra gaveln finns en dörr till bottenvåningen, medan övervåningen nås via en träramp på södra sidan. På östra gaveln har en större öppning i bottenvåningen murats igen. Likaså har en mindre öppning på norra sidan satts igen. Detta gjordes sannolikt, då nya fönster insattes i början av 1900-talet.… Tidsprofil: 1998–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gustav Adolfs kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan är genomgående byggd i nygotisk stil med symmetri, höjdsträvan och är rikt dekorerad. Murarna är i rött maskinslaget tegel med utsmyckningar av formgjutet tegel, granit och glaserat tegel. Samma arkitekturelement upprepas i fasaden som delas in i horisontella och vertikala linjer av gesimser och strävpelare. Södra och norra fasaden är lika. Taken är täckta av skiffer förutom tornets tak som är belagt med koppar. Kyrkan grundplan är en latinsk korsplan. Den består av ett långhus, tvärskepp åt norr och söder, ett smalare kor med tresidig absid i öster och ett 67 meter högt torn i väster. På ömse sidor om tornet finns… Tidsprofil: 1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÅNGE ERIK
HistorikFyrtornet på Storgrundet på norra Öland anlades mellan 1844-1845. Den nya fyren är av ett 27 meter högt, runt, vitputsat torn av kalksten, med en linsapparat av tredje ordningen med tillhörande lanternin. Ritningar till tornet (och hela fyrplatsen) uppgjordes av J. T. Byström och byggnadsarbetena leddes av byggmästaren Jonas Jonasson. Fyren tändes hösten 1845. 1884 byttes rovoljelampan ut mot fotogenlampa. 1906 byggdes torntoppen om för en ny linsapparat av tredje ordningen med luxljus (större modell). 1910 installerades en mistsiren med motor i ett nybyggt mistmaskinhus, ritat av Folke Lundberg. 1930 uppsattes en bifyr i tornets ned… Tidsprofil: 1844–1845. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bod
ExteriörbeskrivningRedskapsboden är uppförd på 1940-talet som maskinbod för slåttermaskin, tröska, potatiskärror och traktor. Fasaderna är av stående rödfärgad panel under ett eternit täckt pulpettak. Stora delar av den norra fasaden upptas av sex par gråmålade portar med dubbla dörrblad. Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kisaströms kraftverk
ExteriörbeskrivningKraftverket är byggt i två våningar en underbyggnad av betong med utrymme för turbinen och en överbyggnad av tegel där maskinhallen inryms. Kisaströms kraftverk har sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel och profilerad takfot. Trots att den är byggd under modernismens epok saknar den modernistiska stildrag. Istället har stationsbyggnaden mer karaktär av klassicerande industriarkitektur. Den västra fasaden har två vita, höga rektangulära träfönster med spröjs och den östra har ett likadant fönster. Den norra gaveln har en stor sidohängd brunmålad träport. Såväl porten som fönstren saknar omfattningar. Tidsprofil: Modernism. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Maskinhall
ExteriörbeskrivningHallen är uppförd 1958 i en våning. Större delen av byggnaden bärs upp av en takstolskonstruktion i trä. Den södra delen är uppförd av lättbetongblock som putsats och vitmålats. I övrigt är fasaderna klädda med rödfärgad stående panel. Byggnaden står på en gjuten platta av betong. Taket är ett sadeltak täckt med sinuskorrugerade asbestcementplattor. På den södra gaveln finns fem stora dubbelportar klädda med grönmålad dekorpanel. På vardera långsidan samt på den norra gaveln finns en skjutport i motsvarande utförande. Panel, fönster och dörrar är troligen från byggnadstiden. Övervåning med personalutrymme är påbyggt invänd… Tidsprofil: 1958. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Maskinhall
ExteriörbeskrivningIdag är alla fönster och portar i trä grönmålade. Moderna portar av aluminium är röda. På 1980-talet byggdes kostallet om till maskinhall. För att rymma de stora maskinerna revs mellanbjälklaget till den ovanförliggande logen. Konstruktionen stabiliserades genom nya pelare och dragjärn. Vid samma tid tillkom de moderna portarna utmed den norra fasaden. Utbyggnaden mot norr, som tidigare hade rymt mjölkrummet, inreddes som huggbod. Maskinhallens nedre del är murad i rött tegel i kryssförband. Den övre delen är klädd med slät panel målad med falu rödfärg. Sadeltaket är belagt med vågiga asbetscementplattor, typ Eternit model… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MASKINVERKSTADEN
HistorikMaskinverkstaden (3B) kallas den norra skänkeln av vinkelbyggnaden, vars äldsta del är från 1862, och är ursprungligen Skaraborgs äldsta mekaniska verkstadsbyggnad. Byggnaden har byggts om och till flera gånger. Senare tillbyggnader är matsal, omklädningsrum och pannrum från 1950. Takrestaurering gjordes 2000. Material: tegelstomme med tegelfasad försedd med stickbågar och gesimser, gjutjärnsfönster. Tak av sinuskorrugerad plåt och tegel. Total yta: 1842 kvadratmeter fördelat på två våningar. KÄLLA: Beslut byggnadsminne 2005-06-22, Länsstyrelsen i Västra Götaland Dnr 432-10652-1998 Restaurering av byggnaden pågår, matsal och omklädni… Tidsprofil: 2005–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Verkstad
HistorikTvå sammanbyggda byggnadskroppar med en envånings f d verkstadsbyggnad (bl a klippbod) i söder, troligen från 1940-talet och en tvåvånings byggnadskropp i norr från perioden 1960-70-tal. Den senare inrymde bl a matsal på våning två. Byggnaden används idag som lagerlokal för Bärebergs Järn och Maskin AB. Båda byggnadskropparna har fasader av gul puts, delvis plåtinklädd, samt flacka plåttäckta sadeltak. Längs byggnadens norra sida och vidare i nordvästlig riktning sträcker sig en stor travers. Tidsprofil: 1960–1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lassarsmedjan
InteriörbeskrivningDen fasta inredningen består av nio maskiner med remdrift i tak. Maskinerna är fastskruvade i golven: kilspår, kantbockmaskin för plogvingar, kip-hyvel, två pelarborrmaskiner, två metallsvarvar, (en från Joheds Mekaniska verkstad i Huskvarna) och en press. Städ och andra verktyg som använts finns fortfarande kvar sedan tiden då smedjan var i gång. I den större maskinhallen finns en brunn för hämtning av vatten för smidesarbetet. I den yngre, norra maskinhallen hänger belysningen på rad ned från det omålade brädtaket. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Maskinhall
21420000052046http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052046Bebyggelse - byggnadKRISTIANSTAD LILLÖ 50:2 - husnr 23MaskinhallLän: Skåne, Kommun: Kristianstad, Landskap: Skåne, Socken: Kristianstad , Stift: Lunds stift, Församling: Norra Åsums församling14.117711491627976,56.03425565743096http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000052046http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000052046http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000052046RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stationsbyggnaden
ExteriörbeskrivningStationsbyggnaden utformades med ett uppskjutande mittparti som inrymde en luftig hall för sändaren. Den västra delen av hallbyggnaden inrymde entré, kontor och utrymmen för personalen. I de lägre sidopartierna fanns maskinsal åt söder och en verkstadsdel åt norr. Det norra sidopartiet hade även en övervåning för kontor. Under hela stationshuset fanns en källarvåning. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA CLARA KYRKA
ExteriörbeskrivningClara kyrka har en korsformig plan med tresidigt kor i öster och torn med huvudentré i väster. I de relativt korta korsarmarna i norr och söder finns också entréer. Norr och söder om tornet ligger envåniga tillbyggnader. Utmed långhusets norra och södra fasader finns också tillbyggnader som bl a innehåller vindfång och sakristia. Kyrkan har en stomme av tegel. I exteriören skiljer sig långhus och torn markant åt arkitektoniskt. Långhusets oputsade stortegel i kryssförband härstammar från den ursprungliga 1500-talskyrkan liksom strävpelarna, de stora spetsbågiga fönsteröppningarna och de runda fönstren på tvärskeppens gavla… Tidsprofil: 1880-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vretens egendom
HistorikVreten 1:30, Edåsa socken, Vreten Vretens egendom är en komplex herrgårdsmiljö med en rad intressanta byggnader. Huvudbyggnaden uppfördes ursprungligen 1791, men fick sitt nuvarande utseende efter engelska förebilder främst vid en ombyggnad 1888, men också under 1900-talet. Av gårdens ursprungligen två flyglar, samtida med huvudbyggnaden, återstår endast den norra sedan den södra köksflygeln rivits. I mangårdens trädgård står även den gamla inspektorsbostaden och ett f.d. magasin, båda från 1860-70-talen. Samtida är troligen även flera av gårdens ekonomibyggnader. Två av ekonomibyggnaderna, ett f.d. stall och ett f.d. smör- och ostla… Tidsprofil: 1860–1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TYGELSJÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan i nygotisk stil består av treskeppigt långhus, femsidigt kor i öster och torn med spira i väster. På ömse sidor om tornet finns trapphus. Norr och söder om koret ligger lägre utbyggnader för sakristia och arkiv. Under koret finns källare med pannrum. Murarna är av rött tegel och taket är belagt med skiffer. Fasaden är rikt artikulerad och indelad med strävpelare, gesimser, blinderingar och trappstegsgavlar. Fönstrens masverk är av betong. Kyrkans murar är uppförda av rött maskinslaget tegel murat i kryssförband det vill säga vartannat skift med löpstenar och vartannat med koppstenar. I murarna finns inslag av horiso… Tidsprofil: 1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stampens kvarn
ExteriörbeskrivningDen tidigare kvarndammen, idag kraftverksdamm, omfattar en större vattenspegel och en dammbro i form av en stenvalvsbro i två spann som senare förstärkts med betong. Intaget av drivvatten till kraftverket sker via det ena valvet. Öppningen saknar lucka. Istället finns det möjlighet att släppa förbi vattnet via en lucka på sidan av intagsrännan i anslutning till kvarnbyggnaden. Här finns även ett rensgaller vilket rensas maskinellt. Nedströms kvarnbyggnaden rinner vattnet i en ca 30 meter lång utloppskanal innan det rinner tillbaka i Hjoån. Vid sidan av intaget, vid brons andra valvöppning, finns ett mindre luckutskov som k… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GOTSKA SANDÖNS FYR
HistorikDe bägge fyrtornen som uppfördes 1858-1859 byggdes på en plats med svåra grundläggningsförhållanden, med enbart sand att bygga på krävdes extra ansträgningar vid projekteringen. Nils Gustaf von Heidenstam lät pröva en metod med skruvpålar av järn som skrivades ned i sanden, vilka fungerade som grund för fyrtornen. Metoden hade under lång tid prövats i framför allt England och USA. Fyrarna utgjordes av en åttakantig skelettkonstruktion av järn, cirka 24 meter hög, som kläddes med brädor. Tornen, som innehöll linsapparater av tredje ordningen, målades till största delen röda medan de översta delarna liksom lanterninerna målades vita. I… Tidsprofil: 1858–1859. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÅÅTSKA PALATSET
HistorikTomten donerades 1650 av drottning Kristina till riksskattmästare Seved Bååt. Efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä. lät han 1662-69 uppföra ett trevåningspalats med två framspringande flyglar i sydväst och sydost vilka omgav entrégård. Knappt färdigt eldhärjades palatset. Vid reparationen, utförd av dåvarande ägaren Gustaf Stenbock, erhöll ett flertal rum praktfulla stucktak av Carlo Carove. Andra typiska barockinslag är den kryssvälvda bottenvåningen med praktfull kolonnförsedd entréhall och det angränsande monumentala trapphuset med arkadförsett schakt. I början av 1700-talet ersattes det dittillsvarande höga karolinska taket av… Tidsprofil: 1662–1669. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGSJÖ KYRKA
InteriörbeskrivningVapenhus med grå kalksten på golv, rekangulära format 300x650mm, lika träsockel som vindfång, slätputsad vägg, ljust grå målning, platt trätak med breda bäder i varierande bredd, grå lasyr. I taket finns liten stjärnformig blyspröjsad antikglasarmatur. Norra sidan med gråmålad torntrappa i trä, öppet glespinnat räcke i trä, inklädd undersida, smalpanelad vägg, ljustgrå. Liten slät enkeldörr,grön lasyr. Ett fönster norr och söder lika långhus, dock enkelbåge, ej lika djup mursmyg. Över vapenhus grovt trägolv i orignal, breda obehandlad plank. Skåp från 1954 både i öster och väster, släta luckor. Mot norr smalpanelad vägg, l… Tidsprofil: 1982–1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KVARNABERGS FD VAGNHJULSMAKERI
HistorikKvarnabergs f.d. vagnhjulsmakeri, belägen utmed Högaforsån, var verksamt fram till 1950-talet. Byggnadens äldsta del, den norra verkstaden, uppfördes troligen vid 1800-talets slut. Det mellersta rummet tillkom omkring år 1900 och det södra på 1920-talet. Från början drevs maskineriet av ett vattenhjul som på 1920-talet ersattes av en turbin vid Högaforsfallet. På 1950-talet gjordes en modernisering av verkstaden och på 1970-talet förändrades interiören. Byggnaden utgörs av en länga, uppförd i timmer med undantag för den sydligaste delen som är uppförd av regelverk. Fasaden är huvudsakligen klädd med locklistpanel men har även slät pa… Tidsprofil: 1993–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kvarntorps kvarn
ExteriörbeskrivningDrivvattnet rinner i en över 200 meter lång tilloppskanal från en damm i ån fram till kraftverkets intag. Från intaget leds vattnet via en tub sista biten fram till kraftstationen. En tidigare trätub har i senare tid bytts ut mot en ståltub inklädd med gummi. Dammbyggnaden är utförd i sten med ett brett, stenbelagt dammkrön och endast ett mindre utskov utöver inloppet till kanalen. Inloppet är stensatt och på åsidan finns en mindre överfallsöppning för överskottsvatten. Både utskovet och inloppet är försedda med spettluckor. Kraftstationen utgörs av en mindre, fristående byggnad intill kvarnbyggnadens norra gavel, utförd i… Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, RAMSELE
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset ligger i utkanten av Ramsele, med kyrkan på andra sidan gatan. När huset stod klart utgjorde det en del av det offentliga centrat i samhället. Grannar var kyrkoherde- och komministerboställena, en byggnad avsedd för kommunala tjänstemän, häradsskrivarekontoret, distriktslantmätarens kontor, kommunalhuset och skolan. "Vanligt folk" bodde på andra sidan samhället. Tingshuset är uppfört i en och en halv våning med ljusa slätputsade fasader och ett tegeltäckt valmat sadeltak som bryts av regelbundet utplacerade takkupor. Byggnadskroppen är rektangulär till form… Tidsprofil: 1997–1998. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Åbyholmsgård
ExteriörbeskrivningDagens exteriör är från 1800-talets mitt. Grusad infart från norr leder in till en grusad gårdsplan, marken sluttar mot väster. Gårdens byggnader omfattas av mangårdsbyggnad och två flyglar samt två uthus. Byggnaderna omges av syrenbuskage. Mangårdsbyggnaden och flyglarna är gula med vita fönster och foder. Uthusen består av en fd tvättstuga som är timrad och rödfärgad med vita knutar, svarta dörrar och vindsskivor. I nordväst finns en rödfärgad länga klädd i rödfärgad locklistpanel. Taken är täckta med lertegel. Gården är utskiftad från Åby gård och har tidigare bl a fungerat som: Tingshus (fram till senare delen av 1800-… Tidsprofil: Cirka 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅRSTABRON
HistorikÅrstabron kan i korthet sägas ha tillkommit som ett resultat av förhandlingar mellan staten och Stockholms stad om en bro som lämnade sjöfarten på den nyligen etablerade Hammarbyleden fri passage. Förberedelser påbörjades under 1910-talet med arkitekttävlan, fältundersökningar m.m. År 1923 skrevs ett avtal mellan intressenterna, vilket ledde till arbetenas påbörjande samma år. Det då reviderade broförslaget hade utförts av arkitekt Cyrillus Johansson. Bron invigdes 1929. Bron har en sammanlagd längd om 753 m mellan landfästena. Det södra brospannet av järn är ca 150 m långt. Ett 28 m långt lyftspann finns i norra farleden. Däremellan… Tidsprofil: 1910-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSJÖFORS HANDPAPPERSBRUK
HistorikÖsjöfors handpappersbruk är beläget ca 25 km nordväst om Vimmerby i Norra Kalmar län, inte långt från gränsen mot Östergötland. Husen som är timmerhus, är grupperade runt ett gårdstun, invid Stångån. Platsen är omgärdad av skog, madmarker och närmast bebyggelse i öppen mark. Förutom själva bruksbyggnaden som är från tiden mellan 1777 och 1800-talets början, finns på platsen en mangårdsbyggnad från1790-talet, ett magasin, en ladugård, en mjölnarstuga, en f.d. smedja och ett svin- och hönshus. Ån var en nödvändig förutsättning för bildandet av ett pappersbruk på 1700-talet. Mot slutet av 1800-talet fanns mellan 100 och 150 pappersbruk… Tidsprofil: 2005–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kvarn
ExteriörbeskrivningVerksdammen är belägen knappt 300 meter sydost om kraftstationen och är tillkommen genom en uppdämning av Åsarpsån. Vatten återförs till ån genom en sättöppning i dammen. Drivvatten till kraftstationen rinner ut i en ca 250 meter lång tilloppskanal. Vid kanalinloppet sitter två avstängningsluckor i trä. Även vid turbinintaget i den andra änden av kanalen finns två luckor i trä. Ungefär mitt på kanalen finns en sättöppning för överflödsvatten vilken leder vattnet till en sidofåra som sedermera återförenas med ån. Från intagsluckorna leds drivvattnet genom ett rensgaller vilket är inrymt i en mindre, sentida träbyggnad. Gall… Tidsprofil: 1917. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄLLSTORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan består av långhus med tresidig avslutning i öster från 1860, ritat av Brunius. Tornet i väster och sakristian norr om långhuset byggdes 1897, ritat av Salomon Sörensen. Murarna är av rött tegel och taket är belagt med skiffer. Långhuset är indelat med strävpelare mellan de spetsbågiga fönstren. Torn och sakristia har trappstegsgavlar med blinderingar. Långhusets fullmurar är uppförda av rött handslaget tegel murat i munkförband. Mellan fönstren indelas fasaden med slanka strävpelare som trappas. Murarna avslutas uppåt med en spetsbågsfris av tegel och en gesims med tre utkragande tegelskift. Långhusets sockel av grå… Tidsprofil: 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mölarps kvarn
ExteriörbeskrivningI kvarnens äldsta delar finns fortfarande en grund av natursten, medan huvuddelen av grunden/underkvarnen utgörs av gjuten betong, sannolikt tillkommen i samband med kvarnens ombyggnad och modernisering under 1930- talet. Väggarna i den äldre kvarnbyggnaden utgörs på första våningen av liggtimmer klätt med locklistpanel och på andra våning av stolpverk med öppen panel. Panelen är målad med Falu rödfärg och den öppna panelen avslutas nertill med ett vitmålat tandsnitt. Snickerier är vita och fönstren är småspröjsade. Taket är täckt med rött betongtegel, medan vattenhjulets överbyggnad har kvarnens före detta lertegel som ta… Tidsprofil: 1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TROLLENÄS SLOTT
HistorikTrollenäs slott, som har medeltida ursprung, är beläget vid det näs som bildas av Saxåns sammanflöden. Borgens läge, omgivet av åslingorna och träskmark, hade fortifikatoriska fördelar. Slottet fick sitt nuvarande utseende efter en ombyggnad under åren 1891-95. Exteriören är i det närmaste oförändrad sedan denna ombyggnation. Flera välbevarade rumsindelningar från denna tid finns bevarade. Trollenäs slott, som ursprungligen uppfördes på 1500-talet, är ett av Sveriges bästa exempel på ett slott i nyrenässans från 1800-talets senare hälft. Riksrådet Tage Ottesen Thott byggde under 1550-talet om och nyuppförde delvis slottet som var i t… Tidsprofil: 1891–1895. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.