LÅNGE ERIK

Verifierad identitet

LÅNGE ERIK är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000699921. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1844–1845. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1844–1845.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Borgholm · Kalmar län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikFyrtornet på Storgrundet på norra Öland anlades mellan 1844-1845. Den nya fyren är av ett 27 meter högt, runt, vitputsat torn av kalksten, med en linsapparat av tredje ordningen med tillhörande lanternin. Ritningar till tornet (och hela fyrplatsen) uppgjordes av J. T. Byström och byggnadsarbetena leddes av byggmästaren Jonas Jonasson. Fyren tändes hösten 1845. 1884 byttes rovoljelampan ut mot fotogenlampa. 1906 byggdes torntoppen om för en ny linsapparat av tredje ordningen med luxljus (större modell). 1910 installerades en mistsiren med motor i ett nybyggt mistmaskinhus, ritat av Folke Lundberg. 1930 uppsattes en bifyr i tornets nedre del, som hölls lysande då lysbojen Ölands norra grund var indragen eller tillfälligt släckt. 1936 indrogs issignaleringen från fyren. 1946 anslöts fyrplatsen till det allmänna elnätet och hela fyrplatsen erhöll elektriskt ljus. 1949 anordnades en cirkulär radiofyr. 1950 installerades av reservkraftanläggning för fyrljus och radiofyr. 1976 automatiserades fyren. Under 1990-talet uppsattes en modern lykta med roterande lins på räcket utanför lanterninen. Gamla linsen i lanterninen behölls. KÄLLA: Sveriges fyrplatser. Dan Thunman, 2000., I ett odaterat förslag till nya fyrar i Sverige, troligen omkring 1669, fanns önskemål om en fyr på Ölands… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000699921. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000699921. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.