SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
13 träffar
för “nora kyrka”
NORA KYRKA
TakformSadeltak - Med dubbla fall Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORA KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nora kyrka
TakformMansardtak, Pulpettak, Mansardtak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÄRNBOÅS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet är ljust och rymligt med tunnvälvda tak och tresidigt avslutat korparti. Invändigt fick kyrkan sitt nuvarande utseende vid en omfattande renovering 1958-59 med syfte att återställa kyrkans äldre interiör. 1745 försågs hela kyrkans tunnvalv och västra läktaren med målningar av målare Lars Anders Behm Larsson från Nora. Under 1760-talet skedde förändringar på inventarierna i koret av snidare Johan Ebbe från Nora. Oklart är i vilken omfattning de olika inventarierna förändrades. Samtliga inventarier är utförda i barock-rokoko stil med undantag för predikstolen som ursprungligen var utformad i renässansstil men ble… Tidsprofil: 1958–1959. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockestrands kapell
HistorikKapellet består av två hus ihopbyggda i vinkel. Det norra troligen ett bostadshus senare ombyggt till skola. Därefter påbyggt/ombyggt till kapell med högre kyrksalsdel från ca 1910, ombyggt 1940-tal. Klocketrands kapell är ett ombyggt/tillbyggt hus med rötter i 1800-talet. Det speglar genom sitt läge mitt i bostadsbebyggelsen ett samhälle under den intensiva sågverksepoken, som senare erhåller broförbindelse med Ångermanälvens västra strand. Då är avståndet till Nora kyrka allt för långt och behovet av en kyrksal stort. Tidsprofil: Cirka 1910. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LUNGSUNDS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Det korsformade kyrkorummet, har ett förhöjt, tresidigt avslutat korparti i öster och läktare med orgel i väster. I norr och söder finns läktare med läktarunderbyggnader. Väggarna är panelklädda och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Golvet är lagt med lackade brädor och rummet täcks av ett kryssvalv med ljusmålad slätpanel. Öppna bänkar med rektangulära gavlar ansluter ej mot ytterväggar. KYRKORUMMET har ett golv lagt med smala olackerade brädor, på detta ligger en blåmelerad matta av heltäckningstyp. En gråmålad golvsockel. Väggarna är klädda med stående vitlaserad panel och bryts upp… Tidsprofil: 1702–1703. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA KYRKAN
InteriörbeskrivningKyrkan har många gemensamma specifikationer när det gäller materialval i de olika utrymmena. Hit hör golv i omönstrat utförande med liggande tegelstenar samt ljust putsade väggar med slät struktur och fönsterbänkar i grå kalksten. Det förekommer lättare mellanväggar som är klädda med skivmaterial och målade som putsväggarna. Dörrar av normalstruktur har släta dörrblad av plywood i ramverk. Dörrbladen är tjocka och omges av foder som liksom golvlisterna har samma mörkbetsade ton som dörrbladen. Dörrbeslagen är enkla, raka och kraftfulla av funkistyp. Där innertak av trä finns är dessa plana med smal, spontad slät panel som… Tidsprofil: 1990. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VIKERS KYRKA
InteriörbeskrivningInvändigt har långhuset ett tredelat tak med kassettindelning målat i en gammalrosa färg, korsarmarna har plana innertak och är målade i ljusblått. Under den profilerade taklisten löper en dekorativ, nygotiskt präglad list i anslutning till de vita putsade väggarna. Förutom bänkarna och dopfunten är den fasta inredningen i form av altare, altarring, predikstol, nummertavlor, orgelfasad samt orgelläktaren samtida med kyrkobyggnaden. Interiören har i samband med olika renoveringar genomgått vissa förändringar. 1910-11 skedde en invändig ommålning. En ny sakristia invid norra korsarmen uppfördes 1932 med inredning anpassad ti… Tidsprofil: 1910–1911. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEDVIG ELEONORA KYRKA
HistorikHedvig Eleonora kyrka invigdes 1737 men hade börjat byggas redan 1669. Byggnadsarbetet låg nere 50 år och återupptogs 1724. Kyrkans torn stod inte klart förrän 1868. De första ritningarna till kyrkan gjordes av Jean de la Vallée (162096). Han var hov- och stadsarkitekt och har ritat Katarina kyrka samt Askersunds landskyrka i Närke, 166470. Till hans profana verk hör Axel Oxenstiernas palats vid Storkyrkobrinken och Bondeska palatset, nu Högsta Domstolen. Han fullbordade sin fars Simon de la Vallées verk Riddarhuset och deltog i den stora ombyggnaden av Stockholms slott. Efter det långa uppehållet fortsatte bygget, då efter Göran Jos… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KATARINA KYRKA
HistorikKatarina kyrka uppfördes under åren 165695 enligt arkitekten Jean de la Vallées ritningar. Redan grundläggningsåret 1656 hölls, under ett provisoriskt tak, den första gudstjänsten, men kyrkan stod inte färdig förrän nästan fyrtio år senare. Jean de la Vallée (162096) var en av de ledande arkitekterna i Sverige under 1600-talets andra hälft. Utöver Katarina kyrka har han i Stockholm bl a stått för ritningarna till Hedvig Eleonora kyrka som började byggas 1669. Bland hans profana byggnadsverk finns en rad palats i Stockholm som t ex Bondeska palatset, numera Högsta Domstolen, och Axel Oxenstiernas palats i Storkyrkobrinken. Han fullbor… Tidsprofil: 1600-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOVISA ULRIKA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet har välvt tak, något spetsbågigt, fodrat med vitmålade brädor. Valven bildar ett kryssvalv i korsarmarnas mitt. År 1885 övertäcktes valven med puts men allvarliga problem medförde att det ursprungliga utförandet med vitmålade brädor återställdes i början på 1990-talet. Väggarna är rappade och vitputsade. Kring kyrkorummet löper en gråmålad bröstpanel med golvlist, lister och speglar uppsatta i dekorativa infällningar. Bröstpanelen tillkom 1908 och utgörs till större del av de forna fasta bänkarnas dörrar som återanvändes för ändamålet i samband med renoveringen av kyrkan. Invändigt har kyrkan innerfönster med b… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ulrika Eleonora kyrka
ExteriörbeskrivningStenkyrkan i barock har en korsformig plan med tresidigt avslutat korparti i öster. Över korsmitten reser sig ett torn, klätt med kopparplåt. Tornet kröns av en tornhuv med spira. Kyrkan står på en kraftig sockel och entréerna är tydligt markerade med murade omfattningar av pilastrar med överstycken. Under 1700-talet förstorades fönstren till nuvarande utseende med spröjsade och rundbågiga fönsteröppningar. År 1883 tillbyggdes de norra korsarmsvinklarna med ett ångpannehus som vid renoveringen 1971-72 inreddes till bl.a. brudkammare. Exteriört är kyrkan till sin form välbevarad från byggnadstiden även om tornöverbyggnaden,… Tidsprofil: 1971–1972. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDERHAMNS RÅDHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Söderhamns rådhus är uppfört i två och en halv våning och har formen av ett grunt U. Huvudbyggnaden vänder sin representativa fasad mot torget i söder medan flyglarna sträcker sig norrut, mot Rådhusparken. På andra sidan parken reser sig Ulrika Eleonora kyrka som ligger i rådhusets axel. Huset är uppfört av sten med fasader av rött holländskt klinttegel och vilar på en hög sockel av natursten. Sadeltaket är brant och täckt av falsad plåt. Ett högsmalt torn med kopparklädd huv och tornur höjer sig mitt på taket. Huvudentrén vetter mot Rådhustorget i söder. Den nås via… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.