SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “mjölby kyrka”
MJÖLBY KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak - Med valmad spets Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lundby kapell
InteriörbeskrivningKyrksalen består av större delen av vindsvåningen. Utrymmet var tidigare spannmålsmagasin. Golvet är belagt med obehandlade breda golvplank som är spikade med handsmidd spik. Det branta sadeltaket är inklätt med vitlaserad ohyvlad panel. Takstolarna är målade i en mörkt blå kulör. Takstolarna är förstärkta med en sammanbindande enkel konstruktion som består av brunmålade träreglar. Timmer konstruktionen är synlig i gavelröstet som utgör korväggen i öster och mellanvägg mot trappan och sakristian. Två timmervarv är synliga på långsidorna. Timret är målat i en mörk rödbrun ton. I väster sitter murstocken som är putsad och vi… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÅRFRUKYRKAN
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Vårfrukyrkan uppfördes av tegel i slutet av 1200-talet eller omkring år 1300 som en treskeppig hallkyrka med rakslutet kor i öster och indraget torn i väster. Kyrkan är ovanligt stor och påkostad och är en av få kyrkor i Östergötland som under medeltiden uppfördes helt av tegel. Kyrkan helgades åt jungfru Maria - Vår Fru - och lades vid stadens stora torg. Dess uppförande har satts i samband med de tyska köpmän som inflyttade till Skänninge vid den här tiden. Flera tyska stadsbor donerade ansenliga summor till Vårfrukyrkan och många fick också sin gravplats där. I kyrkans… Tidsprofil: 1874–1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
APPUNA KYRKA
Historik kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Den första kända kyrkan på platsen uppfördes av kalksten under 1100-talet med rektangulärt långhus med ett smalare kor med absid, som var dekorerad med rundbågefris och lisener. Ett torn tillbyggdes sannolikt i väster på 1200-talet. Kyrkan om- och tillbyggdes vid ett flertal tillfällen under medeltiden. Kyrkan var enligt olika uppgifter redan i dåligt skick under 1700-talet, då tornet och absiden revs. Kyrkobyggnaden utdömdes i slutet av 1700-talet, men renoverades nödtorftigt och först 1869 togs beslut att bygga en ny kyrka. E Ekhoff besökte kyrkan i oktober 1883 och noterade; "Ky… Tidsprofil: 1826–1917. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA TOLLSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Under 1100-talet eller tidigt 1200-tal uppfördes en stenkyrka i Östra Tollstad med stomme av kalksten och gråsten. Kyrkan hade rektangulärt långhus och ett smalare absidförsett kor. Det är oklart när kyrkans torn tillkom. Det finns en uppgift om att ett torn byggdes 1774, men det rör sig troligen om en ny tornöverbyggnad. 1682 sattes en predikstol upp tillverkad av Petter Bengtsson Holm. Han var en av bildhuggarna i den s k "Wernerska verkstaden" och bodde i byn Mathem i Östra Tollstad. Verkstaden startades av Holms svärfar Johan Werner d ä, som var "hovconterfejare" hos… Tidsprofil: 1730–1731. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HOGSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005 KYRKOBYGGNADEN Murverksdokumentation och dendrokronologisk provtagning, d v s datering genom analys av träets årsringar, i samband med senaste restaureringen i början av 2000-talet gav en hel del information om kyrkans tidiga historia. Man kunde också visa på att de tidigare uppgifterna om att kyrkan byggts till i väster på 1700-talet inte stämde. De äldsta dateringarna har man fått från en hanbjälke på långhusvinden daterad till efter 1099 och en vindskiva daterad till efter 1107. Det kan röra sig om delar till en äldre kyrka, som har återanvänts. Nuvarande kyrkan uppfördes enligt dendr… Tidsprofil: 1169–1170. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA HARGS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Det är inte mycket känt om den medeltida kyrkan eller om diskussionerna inför ett nytt kyrkbygge. Detta beror bl a på att prästgården, där alla handlingar förvarades, brann ned 1797. Vid en arkeologisk schaktkontroll år 2004 fann man delar av den medeltida kyrkans murar strax norr om nuvarande kyrkan. Några inventarier från gamla kyrkan finns bevarade, bl a dopfunten av vätternsandsten. Den är från första halvan av 1200-talet, en period då många kyrkor i Östergötland skaffade dopfunt. 1689 byggde man till kyrkan åt norr med en "lillkyrka" eller "nykyrka" i trä. Åtminstone… Tidsprofil: 1823–1856. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORMLÖSA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Det saknas en närmare datering av när den medeltida kyrkan uppfördes i Normlösa. Troligen är den byggd under 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Den kan ha föregåtts av en träkyrka. I vapenhuset förvaras nämligen fragment av tidigkristna gravmonument, s k Eskilstunakistor. De brukar förknippas med de tidiga kyrkor, som byggdes i trä. Inga spår av en sådan kyrka har dock hittats i Normlösa. Stenkyrkan uppfördes i kalksten, men det är inte känt hur planlösningen såg ut. Vid en arkeologisk undersökning hittade man delar av långhusmurarna, men det gick inte att avgöra korets ut… Tidsprofil: 1766–1767. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT LARS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2006: Sankt Larskyrkans ursprungliga utformning har intresserat ett flertal forskare och man tror sig ha en någorlunda klar uppfattning om kyrkans tidiga byggnadshistoria. Den första kända kyrkan på platsen var sannolikt en träkyrka, vilket förekomsten av delar till tidigkristna gravmonument tyder på. Dessa tidiga kristna gravmonument består i sin mest utvecklade form av fem hällar - sidohällar, gavelhällar samt en lockhäll. De har framför allt förekommit i den västra delen av Östergötland, som faktiskt har den största koncentrationen i landet. Gravmonumenten med vikingatida ornamentik har sa… Tidsprofil: 1955–1958. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HERRBERGA KYRKA (FREDRIKA KYRKA)
ExteriörbeskrivningExteriör beskrivning Kyrkan är orienterad i västöstlig riktning och har tresidigt avslutat kor i samma bredd. Sakristian ligger mitt på norra långsidan och i väster står tornet, som avslutas med en klockformad huv med fyrsidig lanternin. Kyrkan är byggd i gråsten. Fasaderna är spritputsade med en delvis mycket finkornig spritputs med slätputsade hörn och omfattningar och avfärgade i brutet vitt. Sockeln är gråmålad och spritputsad med vass spritsten. Långhuset och sakristian är täckt med valmat sadeltak. Taktäckningen består av kopparplåt med förskjutna hakfalsar. Den klockformade tornhuven, liksom lanterninens svängda top… Tidsprofil: 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKEPPSÅS KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriör beskrivning Skeppsås kyrka består av ett rektangulärt långhus med ett smalare rakslutet kor i öster, sakristia i norr, en rymlig korsarm i söder samt en takryttare över långhusets västra del. Kyrkan är uppförd av kalksten och gråsten och de vita fasaderna är spritputsade med omfattningar i slätputs. Koret är försett med korta och kraftiga strävpelare i öster, söder och norr. På den östra muren finns ett kors i slätputs. Långhuset har en utskjutande gråmålad grund. Samtliga tak är spåntäckta sadeltak, vilket är valmat över korsarmens södra del. Takryttaren är sexkantig och helt spåntäckt. Fönsteröppningarna är stic… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: På kyrkans norra sida finns en klockbod från 1807 med spånklätt tälttak och faluröd locklistpanel. Ljudluckor och dörr är svartmålade. På fotografier från 1940-talet kan man se att klockboden tidigare var vitmålad. Lillklockan är gjuten av Jöns Magnus Fries 1773 och omgjuten 1818, medan storklockan sägs vara gjuten på 1500-talet och omgjuten 1741, troligen av Magnus Hultman. Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
ExteriörbeskrivningSöder om kyrkogården ligger gravkapellet. Det invigdes 1939 och ritades av stadsarkitekten i Norrköping Kurt von Schmalensee, som svarade för majoriteten av kyrkorestaureringarna i Östergötland vid mitten av 1900-talet. Kapellets fasader är klädda med tjärat spån. Det toppiga taket är skivtäckt med kopparplåt i småplåtsformat. Även portarna är kopparklädda. Över ingången finns en ängel som håller i ett kors och taket kröns av ett förgyllt kors. Till porten leder en trappa av kalksten. En nergång till källaren finns på baksidan. Blyinfattade fönster. Gången fram till gravkapellet markeras av höga tujor. Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
ExteriörbeskrivningPå kyrkogårdens norsvästra del står ett gravkapell. Det har putsade fasader, avfärgade i vitt och sadeltak täckt med falsad kopparplåt. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ög Fv1983;240, Appuna kyrka
AnteckningarRunstenen var fram till 1886 inmurad med runorna inåt i den då rivna sakristian. Placerades uppenbarligen därefter vid Prästgården och fördes 1948 till kyrkogården. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÄRSTADS KYRKA
ByggnadsdelKor - Rakt, Vapenhus - Söder, Sakristia - Norr, Kor - Öster, Kor - Smalare Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUMLA KYRKA
ByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Öster, Absid - Öster, Sakristia - Norr, Kor - Smalare, Torn - Västtorn Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SYA KYRKA
ByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Öster, Kor - Rakt, Kor - Fullbrett, Sakristia - Norr Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VETA KYRKA
ByggnadsdelKorsarm, Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VIBY KYRKA
ByggnadsdelKor - Öster, Kor - Polygonalt, Torn - Väster, Kor - Smalare, Sakristia - Väster, Torn - Indraget Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ög 80, Högby kyrka
OrnamentalRistningen innehåller inga runor, endast ornamentik. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ög ATA3020/48, Bjälbo kyrka
AnteckningarFörkommet efter 1981 då det fortfarande fanns i vapenhuset. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ög N278, Sankt Martins kyrka
OrnamentalRistningen innehåller inga runor, endast ornamentik. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ög N282, Sankt Martins kyrka
OrnamentalRistningen innehåller inga runor, endast ornamentik. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÄLBO KYRKA
TakformSadeltak - Valmat, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGBY KYRKA
ByggnadsdelGravkapell, Torn - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
TakformTälttak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VALLERSTADS KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄDERSTADS KYRKA
TakformSadeltak, Ej utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ög 193, Härberga kyrka (nu: Herrberga)
FöremålsbeskrivningRunsten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.