SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
29 träffar
för “mariakyrkan”
MARIAKYRKAN
HistorikMariakyrkan i Skogås är uppförd 198687. Invigningen av kyrkorummet förrättades av biskop Krister Stendahl den 15 november 1987. Mariakyrkan är planerad som ett kyrkcentrum och ritad av arkitekt Fritz Voigt (19112006). Arkitekten har även ritat inredningen och delvis formgivit den konstnärliga utsmyckningen. Fritz Voigt är född i Nürnberg, utbildad vid Tekniska högskolan i München 193133 och från 1937 verksam i Sverige med att rita stadsplaner, bostäder, industribyggnader och kyrkor. Han har bl a ritat Baptistkyrkan och Katolska kyrkan i Södertälje samt katolska Vårfrukyrkan i Täby. Mariakyrkan är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets… Tidsprofil: 2001–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIAKYRKAN
InteriörbeskrivningKyrkans inre karakteriseras av enkelhet och ursprunglighet. Kyrkorummet täcks av ett spegelvalv med kraftig hålkälslist mot väggarna, som är marmorerade i gult. Inredningen är i stort bevarad sedan byggnadstiden. Altaruppsatsen utgörs av ett förgyllt kors med strålkrans. Utmärkande är de två glasförsedda båsen - "spårvagnarna" - som flankerar korpartiet. Läktarorgeln från 1824 är bland de äldsta i Göteborg. Vid den senaste restaureringen 1965 igensattes östingången och kyrkorummet erhöll sin nuvarande färgsättning efter förebild av den ursprungliga. Kyrksalen har GOLV av bräder. Heltäckningsmattor ligger i gångarna och i k… Tidsprofil: 1824. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mariakyrkan
ExteriörbeskrivningKyrkan är uppförd i modernistisk stil, åren 19811982, efter ritningar av arkitekt Bertil Håkansson, Umeå. Kyrka och församlingslokaler utgör en sammanhållen enhet, orienterad i öst-västlig riktning. Kyrkan är centralt placerad och omgiven med rektangulära blockliknande byggnader i sydost, sydväst och väster. Rakt söder om kyrkan finns en mindre öppen gård med perenner, omgärdad av en låg mur, där också klockstapeln är placerad. Kyrkodelen är gestaltad som en hög, femsidig volym med svagt sluttande tak. I det nordöstra hörnet finns en öppen fyrsidig takryttare, som tidigare fungerade som klocktorn. I anslutning till entrén… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIAKYRKAN
InteriörbeskrivningKyrkorummet har en åttkantig form utan klar gräns mellan långhus och kor. Taket är högst över koret. Mittdelen slutar svagt mot väster och de två sidodelarna sluttar åt norr respektive söder. LÅNGHUS- GOLV- Gulröda, kvadratiska klinkerplattor med mörkgrå fog. VÄGG- Gult tegel i förband med stående löp längs golvet och längs takfoten. Mot väster har tegelmurarna givits mönster i ett stråk mitt på väggen genom att de lodräta fogarna inte fyllts. På vardera sidan av pardörren till kapprummet finns en dekoration i form av ett kors i gulrött tegel. Formgjutet så att cirklar bildas mellan delarna när de sätts samman. PORTAL- Dub… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mariakyrkan
ByggnadsdelSakristia - Söder, Kor - Smalare, Turell, Kor - Öster, Kor - Rakt Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIAKYRKAN
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIAKYRKAN
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mariakyrkan
TakformPlantak, Plantak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIAKYRKAN
TakformSadeltak - Valmat Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIAKYRKAN
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIAKYRKAN
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
mariakyrkan
TakformKupol, Kupol Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRÖNNESTADS KYRKA (MARIAKYRKAN)
HistorikBrönnestads kyrka uppfördes troligen under senare delen av 1100-talet enligt traditionellt romanskt byggnadsmönster med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. Enligt den lokala traditionen bekostades kyrkbygget av Segud eller Segut, en adelsman som i senmedeltida källor också uppges ha gett donationer till prästgården. Möjligen rör sig detta om ett tidigt patronatsförhållande, vilket i övrigt inte känt även om en starkt koppling åtminstone tidvis funnits till ägarfamiljerna på Hovdala slott som bland annat kom att anlägga gravkammare under kyrkan under 1500-, 1600- och 1700-tal (se nedan). Kyrkan är helgad åt jun… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET LÅSET - Kvarteret Låset ligger på den mellersta delen av norra Klinten. Det gränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Uddens gränd i norr och väster samt Murgränd i söder. Innan området för nuvarande kvarteret Låset började bebyggas, under 1700-talets andra hälft, utnyttjades marken som åkerjord. Kvarteret utgjorde tillsammans med större delen av kvarteren Remmaren och Östermur den så kallade Biskopsåkern fram till 1700-talet. Det var åkermark som finns dokumenterad som kyrkans egendom sedan 1500-talet. Åkern var avsedd för försörjningen av biskopen vid Mariakyrkan som ligger strax nedanför klintkanten. Gränsdr… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET LÅSET - Kvarteret Låset ligger på den mellersta delen av norra Klinten. Det gränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Uddens gränd i norr och väster samt Murgränd i söder. Innan området för nuvarande kvarteret Låset började bebyggas, under 1700-talets andra hälft, utnyttjades marken som åkerjord. Kvarteret utgjorde tillsammans med större delen av kvarteren Remmaren och Östermur den så kallade Biskopsåkern fram till 1700-talet. Det var åkermark som finns dokumenterad som kyrkans egendom sedan 1500-talet. Åkern var avsedd för försörjningen av biskopen vid Mariakyrkan som ligger strax nedanför klintkanten. Gränsdr… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET LÅSET - Kvarteret Låset ligger på den mellersta delen av norra Klinten. Det gränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Uddens gränd i norr och väster samt Murgränd i söder. Innan området för nuvarande kvarteret Låset började bebyggas, under 1700-talets andra hälft, utnyttjades marken som åkerjord. Kvarteret utgjorde tillsammans med större delen av kvarteren Remmaren och Östermur den så kallade Biskopsåkern fram till 1700-talet. Det var åkermark som finns dokumenterad som kyrkans egendom sedan 1500-talet. Åkern var avsedd för försörjningen av biskopen vid Mariakyrkan som ligger strax nedanför klintkanten. Gränsdr… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET LÅSET - Kvarteret Låset ligger på den mellersta delen av norra Klinten. Det gränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Uddens gränd i norr och väster samt Murgränd i söder. Innan området för nuvarande kvarteret Låset började bebyggas, under 1700-talets andra hälft, utnyttjades marken som åkerjord. Kvarteret utgjorde tillsammans med större delen av kvarteren Remmaren och Östermur den så kallade Biskopsåkern fram till 1700-talet. Det var åkermark som finns dokumenterad som kyrkans egendom sedan 1500-talet. Åkern var avsedd för försörjningen av biskopen vid Mariakyrkan som ligger strax nedanför klintkanten. Gränsdr… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET LÅSET - Kvarteret Låset ligger på den mellersta delen av norra Klinten. Det gränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Uddens gränd i norr och väster samt Murgränd i söder. Innan området för nuvarande kvarteret Låset började bebyggas, under 1700-talets andra hälft, utnyttjades marken som åkerjord. Kvarteret utgjorde tillsammans med större delen av kvarteren Remmaren och Östermur den så kallade Biskopsåkern fram till 1700-talet. Det var åkermark som finns dokumenterad som kyrkans egendom sedan 1500-talet. Åkern var avsedd för försörjningen av biskopen vid Mariakyrkan som ligger strax nedanför klintkanten. Gränsdr… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:ta Maria kyrka
HistorikBåstads kyrka började uppföras under 1450-talet, strax innan staden fick sina stads-privilegier. Kyrkan byggdes som en gotisk stadskyrka av måttligt format, runt samma tid som den idag rivna S:t Johanneskyrkan i Landskrona, den kraftigt omgjorda St: Nikolai i Halmstad och den välbevarade Mariakyrkan i Helsingborg. I den första etappen, som pågick till ca 1460, restes ett treskeppigt långhus. Kyrkan byggdes som pseudobasilika, d v s med förhöjt mittskepp men utan äkta basilikans klerestorium. Murarna gjordes av gråsten med tegel i dekorativa element. Kyrkorummets innertak ersattes under 1470-talet med kryssvalv. De kalkmålades runt 14… Tidsprofil: 1470–1520. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U Fv1974;212, Mariakyrkan
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U Fv1992;159A, Mariakyrkan
FöremålsbeskrivningFragment av runsten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikGLUGGEN 2 - Enligt husklassifikationen från 1785 var tomten bebyggd med ett trähus och stall med brädtak. Den södra tomten har troligen varit bebyggd redan på 1740-talet, medan den norra kom att bebyggas under 1760-talet. Tomterna slogs samman 1875 och sedan dess har Gluggen 2 haft sin nuvarande tomtgräns. Bebyggelsen under 1800-talets slut utgjordes av en huvudbyggnad med långsidan i liv med Korsgatan och en uthuslänga i fastighetens sydöstra hörn. Den senare revs någon gång efter 1936. Det befintliga bostadshuset, som troligen uppfördes under 1760-talet, är en enkelstuga i skiftesverk under ett pappklätt sadeltak, med källare under… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikLÅSET 10 - På fastigheten finns ett bostadshus med långsidan mot gatan, uppfört i etapper under 1700-och 1800-talet samt ett uthus uppfört vid 1900-talets mitt. Fastigheten har varit bebyggd sedan mitten av 1700-talet. Från 1751 finns en fastighetsägare noterad och i 1785 års husklassifikation nämns ett trähus med brädtak, vilket sannolikt är den del av bostadshuset som idag ligger längst i öster. I en andra etapp, vid 1800-talets början, tillfördes den del som idag ligger med långsidan mot gatan, detta fick byggnaden att hamna i gatulinjen, istället för som tidigare, en bit in på tomten. Med tanke på den äldre byggnadsdelens placeri… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikLÅSET 13 - På fastigheten finns idag två sammanbyggda bostadshus, ett uppfört under 1700-talet och det andra under 1980-talet. Tomtens gränsdragning har varit oförändrad sedan mitten av 1800-talet, troligen härrör den redan från tomtindelningen på 1700-talet. Från 1766 finns en ägare registrerad på tomten och i 1785 års husklassifikation nämns en högt värderad träbyggnad, vilken sannolikt motsvarar det nuvarande bostadshuset. Detta är ett reveterat skiftesverkshus under tegeltäckt mansardtak och ligger med långsidan i gatulinjen. På baksidan har byggnaden en lägre tillbyggnad. Fastighetsstrukturen förändrades ytterligare 1992, när de… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikLÅSET 11 - Från 1746 finns ägare noterad och enligt husklassifikationen från 1785 fanns ett trähus med brädtak på tomten och det är möjligt att det är detta hus som utgör den äldre delen i dagens bostadshus. Det kan också vara uppfört i ett senare skede, under 1800-talets första hälft. Bostadshusets äldre delar, en skiftesverkskonstruktion med enkelstugeplan, är placerat med långsidan mot Uddens gränd och har byggts till åt söder och öster i olika etapper, i tegel och betong, mellan 1939-56. Förrådet är sedan 1990-talet sammanbyggt med bostadshuset. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson,… Tidsprofil: 1939–1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikGLUGGEN 1 - Enligt husklassifikationen från 1785 var tomten bebyggd med två trähus med brädtak. Enligt 1883 års karta var byggnaderna placerade med långsidan i liv med Korsgatan och en uthusbyggnad har tillkommit i fastighetens sydöstra del. Mellan 1912 och 1936 har det norra bostadshuset försetts med en liten tillbyggnad mot gården och uthusbyggnaden har rivits. Denna har ersatts med en liten byggnad i det sydöstra hörnet av fastigheten. Någon gång efter 1936 har den södra byggnaden längs Korsgränd rivits. Den nuvarande huvudbyggnaden är placerad med långsidan i liv med Korsgatan och med norra gaveln vänd mot Lancastergränd. Den är… Tidsprofil: 1965–1966. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUARÖDS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkorummet består av långhus, kor och södra korsarmen. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning med ett golv av handslagna kvadratiska röda tegelplattor. Väggarna är vitputsade och det plana taket består av en ohyvlad furupanel. Ytterportarna i väster är på insidan klädda med släta skivor målade i en enkel träimitationsmålning. På södra sidan går en furutrappa med dekorsågat räcke från 19511954 till en läktare i tornets andra våning. Mot långhuset i öster leder dubbeldörrar från 19511954, målade i en enkel träimitationsmålning. Långhusets golv täcks, liksom vapenhuset, av handslagna röda kvadratiska tegelplat… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
ExteriörbeskrivningFramför entrén till kyrkobyggnaden finns en plats omgärdad av en låg mur i ljusgult putsat tegel. I muren står en klockstapel, även den uppförd i gult tegel, putsat med ljusgul puts. Klockstapeln har en klocka gjuten av Ferrius Klockgjuteri i Hammenhög 1986. Klockan har följande inskriptioner: Må klockklangen ljuda i morgonväkten! Kalla samman till aftonbön! Minna om hänsovna idoga släkten, som ur blodbestänkt mull fick sin lön. Ring ut över nejden de trösterika orden:"Gemenskap i Kristus ger frid över jorden." På motsatta sidan har klockan fått denna text: Anno 1986 då Bertil Gärtner var biskop i Göteborgs stift, Johannes… Tidsprofil: 1986. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Köksbyggnad
HistorikLÅSET 14 - Enligt husklassifikationen från 1785, där tomterna hade nummer 100 och 101 i Klinterotens fjärde kvarter, fanns det ett trähus med brädtak på vardera tomt. Innan elevhemmet byggdes låg i fastighetens västra del, tidigare Låset 1, en byggnad med långsidan något utanför tomtgränsen mot Uddens gränd i norr. Sannolikt är det trähuset som finns beskrivet på den västra tomten i 1785 års husklassifikation. Elevhemsbyggnaden upptar idag större delen av tomten och ligger med långsidan mot Uddens gränd i norr. I östra delen av tomten, gamla Låset 2, ligger ett litet skiftesverkshus, vilket sannolikt är det trähus som finns nämnt i 1… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.