SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
13 träffar
för “m 7, tuna kyrka”
M 7, Tuna kyrka
HäradMedelpads västra domsagas tingslag Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TUNA KYRKA
HistorikRedan under tidig medeltid uppfördes en kyrka i Tuna. Någon närmare datering av denna kyrka finns inte men socknen omnämns för första gången 1337. I kyrkan förvaras några medeltida inventarier i form av en klocka från mitten av 1400-talet, en Mariaskulptur från 1500-talet och en apostel i trä som troligen tillhört ett medeltida altarskåp. Dessa vittnar om kyrkans äldsta tid. Kyrkan ska ha byggts som gårdskapell till Tuna Gård och familjen Hammarskjöld innehade patronatsrätten. Under 1600-talet byggdes den medeltida kyrkan ut och renoverades vid flera tillfällen. År 1737 byggdes ett torn i väster. Ny sakristia byggdes 1764. Under 1800… Tidsprofil: 1934–1936. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA TUNA KYRKA
ExteriörbeskrivningStora Tuna Kyrka är en treskeppig hallkyrka, till stilen sengotisk beträffande de murade strukturerna. I sin ursprungliga sena 1400-talsgestaltning med tegelornamentik var den av nordiskbaltisk karaktär. Sidoskeppen har en fortsättning i öster som bildar koromgång kring högaltaret, koret har en polygonal avslutning. I väster finns ett tillbyggt torn (1550) och i norr en sakristia som är samtida med långhuset (1400-tal). Till sakristian hör ett litet tillbyggt gravkor från 1750-talet. Utöver västporten finns två ingångar i söder; en port på norra långsidan igenmurades på 1910-talet. Västra porten på södra långsidan hade urs… Tidsprofil: Cirka 1550. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tuna kyrka
ExteriörbeskrivningVid slutet av 1200-talet hade domkyrkobygget i Uppsala nätt och jämt inletts, och tegel var fortfarande ett nytt och dyrbart material. Då byggdes kyrkan i Tuna i tegel, som en stor och påkostad sockenkyrka. Bygden måste alltså ha varit rik. Ingången var i väster, vilket var ovanligt, och i öster fanns ett tidstypiskt tredelat fönster. Vapenhuset byggdes troligen under första hälften av 1300-talet, vilket är ovanligt tidigt. Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KVARNSVEDENS KYRKA
HistorikKyrkan tillkom som en naturlig följd av Borlänges expansion och i synnerhet av utvecklingen vid Kvarnsvedens pappersbruk. Redan på 1910-talet var behovet av en gudstjänstlokal i Kvarnsveden påtaglig, sockenkyrkan i Tuna såväl som Amsbergs kapell låg för långt bort. Den omfattande restaureringen av Stora Tuna kyrka som pågick under 1910-talet var ansträngande för församlingens ekonomi. Genomförandet av ett nytt kyrkoprojekt i Kvarnsveden lät därför vänta på sig. Ett förslag till en ny anläggning, utfört av arkitekt Edward Dahlbäck, presenterades dock 1920. Kyrkoprojektet hade nu utvidgats till att även omfatta ett för-samlingshem som… Tidsprofil: 1910-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ATTMARS KYRKA
HistorikMedeltida socken, 1314 annex till Tuna. Fram till 1892 pastorat med Tuna, därefter eget. Socknen ligger i den sydligaste delen av landskapet och gränsar i söder till Hälsingland. Kyrkan ligger centralt i odlingsbygden på en sluttning ner mot sjön Marmen, omgiven av bebyggelse och odlingsmark i Attmarby. Kulturbygderna i älvdalen ingår i ett riksintresseområde och tillhör de äldsta i Norrland med tradition från tidig järnålder. 1760-63 om- och tillbyggd medeltida stenkyrka efter ritningar av länsbyggmästare Daniel Hagman. Den östra gaveln och en del av ena långväggen från den äldre kyrkan kom att ingå i den utvidgade byggnaden. Till s… Tidsprofil: 1760–1763. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TUNABERGS KYRKA
Historik1600-tal: Kyrkan uppförs som salkyrka i liggtimmer med vapenhus i söder och sakristia i norr under 1620-talet. Ungefär samtida med kyrkan är den slutna klockstapeln väster om kyrkan. Under århundradets andra hälft byggs vapenhuset i söder, delvis tas nya fönster upp i långhus och kor. Omkring år 1700 förses det nya vapenhuset liksom långhus och kor med målningar av Per Målare. Bevarad inredning från 1600-talet består av läktaren i väster samt predikstolen med äldre återanvänt ljudtak. 1700-tal. 1779 tillfogas den s k Nävekvarnsläktaren, en nykyrka på långhusets norra sida. Anledningen till tillbyggnaden var att socknen utökats med yt… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TUNA KYRKA
ByggnadsdelKor - Rakt, Kor - Fullbrett, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TUNA KYRKA
TakformSpira, Sadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 1123, Tuna kyrka
Ursprunglig platsNej Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 1124, Tuna kyrka
PlaceringInmurad i kyrkans östra vägg. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIESTADS DOMKYRKA
MARIESTADS DOMKYRKA - Maristads äldsta kyrka var en liten träkyrka, använd omkring år 1500 - 1602 och knuten till kungsgården Tunaholm. 1583 anlades Mariestad av hertig Karl, blivande Karl IX. Karl lutade åt calvinismen och tog avstånd från brodern, Johans, mer katolska sympatier. Hertig Karl beslut därför att lösgöra Valle och Vadsbo härader, de härader i sitt hertigdöme, som lydde under Skara stift. Grundstenen till denna Mariakyrka lades av hertig Karls hovpredikant Mathias Marci Molitaeus 1593. Byggmästare hämtades bland annat från Tyskland. Kyrkan hade Klara kyrka i Stockholm som förebild och blev i det närmaste identisk med denna. Klar… Tidsprofil: 1500–1602. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FORS KYRKA
21400000440906http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440906Bebyggelse - byggnadESKILSTUNA FRISTADEN 1:18 - husnr 1FORS KYRKALän: Södermanland, Kommun: Eskilstuna, Landskap: Södermanland, Socken: Eskilstuna , Stift: Strängnäs stift, Församling: Tunafors församlingNybyggnadsår: 1000 - 110016.516129394420965,59.367313808572526http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000440906http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000440906http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000440906RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.