SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
11 träffar
för “lillkyrkan”
Lillkyrkan
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden Exteriör beskrivning Motala Verkstad var en egen stadsdel och separerad från Motala stad. På 1830 talet bodde där fler människor än i Motala köping. Motala fick stadsrättigheter först 1881. I mitten av 1800- talet bildades en egen församling i Motala Verkstad med en egen kyrka och präst. I samband med att pastor A.O Hertzman 1869 flyttade från orten avstannade verksamheten och byggnaden kom att användas som skollokal. Kyrkobyggnaden revs i samband med kraftstationsbygget 1919. Därefter var församlingen inhyst i olika tillfälliga lokaler, bl a höll man till i Lådan, Godtemplargården, som låg längre ner på Bor… Tidsprofil: 1892–1975. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LILLKYRKAN
Exteriörbeskrivning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KALLS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet täcks av kassettindelat tredingstak av trä över långhuset som är putsat vitt. Väggarna är putsade vitgrå. Västväggen är sekundär, uppsatt när utrymmet under läktaren inreddes till lillkyrka 1925. Väggen är av trä men har putsats. Sex pilastrar utskurna i trä delar upp väggen (från 1954). Läktarbarriären är vitmålad med förgyllda utskurna ornament. Orgeln har samma färgsättning och ornamentik. Koret har ett tak i form av ett putsat hjälmvalv. Korvalvet delas upp av lisener som utgår från de fyra väggpilastrarna, vilka flankeras av perspektiviskt målade kolonner. Liksom korvalvets målade rankornamentik är sannoli… Tidsprofil: 1954–1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Delsbo kyrka
HistorikUnder tidig medeltid uppfördes den första stenkyrkan i Delsbo, vilken var en liten rektangulär salskyrka med rakslutet kor, av den typ som var vanlig i hela Norrland vid denna tid. Kyrkan förlängdes sedan mot väster två gånger och fick därigenom en mycket långsträckt och smal form, cirka 40*8,5 meter. Kyrkobyggnaden försågs sedermera med en sakristia mot norr samt två tillbyggnader mot söder; ett vapenhus och den s.k. lillkyrkan. Under senmedeltiden försågs kyrkan troligen med tegelvalv som tillsammans med väggarna målades 1520 av kyrkomålaren Måns Gadh. Kyrkan blev med tiden allt trängre för den växande sockenbefolkningen och flera… Tidsprofil: 1892–1893. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OSCARS LILLKYRKA
ExteriörbeskrivningI tomtens sydöstra hörn ligger Oscars Lillkyrka, ursprungligen uppförd som gravkapell 1903. Liksom kyrkan är den ritad av Gustaf Hermansson och har liksom denna en naturstensfasad. Lillkyrkan används numera för gudstjänster och förrättningar i mindre skala. Tidsprofil: 1903. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TEGNEBY KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET upplev som intimt, trots att det egentligen är ganska rymligt. Inredningen är hållen i bruna nyanser mot de ljust beigevita väggarna. Koret har rak avslutning åt öster, med en hög spetsbågig nisch bakom altaruppsatsen. Korgolvet är två steg högre än i långhuset. Öster om koret finns ett rum, nu använt som "lillkyrka", var ursprungligen kyrkans kor, men avskildes från kyrkorummet med en vägg 1937-38. Under läktaren i väster är rum inbyggda, med samlingsrum på sydsidan och sakristia på norrsidan. GOLVET är lackat trägolv, huvudsakligen sannolikt från byggnadstiden. VÄGGARNA är slätputsade och målade i ljust beige… Tidsprofil: 1937–1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bjursås kyrka
InteriörbeskrivningKyrkorummet täcks av ett putsat, himmelsblått tunnvalv, med trästomme, indelat i fem tunna gördelbågar och valmat mot kortsidorna. En kraftigt profilerad gesims löper i övergången mellan valvet och de stänkputsade, svagt rosafärgade väggarna. Golvet är belagt med oljade bräder. Den slutna bänkinredningens fasader har blå ramverk, röda lister och rektangulära, ljusblå fyllningar. I bänkskärmarna mot koret är fyllningarna större. Predikstolen framme på norra sidan har femsidig korg och tak, gråvit med förgyllningar. Läktaren som upptar kyrkorummets västra ände bärs av fyrkantiga pelare. Läktarbarriären är spegelindelad och l… Tidsprofil: 1959–1961. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄSSBERGS KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET har en korsplan, med huvuddelen av bänkarna i den södra och längre delen av kyrkan. Orgelläktare i söder, och sidoläktare i korsarmarna år öster och väster. Koret är något smalare, och skiljs från långhuset genom en vid spetsbågig korbåge. I korbågen hänger en stor skulpterad domsängel med basun. Ängeln från 1700-talet, restaurerad vid återförandet från Göteborgs historiska museum 1920. Koret är femsidigt och golvet är ett steg högre än i långhuset. Genom det spetsiga taket fås en hög rymd i kyrkorummet, med väggar och tak målade i vitt och ljust grått och med kulörer endast på inredning och inventarier. Under… Tidsprofil: 1972–1973. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlimgshem
InteriörbeskrivningDen tunna betongskiva som utgör en viktig rumsskapande del i kyrkorummet är ett sammanhållande element genom en stor del av anläggningen. Över det inre kyrktorget fungerar den som redan nämnts som tak och i väster utgör betongskivan en del av taket i komplexets församlingssal. En färgstark ridå i applikationsteknik med motivet Noaks Ark, signerad 1961 av Randi Fischer (1920-97), döljer det stora väggparti som numera har byggts för den scen som ursprungligen fanns här. Taket är klätt med vit plåtpanel och golvet är av stavparkett. Stolarna är av samma typ som i kyrkorummet men sekundärt omklädda med ett tyg som matchar ridå… Tidsprofil: 1920–1997. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Giresta kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden består av en rektangel med östvästlig längdriktning. En första kyrka byggdes på platsen på 1200-talet. Denna ombyggdes kraftigt på 1780-talet. Kyrkan brann 1911 och den nuvarande kyrkan byggdes upp med tillvaratagande av murresterna efter branden. Kyrkan, som invigdes 1914, byggdes i tidens anda upp i nationalromantisk stil som en parafras på en medeltida uppländsk landsbygdskyrka. Den ornerade tegelgaveln i väster är det tydligaste exemplet på det. Kyrkan har en spritputsad gråkalkad sockel, fasaderna är likaså spritputsade och avfärgade i brunrosa kalkfärg. Fönstersmygar och omfattningar är slätputsade. Fö… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA HARGS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Det är inte mycket känt om den medeltida kyrkan eller om diskussionerna inför ett nytt kyrkbygge. Detta beror bl a på att prästgården, där alla handlingar förvarades, brann ned 1797. Vid en arkeologisk schaktkontroll år 2004 fann man delar av den medeltida kyrkans murar strax norr om nuvarande kyrkan. Några inventarier från gamla kyrkan finns bevarade, bl a dopfunten av vätternsandsten. Den är från första halvan av 1200-talet, en period då många kyrkor i Östergötland skaffade dopfunt. 1689 byggde man till kyrkan åt norr med en "lillkyrka" eller "nykyrka" i trä. Åtminstone… Tidsprofil: 1823–1856. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.