SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
13 träffar
för “lerdal 1”
Lerdal 1
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
nya lerdala gård
HistorikLerdala 38:6 Nya Lerdala gård (fd 38:1) Nedanför kambrosiluren, bland åkermarker i lerdalgången mot sjön Lången, ligger Nya Lerdala gård vid Timmersdalavägen. Stommen i egendomen utgörs av det gamla säteriet Bosgården som flyttades ut från Lerdala by i samband med storskiftet på 1790-talet. Bosgårdens förste kände adlige ägare var Miles Fleetwood i slutet av 1600-talet. Vid storskiftet utvidgades egendomen med ytterligare mantal från andra utflyttade hemman. Ca år 1800 beskrev Olof Sundholm säteriet och nämnde bl.a. att Alla husen äro nyligen uppbygde och rödfergade. Nya Lerdala har som helhet mycket väl bevarat sin karaktär av en st… Tidsprofil: 1700–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lerdala hassellunds domänreservat
Lerdala hassellunds domänreservat är nature_reserve i Skövde i Västra Götalands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1996. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lerdalsbergets naturreservat
Lerdalsbergets naturreservat är nature_reserve i Rättvik i Dalarnas län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2026. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Attebo
HistorikI den södra delen av Lerdala socken, nära gränsen mot Istrum i Skara kommun, ligger gården Attebo. Gården har anor från kolonisationen av Kronoallmänningen Klyftamon på 1500- och 1600-talet och uppfördes som kronotorp, ursprungligen med namnet Atteboslätten och senare även benämnt Hattebo. Den ensamt belägna gården ligger i utkanten av Klyftamon och omges av öppen jordbruksmark men med nära koppling till det vidsträckta skogsområdet i norr. Attebo är med sina faluröda timmerbyggnader en mycket väl sammanhållen enhet och en av få gårdar i trakten som bevarat sin ålderdomliga karaktär på samtliga byggnader. Gårdens manbyggnad är uppför… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
gröna lund
HistorikLerdala 39:1, Gröna Lund Festplats, anlagd år 1943 av den lokala idrottsföreningen Lerdala IF, och utvecklad under 1950- och 60-talen till nuvarande utseende. Folkparken har en mycket karaktäristisk utformning med välbevarad entré, dansbana med scen, serveringsbyggnad och flera små byggnader för kiosker, tombola och toaletter mm. Festplatsens byggnader uppvisar en sammanhållen och tidstypisk karaktär med enkla byggnader, vars fasader är klädda med stockpanel, idag rödmålade. Entrén med sina biljettkurer, vändkors, lampglober på järnstolpar och bågformade skylt mm är mycket karaktäristisk och välbevarad, och är något av sinnebilden av… Tidsprofil: 1943. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖFTEDALS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Töftedals kyrka är en av Dalslands små träkyrkor uppförda i landskapets norra och västra skogsbygder under 1700-talet, en period av ganska intensivt kyrkobyggande av såväl sten - som träkyrkor i Dalsland. Förutom i Töftedal byggdes nya kyrkor i de närbelägna socknarna Lerdal, Nössemark, Rännelanda, Råggärd, Gesäter och Håbol varav de tre senare i trä. Kännetecknande för äldre tiders kyrkobyggande var ofta att successivt bygga ut eftersom som resurserna tillät. Ett ursprungligt långhus med kor kompletterades efterhand med torn, sakristia och förbättrad inredning. Ett byggnadsätt som i slutet av 17… Tidsprofil: 1748–1749. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lerdal 2
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lerdalsbron
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: granite; dimension stone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LERDALS KYRKA
ByggnadsdelKor - Fullbrett, Torn - Väster, Sakristia - Öster, Kor - Polygonalt, Torn - Väster, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LERDALA KYRKA
Antal våningar04, 01 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lerdals kvarn
TakformPulpettak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÄNNELANDA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet är ljust och rymligt med sin bredd och höga tak. Det är sparsmakat inrett med en ljus sammansatt färgsättning dominerad av gröna kulörer. Det tresidiga koret i öster är upphöjt ett steg i förhållande till långhuset och innanför altarringen upphöjt ytterligare ett steg. I väster finns en orgelläktare. Ingångar finns från vapenhuset i väster, mitt på södra långsidan och från sakristian på korets södra sida. Kyrkorummets trägolv är slipade och lackade, i koret täckt av en röd heltäckningsmatta. Väggarna är vitputsade med dekormålningar i fönsternischerna liksom kring sakristiedörren. Det välvda trätaket är vitmåla… Tidsprofil: 1943–1944. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.