SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “lau”
Lau
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Laurivaara
Laurivaara är nature_reserve i Kiruna i Norrbottens län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2020. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Laus holmar
Laus holmar är nature_reserve i Gotland i Gotlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1981. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lau kyrka
InteriörbeskrivningKyrkorummets och sakristians väggar och valv är putsade och avfärgade. I den igenmurade tornbågen finns muralmålningar, dels en ornamental fris från 1250-talet och dels en figurativ målning föreställande Kristus som världsdomare och samtidigt en nådastolsframställning. Genom en inskription är målningen daterad till 1520. Långhuset täcks av nio romanska kryssvalv och koret täcks av sex gotländska kupolartade kryssvalv, valven bärs upp av åtta kolonner. Nischer finns i korets väggar: en i norr, två i öster samt en piscinanisch i söder. I den sistnämnda väggen finns dessutom en valvbåge med kolonnetter av oljad, röd kalksten.… Tidsprofil: 1250-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lauker
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT LAURENTII KYRKA
Kyrkobyggnaden Kyrkan har en mycket komplicerad byggnadshistoria, som inte helt är klarlagd. Kyrkan är uppförd av tegel, med undantag av stora delar av den västra gaveln som är uppförd av gråsten. Vid olika tillfällen har man vid byggnadsarkeologiska undersökningar påträffat murar under marken vid kyrkans västra sida. Detta har gett upphov till flera olika tolkningar. Huruvida gråstensmuren har ingått i en äldre kyrka, tillhört ett västtorn eller en byggnad tillhörande kungsgården eller haft en helt annan funktion är outrett. Tegelkyrkan började sannolikt att uppföras i slutet av 1200-talet eller omkring år 1300. I en blindering på sakristia… Tidsprofil: 1885–1886. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VALLBY KYRKA (SANKT LAURENTII KYRKA)
ExteriörbeskrivningSamtliga delar av kyrkan har spritputsade och kalkvittade fasader. Den medeltida, romanska, kyrkan representeras av långhusets västra del. Dess västra gavelsida kan vara bevarad upp till murkrönet av långsidorna medan gaveln däröver är samtida med det nuvarande tornet. Långhusets östra tredjedel utgör 1500-talets östförlängning. Murverket till den romanska delen består av fint tuktade kalkstensblock, synligt från långhusvinden. Nedtill på murarna skall enligt äldre beskrivningar ha funnits en skråkantad sockel. Denna är inte synlig längre, kanske dold under nuvarande marknivå, men en skråkantssockel syns inifrån gravkoret… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKIVARPS KYRKA (SANKT LAURENTII KYRKA)
ByggnadsdelKor - Smalare, Absid - Öster, Torn - Väster, Korsarm, Kor - Öster, Absid - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Korsarm, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lauks 1
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lauks 2
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lauragruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Cu; Au;. Gruvfält eller fältangivelse: Nautanen. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lauter 1
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lauter 2
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lauter 3
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lauter 4
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lauter 5
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lauter 6
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lauter 7
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lautervik
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DR 310, Lund, kv. S:t Laurentius 1
PlaceringLunds kulturhistoriska museum (38340:35). Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FALKENBERGS GAMLA KYRKA (SANKT LAURENTII KYRKA)
ExteriörbeskrivningGott skick Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 383, Lau kyrka
FöremålsbeskrivningGravhäll med sekundär runinskrift Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 384, Lau kyrka
HäradBurs ting Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ög Fv1966;102, Sankt Laurentius kyrka
MaterialbeskrivningGranit Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DANIELSSONS TORP
HistorikBostadshuset i bulteknik med intressanta detaljer minner om ett byggnadsskick med förhistoriska rötter, vilket konkurrerades ut av stenhusen under 1700-talet. Torpets bostadshus är en enkelstuga i bulteknik från 1700-talets första hälft. Stugan har kupat faltak på sido- och nockåsar. Den bärande konstruktionen har en ålderdomlig prägel, med ovanligt tjocka bular, enkla utsmyckningar på lausholtar, band och riskallar och vacker barockinspirerad utsmyckning på bandet ovan entrédörr. Norra gavelröstet är täckt av olikbreda bräder stående nertill i fals i gavelmoren och upptill i not i spärren. Bräderna är listtäckta med huggen, fasad li… Tidsprofil: 1999–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DET MEDELTIDA STENHUSET (LAUKS)
HistorikDen medeltida gårdsanläggningen ägdes av landsdomaren Gervid Lauk på 1300-talet. Idag finns ett tvåvåningshus av sten under sadeltak bevarat. Byggnaden inrymmer i bottenvåning två kryssvälvda rum, i övervåning två rum åtskiljda av en vägg i resvirkeskonstruktion. Ovanför dessa finns ett loft vilket varit täckt med ett tunnvalv. I höjd med övervåningen fanns tidigare en svalgång av trä. Byggnaden ägs av Föreningen Gotlands Fornvänner vilka låtit utföra en del restaureringsarbeten. KÄLLOR: Resolution - Beslut i ärende angående byggnadsminnesförklaring, Riksantikvarieämbetet, 1969-12-04. 6728/69. Länsstyrelsen på Gotlands hemsida 2004,… Tidsprofil: 1969–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Göta Källare
HistorikBESKRIVNING Göta Källare ligger inom det forna befästningsområdet på den inre delen av bastionen Carolus IX Rex. Det var ett av de första husen som uppfördes på de nya tomter som tillkom i samband med rivningen av befästningarna. Det är ett fyravånings stenhus med en liten ljusgård. Den har gråbrun slätputsad fasad med stram klassicistisk dekor. BYGGNADSHISTORIA Byggnaden uppfördes 1810 som värdshus och rum för resande av Laurentius Segerlind. Hotellet innehöll 56 rum för resande, restauration och biljardrum. Fram till 1800-talets mitt låg Göta Källare i utkanten av staden, den omgavs då av Slusskvarnen och teaterbyggnaden vid nuvara… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HIRSCHSKA HUSET
HistorikGrosshandlaren och byggnadsentreprenören Isaak Hirsch i Stockholm köpte efter branden 1888 de bägge tomterna 151 och 156 i nuvarande kvarteret Nyttan invid Stora torgets västra sida. Hirsch anlitade en av sina mest betrodda arkitekter - Johan Laurentz - som ritat många av husen efter bl.a. Strandvägen i Stockholm under byggboomen där under 1880-talet. Ritningarna godkändes av byggnadsnämnden 1888 respektive 1889. Hirsch frånträdde ägarskapet formellt redan 1890. 1967 genomgick Hirschska huset en fasadrenovering. Båda husen är identiskt utformade. Hirschska huset är uppfört i 4 våningar med hög vind och mansardformat tak. Det står sym… Tidsprofil: 1996–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HIRSCHSKA HUSET
HistorikGrosshandlaren och byggnadsentreprenören Isaak Hirsch i Stockholm köpte efter branden 1888 de bägge tomterna 151 och 156 i nuvarande kvarteret Nyttan invid Stora torgets västra sida. Hirsch anlitade en av sina mest betrodda arkitekter - Johan Laurentz - som ritat många av husen efter bl.a. Strandvägen i Stockholm under byggboomen där under 1880-talet. Ritningarna godkändes av byggnadsnämnden 1888 respektive 1889. Hirsch frånträdde ägarskapet formellt redan 1890. 1967 genomgick Hirschska huset en fasadrenovering. Båda husen är identiskt utformade. Hirschska huset är uppfört i 4 våningar med hög vind och mansardformat tak. Det står sym… Tidsprofil: 1996–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
HistorikSKALUNDA KLOCKSTAPEL - Klockstapeln uppfördes 1722. Den ersatte då en takryttare på kyrktornet, där klockorna förvarades. Troligen under 1800-talet fick klockstapeln sin nuvarande utformning. Den rödfärgades omkring 1980. Lillklockan är senmedeltida. Storklockan från 1533 har, runt kanten inskriptioner tillägnad Sankt Laurentius och Sankt Sigfrid. Tidsprofil: Cirka 1980. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.