SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “lunda kyrka”
LUNDA KYRKA
ExteriörbeskrivningÖVERSIKT Lunda kyrka består av ett långhus, ett fullbrett, polygonalt avslutat kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Kyrkans fasader är putsade och avfärgade i brutet vitt. Kyrkans sadeltak har svartmålad plåttäckning. Tornspiran och takryttaren har täckning av kopparplåt. FASADER Kyrkan har en sockel av grovhuggen, grå granit. Fasaderna är spritputsade med slätputsade rusticerade hörnkedjor, fönstersmygar, rusticerade kvadrar runt fönsteröppningarna, takgesimser och volutgavlar. Tornets fasader har även slätputsade horisontella band och lister. Fasaderna är avfärgade i brutet vitt. FÖNSTER Långhuset och koret h… Tidsprofil: 1897. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lunda kyrka
ByggnadsdelVapenhus - Söder, Sakristia - Norr, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sö Fv1948;293, Lunda kyrka
AnteckningarPåträffat i kyrkogårdsmuren 1926. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 353, Lunda kyrka
Ursprunglig platsNej Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 354, Lunda kyrka
FöremålsbeskrivningRunsten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 355, Lunda kyrka
AnteckningarU ATA5923/69 kan utgöra del av U 355. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Götlunda kyrka
InteriörbeskrivningI långhuset påträffades inga medeltida virkesdelar vid inventeringen. I tornet, några trappor upp, finns två bjälkar inmurade i västra och östra väggen. De bildar upplag till tornets kraftigare murverk uppåt. Den östra är brandskadad. Blixtnedslag omnämns 1766 och 1844. I den västra sitter en spik som kan dateras till omkring 1400-tal (Helje, M. 2015. Medeltida byggnadsspik)., Kyrkorummet täcks av tunnvalv som bildar ett stort kryssvalv i mittkvadranten mellan korsarmar och långhus. Valvanfangen markeras med en enkelt profilerad gesims. Såväl valv som väggar har slätt rivna ytor, rikt dekorerade med artisten Edvard Berghs… Tidsprofil: 1896–1897. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Alunda kyrka
HistorikAlunda kyrka är ursprungligen en medeltida salkyrka, men fick sin nuvarande storlek på 1780-talet då den byggdes om till en nyklassicistisk korskyrka. Kyrkans ursprung går tillbaka till 1200-talet då den murades i gråsten med torn, ett långhus och ett smalare kor samt en sakristia i norr. På 1400-talet byggdes den om till en salkyrka samtidigt som sakristian gjordes större. Kyrkan välvdes även och försågs år 1465 med kalkmålningar av Johannes Iwan. Den senmedeltida kyrkan i Alunda hade även vapenhus och en korsarm i söder. Genom teckningar från 1600-talet känner vi till kyrkans utseende före 1700-talets förändringar. Kvar av den mede… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Borlunda kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkans murverk är uppfört på en grundläggning av natursten från den gamla kyrkan och består av gult tegel med bårder av rött tegel i av kryssförband. Ursprungligen var murarna fogade med cementbruk, men detta ersattes av kalkbruk 1929 då det svaga teglet tog skada av det hårda cementbruket. Stora delar av det ursprungliga teglet har succesivt ersatts av nytt tegel, vilket gett kyrkans fasader ett aningen flammigt uttryck. Samtliga byggnadsdelar vilar på en sockel av grå och rödaktig granit. I underkant med fönstren i långhus, korsarmar och absid löper en fris av rombiska röda tegel som ett pärlband runt kyrkan. En motsvar… Tidsprofil: 1929. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fröslunda kyrka
InteriörbeskrivningI vapenhuset ligger ett gammalt tegelgolv, medan långhuset har kalkstensgolv där även ett par äldre gravhällar är inlagda i mittgång och i kor. Väggarna är putsade och vitkalkade. De har en ojämn yta och man kan se att kyrkan är murad med oregelbundna fältstenar. Långhuset har en putsad taklist. Tunnvalvet är putsat och vitkalkat. En plåtbeklädd bräddörr leder in till sakristian som har brädgolv och putsade väggar. I en nisch mot norr står en medeltida Mariaskulptur. Långhuset har slutna bänkkvarter i hela rummets längd. Bänkgavlarna är marmorerade i grågröna toner. Bänkarna är från 1761. Läktaren i västra delen av långhus… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
församlingshem fd prästgård
HistorikGötlunda 4:2, Församlingshem, f.d. prästgård Den f.d. prästgården ligger alldeles öster om Götlunda kyrka, och uppfördes som komministerboställe år 1869. Byggnaden är långsträckt och timrad i en våning med fasader av faluröd panel och tegeltäckt sadeltak. Huset fungerade som prästgård fram till år 1928, då tjänsten drogs och en ny prästbostad därefter uppfördes strax nordost om kyrkbyn (se fastighet Götlunda 4:15). Några år efter att byggnaden slutat att fungera som prästgård byggdes huset om till församlingshem. Vid ombyggnaden tillkom troligen det klassicerande entrépartiet, men huset bevarar mycket av sin ursprungliga karaktär. St… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÖSSLUNDA KYRKA
InteriörbeskrivningGÖSSLUNDA KYRKA - Kyrkan består av ett litet långhus med läktare, rakt avslutat, fullbrett kor i öster, sakristia i norr, äldre vapenhus i söder samt ett torn i väster. Tornet har bevarad murtrappa. Interiören omgestaltades dels under 1800-talet och dels 1913-1914. Koret uppfördes efter en brand 1851. Kyrkorummets nuvarande tak tillkom 1913-1914. LÅNGHUS - Det korta och breda långhuset uppdelas genom en mittgång. I väster är en djup läktare. Under läktaren går bänkarna i norr ända intill vapenhusväggen. I söder är en ingång till vapenhuset och framför denna en bred tvärgång under läktaren. På långhusets sydvägg är ett huvu… Tidsprofil: 1913–1914. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hammarlunda kyrka
InteriörbeskrivningKyrkan nås genom vapenhuset vars golv är belagt med rektangulärt gult tegel. Väggarna i öst och väst täcks av brädade förvaringsskåp målade i samma grå kulör som det brädade tredingstaket. I den södra väggen som är slätputsat och vitkalkad är två gravhällar uppställda. Den norra väggen utgörs av långhusets södra vägg och har frilagt murverk. Kyrkorummet nås via en fyllningsdörr i ek som sitter i en rundbågad sandstensportal med tympanonfält dekorerat med djurreliefer. Långhuset är indelat i tre travéer, där kryssvalv vilar på tresprångiga hörn- och sidopilastrar. Golvet är belagt med rött rektangulärt tegel i fiskbensmönst… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KARLSLUNDA KYRKA
ExteriörbeskrivningUnder 1900-talet har kyrkan exteriört fått en förändrad byggnadskropp med tillbyggnader både i öster väster. De nya byggnadsdelarna har på ett fint sätt anpassats till kyrkans proportioner, material och allmänna karaktär. Takmaterialet som under en period var cementtegel är nu åter av träspån. Ett vindfång av enkelt klassicistisk snitt har byggts till i söder, samtliga ytterdörrar har bytts ut och i hela kyrkan har man återgått till den rektangulära fönster såsom kyrkan ursprungligen hade. Exteriört har kyrkan ett sammanhållet, nyklassicistiskt uttryck. Förutom tillbyggnaderna ser kyrkan i stort ut som den gjorde efter det… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lummelunda kyrka
InteriörbeskrivningVäggarna är putsade och vitkalkade. Långhuset täcks av ett målat betongvalv i V-form, koret av ett kupolartat kryssvalv av gotländsk typ, tornrummet samt vån 2 tr. i tornet av romanska tunnvalv. Av medeltida muralmålningar finns i tornbågen en kvaderdekor från omkring 1250. I koret ses aposteln Paulus och ett hjässornament från 1300-talet samt en fris. Frisen är utförd av Passionsmästaren omkring 1450 och i långhuset finns en passionssvit av densamme. Dessutom finns det i långhuset muralmålningar från 1600- och 1700-talen i form av draperier och akantusslingor. Betongvalvets målning (moln) är från 1989. Bjälklag och golv G… Tidsprofil: Cirka 1250. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ONSLUNDA KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Huvudingången till kyrkan, i väster, leder till tornets bottenvåning vilken är inredd som entréhall. Hallen är relativt liten med golv av återanvända gravhällar av kalk-sten, en del med mycket sliten, nästintill utplånad, inskription. Väggarna är putsade och vitkalkade. I hallen finns en enkel möblering med kapphängare och en bänk. Längs norra väggen finns en vitmålad trappinbyggnad av brädor med en gråmålad bröstning nedtill. En liten enkel kammardörr leder till den branta och höga, smala trappan till tornets andra våning. I öster leder en stor pardörr in till kyrkorummet. Pardörren är uppbyggd med spegelfyllning… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ORLUNDA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKAN Fragment av sk Eskilstunakistor från 1000-talet indikerar att det har funnits en ännu äldre kyrka än den medeltida stenkyrkan på kyrktomten. Den medeltida kyrkan var byggd under 1100-talets senare del av kalksten med långhus, smalare kor och halvrund absid samt ett torn i väster som troligen var byggt något senare. Vapenhuset och sakristian tillkom senare och var byggda av gråsten och tegel. Taken var täckta av stavspån. Invändigt var kyrkan valvslagen och dekorerad med medeltida målningar. I slutet av 1800-talet ansågs den medeltida kyrkan för liten för den växande församlingen… Tidsprofil: 1988–1989. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
prästgård
HistorikGötlunda 4:15, Prästgård Götlunda prästgård byggdes år 1929 ett par hundra meter nordost om kyrkbyn efter ritningar av arkitektfirman FA Neuendorf & Son i Skövde. På platsen stod dessförinnan tre backstugor. Den nya prästgården ersatte komministerbostället vid Götlunda kyrka (på fastigheten Götlunda 4:2), då komministertjänsten drogs in och kyrkoherden flyttade från Flistad till Götlunda. Prästgården är byggd i en villastil med klassicerande drag, mycket typiskt för 1920-talet. Fasaderna är spritputsade, medan hörnpilastrar, taklist och fönsteromfattningar är utförda i slätputs. Byggnadens båda långsidor är försedda med frontespiser.… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RAVLUNDA KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans olika delar består av långhuset med kor och absid i öster, ett torn i väster med kvadratisk planform, vapenhus i söder och kapell vid långhusets norra sida. Samtliga delar av kyrkan är utvändigt spritputsade och vitkalkade. Med undantag av absiden är kyrkans olika delar murade utan sockel och listverk. På absiden finns en något utskjutande och 40 cm hög ojämn sockel. Tre fönsteröppningar, en på långhusets södra sida och två på korets norra och södra sidor, består av rundbågiga ljusöppningar med stickbågig omfattning. Fönsterbågarna är av trä och spröjsade med en övre halvmåneformad fönsterbåge. Absiden saknar fönst… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKALUNDA KYRKA
ExteriörbeskrivningSKALUNDA KYRKA - Kyrkan består av rektangulärt långhus, smalare, rakt avslutat kor i öster vidbyggd sakristia norr om koret samt vapenhus framför långhusportalen i söder. Skalunda kyrka utgör en arketyp för den västgötska sockenkyrkan från tidig medeltid. Exteriören har en genuin och ålderdomlig karaktär. FASAD - Kyrkans långhus är uppfört av finhuggna, oputsade sandstenskvadrar i tunna skift. Den jämna, murade sockeln är skrånande med två till tre tydliga avsatser. På långhusets smala östvägg, söder om koret, är ett inristat märke med tre ringar, troligen ett stenhuggarmärke. Kor, sakristia och vapenhus är murade av ojämn… Tidsprofil: Tidig medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA FRÖLUNDA KYRKA
InteriörbeskrivningLÅNGHUS GOLV - Brädgolv med rosa gångmattor. Golvlist saknas. VÄGG - Vitputsade väggar avfärgade i bruten vit kulör. PORTAR/ INNERDÖRRAR - Gråmålad pardörr med stickbågigt överstycke åt norr. På vardera dörrbladet ett solmotiv i cirkelform. Gråmålad pardörr med skinnbeslagna kanter åt väster. En stor rektangulär stående spegel på vardera dörrbladet och en snidad blomma mitt på. FÖNSTER - Fyra rundbågiga fyrluftsfönster åt norr och fyra åt söder. Gråmålade snickerier och ospröjsade innanfönster. TAK - Flackt blåmålat trätunnvalv. Övre delen av taklisten är rödmarmorerad vilar på en gråmålad samt en list målad i gulbrun kulö… Tidsprofil: 1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BADELUNDA KYRKA
ByggnadsdelGravkor - Söder, Vapenhus - Söder, Sakristia - Norr, Kor - Smalare, Sakristia - Norr, Vapenhus - Norr, Gravkor - Söder, Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Rakt, Kor - Öster, Kor - Polygonalt korutsprång, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRNLUNDA KYRKA
ByggnadsdelTorn - Väster, Korsarm, Kor - Polygonalt, Gravkor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Västtorn, Kor - Öster, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÖRLUNDA KYRKA
ExteriörbeskrivningMörlunda kyrka är byggd i nyklassicistisk stil. Murarna är uppförda av natursten, spritputsade och avfärgade i gulrosa. Omfattningar runt fönster, dörrar och luckor slätputsade och avfärgade i vitt. Takmaterialet är genomgående kopparplåt. Långhuset har valmat tak. Fönstren är rundbågiga. Ingångar i väster i tornet samt mitt på långhusets södra sida. Lunett fönster över södra ingången. Sakristian på långhusets norra sida har valmat tak och egen entré. På långhusets norra sida finns också en trappa till pannrummet under kyrkan. Absiden är halvrund till formen och har ett valmat tak. Handikappanpassad entré i väster. Tornet… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TORSLUNDA KYRKA
ByggnadsdelKor - Öster, Sakristia - Norr, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Kor - Fullbrett, Torn - Västtorn, Kor - Rakt, Kor - Öster, Torn - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖGLUNDA KYRKA
ByggnadsdelPortal, Kor - Rakt, Korsarm, Torn - Väster, Torn - Sidoställt, Kor - Fullbrett, Kor - Söder, Torn - Väster, Sidokapell - Öster, Kor - Rakt, Kor - Söder, Kors, Torn - Sidoställt, Kor - Fullbrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÄRKLUNDA KYRKA
Antal våningar01, 04 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÖTLUNDA KYRKA
Antal våningar04, 01 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Härlunda kyrka
TakformSadeltak, Sadeltak - Valmat, Sadeltak - Valmat Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄSSLUNDA KYRKA
TakformSadeltak, Pulpettak, Kägeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.