Götlunda kyrka

Verifierad identitet

Götlunda kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000186881. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1896–1897. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1896–1897.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Arboga · Västmanlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Regionalt ankare i samma arvslager; Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

InteriörbeskrivningI långhuset påträffades inga medeltida virkesdelar vid inventeringen. I tornet, några trappor upp, finns två bjälkar inmurade i västra och östra väggen. De bildar upplag till tornets kraftigare murverk uppåt. Den östra är brandskadad. Blixtnedslag omnämns 1766 och 1844. I den västra sitter en spik som kan dateras till omkring 1400-tal (Helje, M. 2015. Medeltida byggnadsspik)., Kyrkorummet täcks av tunnvalv som bildar ett stort kryssvalv i mittkvadranten mellan korsarmar och långhus. Valvanfangen markeras med en enkelt profilerad gesims. Såväl valv som väggar har slätt rivna ytor, rikt dekorerade med artisten Edvard Berghs freskomålningar i nybarock, frånsett de nedersta väggytorna som är målade med oljefärg. Målningarna utgör en del av den gestaltning interiören fick vid en förnyelse 1896-97, ledd av arkitekt Agi Lindegren. Då lades även de nuvarande golven, i mittgången bestående av kalkstensplattor, lagda i mönster med inramande fris, samt i bänkkvarteren fernissade bräder. Bänkraderna är öppna, med snidade gavlar som ådrats för att efterlikna cederträ. Ådrad är även predikstolen, vars korg har utbuktande mitt- och sidopartier, prydd av snidade, förgyllda rokokoornament. Ljudtaket följer korgens form och kröns upptill av lammet med korsfanan vilande på boken… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000186881. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000186881. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.