SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “ladugården (3)”
LADUGÅRDEN (3)
HistorikStorgården domineras av en välbyggd ladugård i vinkel, uppförd 1931 i sten med foderloft av trä under plåttak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring (BM) av fastigheten Gotland Klinte Robbjäns 1:36, Länsstyrelsen Gotlands län, 2006-09-08, Dnr 432-6247-04 Tidsprofil: 2006–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDEN (3)
HistorikLadugården i kalksten uppfördes 1880 efter att flera utdömda uthus rivits. Den inreddes med sammansatta funktioner för prästgårdens behov enligt då gällande praxis. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1998-05-29. Dnr 221-3051-97 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
HistorikTillbyggd i södra delen, denna del har regelstomme, efter stenfasaden i vägglivet kommer fem rundtimmerstockar, därefter takkonstruktionen. Ladugården är belägen i norra delen av gårdsplanen och då man kör uppfartsvägen mot gården ligger ladugården direkt på västra sidan om vägen. Byggnaden består av en ladugård, tillbyggd höloge samt garage. När själva stenladugården uppfördes är okänt men man kan gissa sig till slutet av 1800-talet möjligen tidigt 1900-tal. Tillbyggnaderna kan närmare dateras till 1930-40-talet. Denna typ av stenladugård finns utifrån de inventerade gårdarna bara på Svenshöjden. Dock har ruiner från liknande ladugå… Tidsprofil: 1930–1940. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
storegården, ladugården
HistorikBergs-Esbjörntorp 1:14 Storegården Denna Storegården ligger i anslutning till den ursprungliga bytomten men är den enda av gårdarna I Esbjörntorp som är belägen på östra sidan av Gamla Mariestadsvägen. De faluröda gårdsbyggnaderna utgör en samlad helhet. Den enskilda gårdsbyggnad som är av störst intresse är dock den stora vinkelbyggda ladugården från 1871 som har fähus och stallänga i kalk- och sandsten samt länga med loge, lada, bodar m.m. i trä. Ladugården är uppförd i en sluttning och har haft gödselstaden placerad under byggnaden, ovanligt i dessa trakter. Både vad gäller byggnadsteknik och agrarhistoria är ladugården av mycket… Tidsprofil: 1871. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
HistorikLadugård, som hört till det nordligaste av soldattorpen i området, Noltorp. , Ladugård, som hört till det nordligaste av soldattorpen i området, Noltorp. Bostadshuset låg på andra sidan av grusvägen, men är borta sedan länge. På platsen för bostadshuset finns ett förfallet uthus. Den nuvarande ladugården har ersatt den ursprungliga ladugården, som enligt den ekonomiska kartan från 1877-82 låg med långsidan mot grusvägen. Faluröd panel resp. timmerstomme och plåttäckt tak. Verkar miljöskapande genom att ladugården sluter miljön mot norr. Noltorp var ursprungligen soldattorp N:o 61 vid Kåkinds Kompani på Västgöta Regemente och hörde ti… Tidsprofil: 1877–1882. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningI ladugården ingår timrade delar från 1800-talet, som byggdes till i början av 1900-talet med moderna djurstallar. Under ladugården finns rester av ett linberedningsverk som fanns intakt fram till 1950-talet. Där fanns både stamp och svärmar. Det har även funnits en vandring till tröskverket och tröskbulten finns kvar. Det fanns kor i ladugården in på 1980-talet. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDEN
HistorikLadugården med höloft uppfördes 1907. Fram till 1950-talet hade man här mjölkkor, därefter svin. En period på 1960-1970-talen hade man nötdjur för köttproduktion innan man åter övergick till svin 1975. 1976 byggdes det nya stora svinhuset, därefter började man samla äldre jordbruksredskap i ladugården som nu har karaktären av museum. Sydvästra delen av ladugården består av en panelklädd stolpkonstruktion på en gjuten grund. Ursprungligen fanns här en körport för ilastning av foder och en hissanordning för att lyfta upp hölass till hörännet (höloftet). 1979 byggdes portarna igen och denna del användes i svinproduktionen som stall för… Tidsprofil: 1960–1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDEN
HistorikByggnaden uppfördes 1903 efter att en kraftig storm förstört dess föregångare. Den nya ladugården uppfördes som en mönsteranläggning som vid tillkomsttiden ansågs vara en av Europas modernaste. Den östra delen nyttjades för hästar medan den västra nyttjades för nötkreatur. Under 1960-talet nyttjades ladugården för svinuppfödning. Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NYA LADUGÅRDEN
HistorikDen nya ladugården är byggd i två etapper 1923 och 1934. Markvåningen är byggd i cementsten, medan skullen består av regelverk med rödfärgad locklistpanel. Ladugården ansluter väl till den äldre gårdsmiljön. Källa: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1992-05-08, Dnr 221-3636-90 Tidsprofil: 1992–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikOmedelbart N om hembygdsgården Björkanders ligger ytterligare ett småbruk av liknande karaktär. Den lilla manbyggnaden är en variant av parstuga uppförd 1868. Huset är timrat, klätt med faluröd locklistpanel och har en liten köksingång vidbyggd på baksidan. Taket är i sen tid omlagt med tegelimiterande plåt. På andra sidan landsvägen ligger den långsträckta ladugården, en av de ladugårdar som ger särskild karaktär åt Böja radby. Uppgivet byggnadsår är 1914 men troligen är en stor del av ladugården betydligt äldre. Den ger ett ålderdomligt intryck med sin fristående tröskvandring samt den omålade naturligt grånade fasaden med oregelbu… Tidsprofil: 1868. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ladugård
ExteriörbeskrivningÅsta 1:14 är en skogsfastighet och en av de stora landarealer som Stockholm stad köpte 1966 för den planerade Angarnsstadens räkning. Detta projekt realiserades aldrig. Ladugården vid Rävsta består till delar av begagnat och återanvänt byggnadsmaterial. I dess norra del är nedervåningen timrad. Mellersta delen är uppförd i skiftesverk. Södra delen har en murad och putsad nedervåning. Fasaderna är rödfärgade och taket är belagt med sinuskorrugerad plåt. Ladugården är förmodligen uppbyggd i olika omgångar under 1800-1900-talet. Den södra, och murade, delen är troligen yngre än den norra. Dagens stora byggnad representerar… Tidsprofil: 1800–1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikMangårdsbyggnaden på Stommen är en salsbyggnad i ett och ett halvt plan med sadeltak. Takfoten är brädfodrad med profilerade taktassar. Byggnaden är tillbyggd på ena gaveln med en liten byggnadskropp i ett plan med pulpettak. Fasadbeklädnaden är oljevit locklistpanel. Fönstren är fyrluftsfönster med små halvvåningsfönster under takfoten. Sockeln är i råhuggen natursten med vitkalkade fogar. Entrépartiet består av en enkeldörr som troligtvis satts in någon gång i mitten på 1900-talet.Ladugården på Stommen är enligt en inskription uppförd år 1890. Den byggdes ut på 1940-talet med ytterligare en del, som utformades i samma stil som den… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikGunnesgården ligger i centrala Sätila, omgiven av senare tillkommen bebyggelse. Mellan landsvägen och gården är det ännu öppen mark. Gården utgör en väl sammanhållen enhet. Boningshuset är uppfört 1942 i en för tiden typisk stil med en enkel, funktionalistisk utformning. Byggnaden är i två våningar med ljus locklistpanel och ospröjsade tvåluftsfönster med smäckra bågar och tak av betongtegel. Vid trapporna sitter enkla smidesräcken. Ladugården, uppförd 1885 är byggd i vinkel med skullutskott. Den har faluröd lockpanel på oregelbunden bredd och även plåt på vissa fasader. Taket är av plåt. Invid ladugården ligger det gamla hönshuset f… Tidsprofil: 1942. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikBostadshuset är uppfört på 1920-talet och klätt med locklistpanel, taket har tvåkupigt tegel såsom de flesta uthusen utom ladugården som har eternit på taket. Ladugården uppfördes 1906, övriga uthus runt 1920-talet. Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikSkogatorp 5:9 Den minsta lilla gården i Skogatorp omfattar mangård med en timrad enkelstuga och på andra sidan vägen den ålderdomligaste av ladugårdarna i Skogatorp. Det timrade lilla bostadshuset från ca 1862 är endast delvis panelat med faluröd locklistpanel, har gamla spröjsade fönster, sadeltaket är tegeltäckt och tegelskorstenen har profilerad krans. Ingången har glasad pardörr från ca 1900 samt en enkel något yngre förstukvist. Stenmurar inramar mangården mot byvägen. Den relativt stora ladugården med utskjutande knutar bör härstamma från 1862 men ger ett äldre intryck genom sin ålderdomliga utformning. Ladugården som står tätt… Tidsprofil: Cirka 1862. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikLilla Dagstorp 2:7, Lilla Dagstorp Detta ställe var markerat som backstuga på den ekonomiska kartan från 1877-82, men utvecklades senare till ett småbruk. Mangården avgränsas mot vägen samt mot fägården och delar av omgivande åkermark genom stenmurar. Bebyggelsen utgörs av ett bostadshus, en ladugård (delvis på angränsande fastighet Lilla Dagstorp 2:6) samt ett par minder ekonomibyggnader. Samtliga byggnader är faluröda och bortsett från ladugården är taken tegeltäckta. Bostadshuset kan vara den äldre stugan som byggts om vid sekelskiftet 1900, då husets karaktär främst är från denna tid. Ladugården är uppförd i timmer och skiftesver… Tidsprofil: 1877–1882. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikVid 1800-talets slut etablerades en ny typ av bebyggelse på landsbygden. Där man tidigare byggt ekonomibyggnader med lokal traditionell utformning anlitades nu istället byggmästare och arkitekter för att uppföra stora rationella ekonomibyggnader där funktioner som stall, ladugård, grishus, småfähus, loge och härbre samlades under ett tak. Det här är en utveckling som syns i hela landet, och representeras i Voxnadalen av byggmästarna Jonas Holm och Olof Johansson. Speciellt för Voxnadalen är att man höll kvar traditionen att inrätta en bostadsdel i komplexet, ett bruk som allmänt kritiserades av myndigheter och överhet som ohygieniskt… Tidsprofil: 2006–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
HistorikEn av de starkt karaktärsbärande ladugårdarna vid Böja bygata är Böja 2:31 (fd 2:4) nära gränsen mot Fjärdebäck. Ladugården är troligen från ca 1900-talets början med småspröjsade fönster och relativt hög skulle. Den ingår i en utflyttad mindre bondgård med en i sen tid moderniserad manbyggnad och en faluröd uthuslänga på mangården. Ladugården som står på vägens västra sida är av stort kulturhistoriskt värde. Vid 2:4 mynnar även den stora fägata mellan vällagda stenmurar som är av mycket stort värde för bymiljön. Tidsprofil: Cirka 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
HistorikEn av de starkt karaktärsbärande ladugårdarna vid Böja byväg står strax söder om ladugården på Böja 2:31. Den faluröda ladugården bevarar en genuin karaktär från ca 1900 och är av stort kulturhistoriskt värde. Tidsprofil: Cirka 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningLadugården byggdes 1905. Timret i ladugården och stallet ersattes med tegel under 1960-talet och samtidigt tillkom mjölkrummet. Stallet har sina timmerväggar kvar innanför teglet. I ladugården fanns det plats för 16 kor. Mjölkkorna fanns kvar till 1965 och därefter fanns det köttdjur ytterligare några år. Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
HistorikGården ligger förmodligen på den plats där den ursprungliga stamfastigheten Stora Valberg låg. Gården omnämns i jordeböckerna första gången år 1662. Mot slutet av 1800-talet hade Stora Valberg splittrats i fyra gårdar. Ladugården är förmodligen uppförd under 1800-talet och är en av få bevarade i länet där fähusdelen gjutits av kalk, sand och rundad marksten. Fastighetens höga kulturhistoriska värde gäller i första hand ladugården som är en verklig sällsynthet av mycket stort byggnadsteknikhistoriskt intresse. Boningshusets ursprungliga karaktär är med undantag för storlek och proportioner huvudsakligen borta idag. Byggnaderna på fast… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDEN
HistorikLadugården har putsad och vitavfärgad kalkstensstomme under faltäckt sadeltak. Den är indelad i lada och fähus, vilka i sin tur är uppdelade för olika funktioner, såsom loge och bås respektive lammhus och spiltor m.m. Ladugården var nära på raserad när den restaurerades och återuppbyggdes omkring år 1994. Detta lyckades med hjälp av stora ideella insatser, insamlade medel m.m. genom Lärbro Hembygdsförenings försorg. Fastighetsägaren bistod med material och en stor arbetsinsats. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring (Reviderat beslut), Länsstyrelsen Gotlands län, 2003-05-21. Dnr 432-3317-02 Tidsprofil: 2003–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDEN
HistorikLadugården är, tillsammans med magasinet, de yngsta byggnaderna på gården och troligen uppförda under 1900-talets första årtionde. Ladugården är, i förhållande till storleken på gårdens ägor vid tillkomsttiden, ovanligt stor. Spiltor och bås för hästar och kor är helt intakta. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-3041-1999 Tidsprofil: 2000–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDEN
HistorikDen stora vinkelbyggda ladugården i sten under plåt- och spåntak är byggd i olika omgångar under 1700- och 1800-talen och innehåller en mängd funktioner. Ett tröskhus är tillfogat på dess baksida. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1985-12-16. Dnr 11.392-142-85 Tidsprofil: 1985–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDEN
HistorikDen säregna ladugården tillhör öns största och är påfallande lik Kattlunds medeltida ladugård. Byggnaden är uppförd i två omgångar, troligen under 1700- talet eller 1800-talets början. Den ter sig mycket ålderdomlig med sina två våningar höga och slutna, fönsterlösa murar. Den innehåller lada, flera fähus och foderloft. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-08-14. Dnr 221-206-99 Tidsprofil: 2000–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugården
ExteriörbeskrivningLadugården från 1800 talets andra hälft är gårdens största byggnad och under dess tak rymdes mycket. Byggnaden är timrad i båda ändarna för att ge djuren ett ombonat klimat. I den södra änden stod kor och i det norra var det stall. I mitten låg logen och ladorna där säden tröskades och allt hö förvarades. Där består väggarna av resvirke. Utvändigt är hela ladugården klädd med stående lockpanel och målad med faluröd slamfärg. Taket är täckt med vass. Interiören är anpassad till föreningens verksamhet. Exteriört skyddad liksom den inre planlösningen. Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDEN MED TRÖSKHUS
HistorikLadugården i sten med slevad puts under tak av pannplåt, tidigare spån, härstammar troligen från 1880-talet. På baksidan finns en kraftig ramp så man kan köra direkt upp på foderloftet. Ladugården innehåller en fähusdel och en laddel. Bakom ladan står ett tröskhus. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-204-99 Tidsprofil: 2000–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDEN MED TRÖSKHUS
HistorikDen 45 m långa ladugården i sten under plåttak uppfördes 1896 och delas i två delar genom ett portlider. Den innehåller olika fähus i den norra delen och lada i den södra. Ett tröskhus är tillfogat ladan och ett magasin står i norra hörnet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1995-04-03. Dnr 221-200-95 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDEN MED VINKELBYGGNADER (4)
HistorikDen stora ladugården är i sin nuvarande skepnad från 1873, men innehåller äldre delar vilka infogats i byggnadskroppen. Intressant är blandningen av bulteknik och sten och den tydliga skillnaden i detaljutförande på fram- och baksida. Framsidan uppvisar en storstilad nordgotländsk karaktär med en mängd rundbågiga fönsteröppningar, medan baksidan är en blandning mellan sten och bular. Vänstra vinkellängan är helt uppförd i bulteknik. På baksidan har det stått ett tröskhus. Hela komplexet täcks av spåntak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring av fastigheten Sigsarve 1:7 i Hangvar, Gotland. Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-03-15. Dn… Tidsprofil: 1999–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LAMMHUSET OCH VAGNBODEN
HistorikHörn i hörn med ladugården ligger ett lammhus i sten som troligen är samtida med ladugården. Mot dess västra gavel är den sammanbyggd med en vagnbod i bulteknik med fyra portar. Lammhuset och vagnboden har ett gemensamt spåntak som även täcker tvåvånings magasinet i resvirke. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring av gårdsparten Sigsarve 1:10 i Hangvars socken, Gotlands kommun. Länsstyrelsen Gotlands län, 1985-12-16. Dnr 11.392-141-85 Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.