SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “l-m gården”
L-M GÅRDEN
ExteriörbeskrivningDaghemmet består av två byggnader som länkas samman med en låg länkbyggnad som inrymmer kök. Den ursprungliga länken utgjordes av en täckt gång, som var öppen mot gårdssidan. SOCKEL- putsad, grå. FASAD- Slät puts. Länkbyggnaden är klädd med vit liggande träpanel. ENTRÉ/DÖRRAR- Hus 1: Huvudentré mot öster med utbytta glasade ekportar. Dörrarna mot gården är utbytta till glasade aluminiumportar med överljus. Dörromfattningar av kalksten. Vita trädörrar i länkbyggnaden. Hus 2: Mot öster. Två ursprungliga glasade dörrar av karosseripanel samt två utbytta glasade ekportar med utformning som de befintliga. De flesta dörrarna mot… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
YST PÅ GÅRDEN
HistorikPå gården finns idag två: två bostadshus; "Norr på gården" och "Yst på gården", Bostadshuset "Yst på gården" har ett bevarat brädtak under den nuvarande taktäckningen. Bostadshuset "Yst på gården" fick vid renoveringen behållas in prägel efter en ombyggnad 1906. Denna del präglas således av tidstypiska pärlspontpaneler i tre rum och en jugendtapet i den södra stugan. I rummet längs mot söder har dock en tapet från 1800-talets mitt återställts av en konservator. Källa: Beslut om byggnadsminne 2001 Tidsprofil: 1906. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORR PÅ GÅRDEN
HistorikPå gården finns idag två: två bostadshus; "Norr på gården" och "Yst på gården". Vid renoveringen på 1980-talet valde man att återställa bostadshuset "Norr på gården" till 1850-talets utseende med oinredd klädkammare, kök med tillhörande handkammare samt två gavel kammare. I huset finns konstnärliga värden med ett väggmåleri utfört 1846 av den i trakten boende rättviksmålaren Hans Olsson, "DalHans" kallad. Dessa målningar togs fram och konserverades vid den senaste renoveringen. Källa: Beslut om byggnadsminne 2001 Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKOTTBERGSKA GÅRDEN
HistorikSkottsbergska gården är en av landets bäst bevarade större handelsgårdar från 1700-talet. Därtill kommer att den i detaljutformningen är av ovanligt hög kvalitet och att gatufasaden med sin panel är en av de mest representativa för sin tid i landet. Gården uppfördes av handelsmannen och skepparen Olof Olsson efter en brand 1763 och stod färdig 1766. Huvudbyggnaden i två våningar ligger mot en större gata och vid sidan av huset leder en separat port in till den stensatta gården, som omges av gårdslängor för olika funktioner. Hela gården är idag museum och innehåller mycket välbevarade interiörer i såväl bostadshuset som gårdslängorna.… Tidsprofil: 1955–1959. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGGRENSKA GÅRDEN
HistorikBerggrenska gården byggdes omkring 1813 efter ritningar av stadsbyggmästaren C A Wahrberg. Den tvåvåniga huvudbyggnaden, mot Gavleån, uppfördes i nyklassisk stil. Fasaden är klädd med träpanel och är sparsamt utsmyckad. Taket är valmat och ursprungligen tegelklätt, numera plåt. I mitten av husets långsida finns på bottenvåningen en genomlöpande förstuga med huvudingång från Norra Strandgatan. Vid uppförandet av gården tillkom dess terassanläggning samt den putsade muren med pelare som omger fastigheten. Under mitten av 1980-talet har gården genomgått en stor renovering och ombyggnad. Huvudbyggnadens och flyglarnas exteriörer har i st… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KJEDERQVISTSKA GÅRDEN
HistorikKjederqvistska gården innehadaes under 1700-talets senare hälft av en av stadens mest burgna handelsmän Jakob Bager, på 1700-talet, den högsta taxerade i staden. Vid 1790-talets början övergick gården i handelsmannen Malte Damsbergs ägo och från hans tid härrör huvudbyggnaden vid Bredgatan och norr gårdsflygeln, båda tvåvåningskorsvirkeshus uppförda 1794. I sin nuvarande form är gården, vilken omfattar fyra byggnader, representativ för det sena 1700-alet samt 1800-talets handelsgårdar. Gathuset eller caraktärsbyggnaden enligt äldre benämning- har ljust gröna spritputsade fasader med vita släta omfattningar kring fönster och dörrar… Tidsprofil: 1870–1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Magasin
HistorikHistorik Ursprungligen var Enskede gård uppdelad i tre hemmen, Stora Enskede, Lilla Enskede och Bägersta. På 1700-talet bildades gården genom sammanslagning av de tre hemmanen. År 1781 inköptes gården av assessorn i Bergskollegiet Herman Odelberg. Hans sonson, godsägaren Axel Odelberg d.y. ärvde gården redan vid sin födelse, 1805 och tillträdde densamma innan han ännu blivit myndig. Hans långa ägotid präglades av en livlig byggnadsverksamhet och stora odlingsföretag, som gjorde gården till en av de bäst skötta och mest inkomstbringande i landet. Gården blev en mönstergård. Han införde växelbruk, som innebar att jorden fick vila vissa… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bergströmska gården
ExteriörbeskrivningGården består av en fyrlängad och timrad borgargård kring ett gårdstun från 1700-talet. Hela anläggningen är målad i falurött. Förutom bostadshuset finns stall, ladugård, loge, brygghus och bodar. Gården har två portar, en mot Lilla gatan och en mot Birgersgatan Tillägg nedan: Källa: Byggnadsminnesförklaring, 2020-10-30, dnr 432-4899-2019. Bergströmska gården är utformad som en typisk stads- eller borgargård från förindustriell tid. Bostadshus och ekonomibyggnader är placerade tätt runt en gårdsplan. Bostadshuset som ligger mot Lilla gatan, är försett med ett överbyggt portlider och har ingång från gårdsplanen. I bostadshu… Tidsprofil: 2020–2110. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikTroligen byggdes gården i slutet av 1700-talet då häradshövdingen Johan Stridsbeck köpte Sköndal. Han ägde gården fram till 1840, enligt då tecknad brandförsäkring. Enligt obekräftade uppgifter var förste ägare till det friköpta Skönstavik agenten Röhl och därefter excellensen Gyllenborg. År 1847 ägdes gården av stadsmäklare C G Hirzell. Denne lät uppföra flygelbyggnaden samt 1862 renovera gården. Troligen ändrades planen för övre våningen medan rumsindelningen och de tre gustavianska porslinskakelugnarna i bottenplanet på huvudbyggnaden bibehölls. Från slutet av 1870-talet och under tre generationer framåt ägdes Skönstavik av gravör… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLACHSKA GÅRDEN
HistorikGeijerska, f.d. Flachska, gården består av en huvudbyggnad i två våningar med två lägre tillbyggnader och bildar tillsammans med de angränsande Landshövdinge- och Doktorsgårdarna kvarterets fasad mot Klarälven. Huvudbyggnaden är i sitt nuvarande skick från 1800-talets början, uppfört i timmer med lockpanel och skiffertak. Den restaurerades jämte en flygel 1952-53. Till gården har hört en uthuslänga med svalgång, numera riven. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1952–1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FORSSELLSKA GÅRDEN
HistorikHuvudlängan utmed Norra Storgatan är troligen från 1700-talet, men taket och vindsvåningen utformades 1918. Längan är uppförd i timmer i två och en halv våning med fasad av locklistpanel med rundade locklister. Mot bakgården finns tre balkonger. Bottenvåningens fasad har skyltfönster mot gatan. Längan har ett brutet sadeltak och sockeln är av putsad sten. Forsellska gården genomgick 1961 en restaurering som lämnade exteriören i allt väsentligt oförändrad, medan byggnadens interiör genomgick stora förändringar. KÄLLOR: Beslut - Angående byggnadsminnesförklaring av den s.k. Forssellska gården på Cicelören 1 i Eksjö, Länsstyrelsen i Jön… Tidsprofil: 1993–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALLSTRÖMSKA GÅRDEN
HistorikHuvudbyggnaden på Hallströmska gården står på en låg källarvåning av sten är två våningar hög, timrad och panelad under tegeltäckt sadeltak med tre lucaner. Fasaderna, som indelas i lisener är målade med röd oljefärg och klädda med lockpanel. En dubbeltrappa av kalksten med dekorativt utformat smidesräcke för upp till ingången, som är förlagd mot gården. Byggnaden är uppförd vid 1600-talets slut. Enligt traditionen skall Karl XII ha bott här vid ett besök i staden 1698. Källaren är indelad i fem mycket låga rum med bjälklagstak. Botten- och övervåningen samma plan och var båda ursprungligen indelade i förstuga, kök, sal och fem kamra… Tidsprofil: 1992–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MORITZSKA GÅRDEN
HistorikBland de byggnader som uppfördes i Umeå efter stadens brand 1888 hör utan tvekan Moritzska gården till de ståtligaste och rikast utsmyckade. Den byggdes av timmer 1891 i kvarteret Idun som bostad och kontor åt disponenten Carl Gustaf Moritz. Vid sin död 1897 testamenterade Moritz fastigheten till Umeå stad, som ända till omkring 1980 nyttjade den bl a som skola och kontor. Efter en långdragen, tidvis het debatt om gårdens framtid flyttades huvudbyggnaden 1983 till sin nuvarande plats vid kyrkbrons norra ände. Moritzska gården fick en rik arkitektonisk utformning av Umeåarkitekten C Fr Sandgren. Fasaden mot söder är symmetriskt uppbyg… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Hyttnäs
HistorikHyttnäs omnämns första gången i skrift 1570. På 1600-talet ägdes Stora Hyttnäs av den adliga ätten Silverström och byggdes ut till en betydande bergsmansgård, med ett flertal byggnader och en större trädgårdsanläggning med krydd-, frukt-, humle- och kålgård samt två ruddammar. Stora Hyttnäs hade under 1600-talet en egen kopparhytta som låg norr om gården. På slutet av 1700-talet genomgick gården ett flertal ägarbyten och delades upp. Stora Hyttnäs samlades åter igen till en större enhet av Häradsskrivare L.G Rathsman, som 1822 gifte sig till gården. Under dennes tid som ägare av gården uppfördes nuvarande flygel år 1823 och huvudbygg… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
logen
HistorikLogen är i skiftesverksteknik och flyttades troligen till gården 1884. KÄLLA: Folder - Gårdarna i Ballingstorp, Skånes Hembygdsförbund, Regionmuseet Kristianstad, Länsstyrelsen i Skåne län, 2010. När byggnaden flyttades till gården ersatte den troligen en äldre byggnad på samma plats. På den stora logen fanns en stifttröska, driven av en hästvandring ute på gården. Den lilla logen fungerade som garage åt olika typer av vagnar. Mitt i logen finns en stor port in till gården. KÄLLA: Broschyr - Ballingstorpsgården, Skånes Hembygdsförbund, Tollarpstryck AB, Tollarp 1997. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningFlerbostadshus i två våningar på putsad sockel. Stomme av liggande timmer och fasadbeklädnad av grön lockpanel. Fasaden mot gatan har vitmålade knutlådor. Fönstren är moderna, spröjsade och vitmålade samt djupt indragna från fasadliv. Till gården leder en kullerstensbelagd portgång med ursprungligt innertak. Porten är sekundär och är klädd med diagonalställd träpanel. Mot gården har fasaden ändrats dels med nytt trapphus 1926, dels med en tillbyggnad 1977. Taket är ett sadeltak med enkupigt tegel mot gatan. På taket mot gården ligger, åtminstone delvis, sinuskorrugerad plåt. Här finns en skorsten med traditionellt utseende. Tidsprofil: 1926. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Meyerska gården
HistorikDen äldsta av Meyerska gårdens byggnader är från medeltiden. Under 17- och 1800-talet hade flera bagare sitt bageri på gården. På 1800-talet fanns här även ett hembryggeri för "svensköl" och svagdricka. På 1920-talet hade Fru Ally Meyer "Meyers matsalar" i hörnhuset. Vilket senare blev skolbespisning och därefter barnavårdscentral. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Attebo
HistorikI den södra delen av Lerdala socken, nära gränsen mot Istrum i Skara kommun, ligger gården Attebo. Gården har anor från kolonisationen av Kronoallmänningen Klyftamon på 1500- och 1600-talet och uppfördes som kronotorp, ursprungligen med namnet Atteboslätten och senare även benämnt Hattebo. Den ensamt belägna gården ligger i utkanten av Klyftamon och omges av öppen jordbruksmark men med nära koppling till det vidsträckta skogsområdet i norr. Attebo är med sina faluröda timmerbyggnader en mycket väl sammanhållen enhet och en av få gårdar i trakten som bevarat sin ålderdomliga karaktär på samtliga byggnader. Gårdens manbyggnad är uppför… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGMANSKA GÅRDEN
HistorikByggnaden utgörs av en äldre träbyggnad på fastigheten, Vinskänken 2. Byggnaden är sannolikt identisk med den byggnad som avbildats av konstnären Axel Otto Mörner omkring 1840. På denna målning är övervåningen utkragad och mot torget finns en veranda. Den aktuella byggnaden består av två längor uppförda i vinkel. Byggnaden är uppförd i timmer i två våningar med fasad av liggande profilerad spontpanel. Övervåningens fasad har locklistpanel med profilerade locklister. Byggnadens fasad mot gården är också klädd med locklistpanel. Gatufasaden indelas med släta pilastrar. Bottenvåningen har stora skyltfönster mot gatan. Byggnaden har tre… Tidsprofil: 1993–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGQVISTSKA GÅRDEN
HistorikGatuhuset uppfördes omedelbart efter stadsbranden 1790 och stod färdigt 1791. Det är ett stenhus i två våningar under brutet sadeltak med skivtäckt brunmålad plåt. Murarna är putsade med gul avfärgning och vita lister och foder. Ett separat trapphus byggdes mot gården 1897. Samma år tillkom den första av de butiksbyggnader i en våning som ligger intill husets gavlar. Hela bottenvåningen med tillbyggnader används som affärslokaler. Fastigheten planerades redan från början som köpmanshus. Enligt de äldsta beskrivningarna innehöll det stora gustavianska tegelhusets bottenvåning en handelsbod samt två förstugor, tre inredda rum och välvd… Tidsprofil: 2001–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikGötlunda 1:22, Skattegården med Karlsro Skattegården är en av gårdarna i Götlunda kyrkby med flerhundraåriga anor. Gårdens nuvarande bebyggelse är emellertid inte av så hög ålder, men däremot ett bra exempel på hur bondgårdar utformades under 1900-talets första del. Gårdens byggnader präglas av 1920- och 30-talets byggnadsskick, och är till stora delar relativt oförändrad sedan denna tid. Manbyggnaden från 1932 är mycket tidstypisk med sitt mansardtak, täckt med tvåkupigt tegel, röda locklistpanel och frontespis med lätt klassicerande drag. Gårdens ladugård, med fähus av tegel och övriga delar med faluröda träfasader är också mycket… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikHenckelska gården anlades på 1680-talet som en handelsgård i korsvirke av borgmästaren Herman Schlyter. Från anläggningstiden kvarstår huvudbyggnaden i hörnet Norra Storgatan - Springpostgränden. Gården präglas dock av en ombyggnad, företagen på 1760-talet av dåvarande ägaren F. W. Köster. Huvudbyggnaden fick den panelbeklädnad som ännu är synlig på gaveln mot gränden. Längan uppåt gränden och en länga inne på gården tillkom, liksom den lilla trädgårdsanläggningen omedelbart öster om byggnaderna. En ombyggnad av huvudbyggnadens fasad åt Norra Storgatan skedde på 1920-talet. Tidsprofil: 1680-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningBostads- kontors- affärs- och restaurangbyggnad som byggts till mot gården i etapper. Byggnaden kännetecknas gentemot övriga trevåningshus i centrumanläggningen av bottenvåningens kontorslokaler där länge Riksbyggen huserade och gentemot Örsbaken 7 av en lugnare mer rytmiserad fasad utan olikstora balkonger etc. Byggnden är länkad med övriga byggnader i kvarteret, i öster bildas en portik mellan byggnaden och hus 4 och i väster stänger en gallergrind gården vid hus 3. Mot gården finns sammanhängande kontorslängor från 1950- 60- och 90-talen. Vid inventeringstillfället i mars 2005 nyttjade stadsdelsförvaltningen kontorsloka… Tidsprofil: 1950–1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
HistorikVisthusbod på gårdsenhet belägen på en höjd strax öster om Stora Les södra spets. Gården är i övrigt bland annat bebyggd med en salsbyggnad, ladugårdslänga och arrendatorsbostad. Idag ligger manbyggnaden och de övriga byggnaderna på olika fastigheter. Se anläggningsnivå för mer historik rörande gården. Tillsammans bildar gårdens byggnader en bebyggelsemiljö med höga kulturhistoriska värden, inte minst på grund av den långa kontinuiteten på samma plats och den nära kopplingen till bruket. Till värdet bidrar den bibehållna strukturen i kulturlandskapet med allén ned mot vattnet och till gården underliggande välbevarade torp, till exemp… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKSKA GÅRDEN
HistorikEkska gården är ett stort tvåvånings trähus under brutet tak. De panelade och gulmålade fasaderna är indelade med pilastrar. Entrén mot Södra Långgatan har en rokokoport. Under fasaden, som fått sin enhetliga karaktär efter 1765, döljer sig tre äldre trähus. Det äldsta av dem omtalas redan 1657 och var beläget mot Västra Sjögatan. I hörnet Västra Sjögatan/Södra Långgatan är stommen till ett timmerhus med genomgående korridor bevarad. Detta hus är förmodligen identiskt med det trähus som rådmannen Jörgen Bremers byggde 1665-66. I hörnrummet upptäcktes vid en reparation 1941 fragment av en direkt på timret målad dekor som kan dateras t… Tidsprofil: 1665–1666. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELBYGGNAD
HistorikSommaren 1869 drabbades stadens centrum av en omfattande eldsvåda. Alla gårdsbyggnader på Berggrenska gården brann ner medan huvudbyggnaden i stort sett skonades. Vid återuppbyggnaden uppfördes de båda envåningsflyglarna av trä efter Kyrkogatan och inkörsporten till gården förlades mellan dessa. I samma axel som huvudbyggnaden genomgående förstuga. Under mitten av 1980-talet har gården genomgått en stor renovering och ombyggnad. Huvudbyggnadens och flyglarnas exteriörer har i stora drag behållit sitt utseende och har målats i en äldre färgsättning. Flyglarnas interiörer har byggts om kraftigt och inget av den äldre inredningen kvarst… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELBYGGNAD
HistorikSommaren 1869 drabbades stadens centrum av en omfattande eldsvåda. Alla gårdsbyggnader på Berggrenska gården brann ner medan huvudbyggnaden i stort sett skonades. Vid återuppbyggnaden uppfördes de båda envåningsflyglarna av trä efter Kyrkogatan och inkörsporten till gården förlades mellan dessa. I samma axel som huvudbyggnaden genomgående förstuga. År 1904 tillbyggdes den östra stenflygeln med stenbyggnaden. Under mitten av 1980-talet har gården genomgått en stor renovering och ombyggnad. Huvudbyggnadens och flyglarnas exteriörer har i stora drag behållit sitt utseende och har målats i en äldre färgsättning. Flyglarnas interiörer har… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRU GÖRVELS HUS
HistorikVid medeltidens slut ägdes fastigheten av Lunds domkyrka som någon gång under 1500-talet överlät tomten åt arrendatorn mot erläggande av årlig jordskyld. Vid mitten av 1500-talet ägdes gården av riksrådet Lave Brahe och efter dennes död övergick gården till hans änka Görvel Fadersdotter Sparre. Fru Görvels hus på fastigheten Färgaren 27 uppfördes troligen omkring år 1570 som södra längan i den nuvarande betydande gårdsanläggningen fru Görvel Fadersdotter Sparre lät uppföra åt sig. Gårdens norra länga, "Stäket", förklarades byggnadsminne 1964. Gården torde vara den enda i vårt land utanför Visby av detta slag med bevarade huvudbyggnad… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALLSKA GÅRDEN
HistorikFastigheten välviljan 6 ligger mitt i Gränna med huvudbyggnaden utmed Brahegatan. Gården är kringbyggd och sträcker sig genom hela kvarteret mot väster. Löjtnanten och affärsmannen Gabriel Cornelius Hall köpte tomten 1833 och rev ett 1600-tals hus som stod på platsen. Timret återanvände han i den nya gårdsbebyggelsen, som uppfördes 1834-37. Arkitekt var stadsbyggmästare Anders Berndtsson i Jönköping. I Halls egna dagboksanteckningar beskriver han sin nyuppförda stadsgård. Huvudbyggnaden är uppförd av timmer i två våningar och har panel med halvrund locklist. Tacket är flackt och valmat. Den centralt placerade portiken har en tempelga… Tidsprofil: 1834–1837. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEIDEMANSKA GÅRDEN, UTHUS
HistorikUthusbyggnaden är uppförd av timmer i en våning med fasad av falurött synligt liggtimmer. Byggnaden har ett tvåluftsfönster med en spröjs i varje båge. Genom byggnadens mitt går en körport med brädportar. Norra delen av byggnaden har mot gatan två sentida garageportar. Byggnadens sadeltak är belagt med enkupiga betongpannor. Byggnaden vilar på en sockel av kallmurad fältsten. Sannolikt fanns både boningshuset och uthusbyggnaden när gården försäkrades år 1836. Åren 1965-67 genomgick byggnaderna en omfattande ombyggnad varvid bl.a. boningshusets brädfodring togs bort. Interiören ändrades också. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring… Tidsprofil: 1965–1967. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.