SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “läktare”
Läktare
TakformPulpettak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Läktare
Exteriörbeskrivning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Läktare
ExteriörbeskrivningGott skick Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRYTS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Från huvudentrén i väster kommer man in i ett litet vindfång eller en förhall till kyrkorummet. Västra halvan av utrymmet under läktaren rymmer olika inbyggnader medan den östra halvan är integrerad med kyrkorummet. På var sida om vindfånget finns dörrar till inbyggnaderna under läktaren. Det norra utgör förråd och i södra finns ytterligare ett mindre förråd och en trappa till läktaren. Läktaren är uppbyggd på pelare målade i en gröngrå nyans. Innertaket som är läktarens brädtäckta undersida är gråmålad. Övriga snickerier går i pärlgrått eller gråbeige. Innerdörrarna är spegeldörrar av enkelt utseende med kammarlå… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGSHAMRA KYRKA
InteriörbeskrivningFrån torget kommer besökaren genom entrén in i vapenhuset. Härifrån har man kontakt med kyrkorummet rakt fram, sakristian i väster och brudkammaren i öster. En trappa leder upp till läktaren. Kyrkorummet har en enkel och konsekvent planlösning. Väggar med yta i rå betong är platsgjutna med vertikalt ställda, ohyvlade bräder som gjutformar. Den självbärande läktaren längs norra väggen är utförd i samma material som rummets väggar. Glaspartiet i väggen under läktaren är tillkommet senare. Golvet består av hyvlad, grå kalksten i fallande längder. I koret finns partier med större kvadratiska ytor av hyvlade kalkstensblock. Tak… Tidsprofil: 1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Färingtofta kyrka (Josephina kyrka)
InteriörbeskrivningKyrkan har i stort den planlösning den fick vid ombyggnaderna i slutet av 1700-talet och 1828. Kyrkorummet består av korsarmar i norr och söder, båda med läktare. Altarpredikstolen står i öster och därbakom finns sakristian i koret. I väster finns en läktare i tornet. Den södra läktaren underbyggdes 1987 och innehåller samlingsrum, städförråd och toalett. I söder kommer man in under läktaren i samlingsrummet som är avskiljt från kyrkorummet med en målad gipsvägg. Golvet är av gråmålade brädor, ytterväggarna putsade och kalkade, taket av gråmålade brädor är läktarens undersida. Moderna spegeldörrar leder till toalett och fö… Tidsprofil: 1500–1600. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GLAVA KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2003: Grundläggningen för den nya kyrkan påbörjades den 24 oktober 1735 av murarmästare Christian Haller. Per Nilson, Västra Emtervik var snickare. Efter ett år var det huvudsakliga byggnadsarbetet avslutat och invigningen av kyrkan skedde 1738. Det välvda innertaket målades av Hans Georg Schyffner år 1753. Av kontraktet framgår att takmålningarna i Borgviks kyrka, skulle stå som förebild. År 1795 lades skiffertak på kyrkan. I koret, bakom altaret fanns en liten läktare. Den beskrivs 1830 som ett mindre skrank eller läktare bakom altaret som aldrig användes. Citat från 1867: "hela chorväggen betäckande g… Tidsprofil: 1956–1957. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÖSSLUNDA KYRKA
InteriörbeskrivningGÖSSLUNDA KYRKA - Kyrkan består av ett litet långhus med läktare, rakt avslutat, fullbrett kor i öster, sakristia i norr, äldre vapenhus i söder samt ett torn i väster. Tornet har bevarad murtrappa. Interiören omgestaltades dels under 1800-talet och dels 1913-1914. Koret uppfördes efter en brand 1851. Kyrkorummets nuvarande tak tillkom 1913-1914. LÅNGHUS - Det korta och breda långhuset uppdelas genom en mittgång. I väster är en djup läktare. Under läktaren går bänkarna i norr ända intill vapenhusväggen. I söder är en ingång till vapenhuset och framför denna en bred tvärgång under läktaren. På långhusets sydvägg är ett huvu… Tidsprofil: 1913–1914. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
karl-Gustavs kyrka
InteriörbeskrivningDet korsformade kyrkorummet har en traditionell orientering med koret i öster och en grund orgelläktare i väster. Koret är avskärmat bakom altaruppsatsen. De övriga tre korsarmarna fylls ut av ett bänkhav med korsande mittgång. Kyrkan hade från början en centralkyrkoplan med altaret i korsmitten, mittemot predikstolen. Läktaren byggdes på 1820-talet och omkring1850 inreddes koret i öster med en ny altaruppsats och väggarna panelas. Under 1900-talets första halva byggs vindfång vid entréerna i norr och syd och ett vapenhus byggs under läktaren i väster. Bänkinredningen förnyades vid mitten av 1900-talet i strävan efter stör… Tidsprofil: Cirka 1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kattarps kyrka
InteriörbeskrivningFrån vindfånget i väster kommer man in i tornets bottenvåning som utgör vapenhus. Vapenhuset är enkelt inrett och täcks av ett högt kryssvalv som är putsat och vitmålat liksom väggarna. Valvet är murat utan gördel- och sköldbågar och valvribbor med fyrkantig genomskärning utgår från murarna utan konsol eller valvpelare. Tornrummet är öppet mot kyrkorummet genom en hög och bred spetsbågig valvbåge, murad av tegel. Intill långhusets västra sida finns en orgelläktare som även sträcker sig ett stycke väster om tornbågen, in över vapenhuset. Under läktaren finns förråd och vid ena sidan en uppgång till läktaren. Snickerierna i… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNGSÄTERS KYRKA
InteriörbeskrivningHELHET- Kungssäters kyrka har en oregelbunden åttkantig form med slätputsade innerväggar målade i ljus terrakulör. Altaret är uppställt mot den norra tvärgaveln och i söder finns en tredelad läktare. Ursprungligen var bänkinredningen koncentriskt vänd mot kyrkans mitt men idag är den vänd mot altaret. Innertak och läktare bärs upp av marmorerade kolonner och halvkolonner med kapitäl av morisk kamtyp. Från dessa utgår bjälkar och ribbor som bär upp trätakskonstruktionen. Golvet utgörs av klarlackade furubrädor. KYRKSAL- GOLV- Fur, spåntat, från 1960. Slipat och lackat med alkydlack. 1 st galler i golvet nordost om koret., i… Tidsprofil: 1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LUNGSUNDS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Det korsformade kyrkorummet, har ett förhöjt, tresidigt avslutat korparti i öster och läktare med orgel i väster. I norr och söder finns läktare med läktarunderbyggnader. Väggarna är panelklädda och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Golvet är lagt med lackade brädor och rummet täcks av ett kryssvalv med ljusmålad slätpanel. Öppna bänkar med rektangulära gavlar ansluter ej mot ytterväggar. KYRKORUMMET har ett golv lagt med smala olackerade brädor, på detta ligger en blåmelerad matta av heltäckningstyp. En gråmålad golvsockel. Väggarna är klädda med stående vitlaserad panel och bryts upp… Tidsprofil: 1702–1703. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SUNNE KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2005: Redan under tidig medeltid byggdes en liten kyrka vid Frykensundet. Kyrkor av olika storlek och utseende har därefter avlöst varandra genom tiderna. Den nuvarande kyrkan byggdes upp efter en brand 1886 på murarna av 1600-talskyrkan, efter ritningar av arkitekt Adrian C Peterson (känd Göteborgsarkitekt men ursprungligen från Värmland). Kyrkan fick ett för arkitekten typiskt nygotiskt uttryck, med korsarmar och en interiör också typisk för arkitekten med öppna takvalv av trä, randig behandling av väggar och ganska mörk färgsättning. Läktare uppfördes i väster med läktare och som fortsatte ut efter de… Tidsprofil: 1933–1934. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TIMMERSDALA KYRKA
InteriörbeskrivningTIMMERSDALA KYRKA - Timmersdala kyrka är en enskeppig salkyrka. Den består av långhus med läktare i väster, läktarunderbyggnad, kor i öster och vidbyggt vapenhus i väster. Den sparsmakade, ljusa interiören är ett exempel på 1920-talets klassiserande ideal. LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång. I väster finns en läktare med underbyggnad. Predikstolen är placerad på nordsidan närmast koret. GOLV - Långhusets golv utgörs av grova längsgående, fernissade furuplankor. VÄGG - Väggarna är slätpustade och målade i en svagt blå nyans. De avslutas upptill med en taklist med profileringar och tandsnitt, målad i blått och vit… Tidsprofil: 1917–1922. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖRS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet är rektangulärt med tresidigt förhöjt kor i öster och orgelläktare i väster. Under läktaren finns underbyggnader som rymmer brudkammare, kapprum och toalett. En trappa på norrsidan i vapenhuset leder till dess övre plan, vilket har förbindelse med läktaren. Dörröppningen till vapenhuset och innerdörrarna mot söder är försedda med parspegeldörrar med marmorerade speglar och ådringsmålade ramar. Till sakristian bakom koret finns en motsvarande enkeldörr. Golvet är av gråmålade träplankor, rutmönstrat i koret och i gångarna. Väggarna är vitputsade. Taket är vitmålat, platt och av trä m… Tidsprofil: Cirka 1700. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDERSTADION, SÖDRA LÄKTAREN
ExteriörbeskrivningLäktare i betongkonstruktion med inbyggnad under som rymmer omklädningsrum och servicefunktioner. Inbyggnaden är gjord som en utfackningskonstruktion med röda tegelväggar mellan betongstolpar. Fyra trappor av betong med gröna stålräcken leder in till arenan. Läktargaveln i öster är glastäckt med vertikal indelning och ett sekundärt skyddsglas fäst i grön metallkonstruktion har tillkommit. I bottenvåningen finns flera toaletter och kiosker med serveringsluckor i blågrå träpanel som blir skärmtak då kioskerna används. Bottenvåningens västra del är tillbyggd med framspringande tegeldel. ENTRÉER/DÖRRAR- blå träpanelsdörrar. I… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Virdavallens läktare
21420000052102http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052102Bebyggelse - byggnadALVESTA ALVESTA 13:1 - husnr 6Virdavallens läktareLän: Kronoberg, Kommun: Alvesta, Landskap: Småland, Socken: Aringsås , Stift: Växjö stift, Församling: Alvesta församlingNybyggnadsår: 1939 - 193914.542246229169626,56.898174196268016http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000052102http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000052102http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000052102RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDERSTADION, NORRA LÄKTAREN
TakformPulpettak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ODENSVI KYRKA
Historiknull, Omkring 1200 antas att en enskeppig stenkyrka byggdes i Odensvi. På dess norra sida tillbyggdes i mitten av 1300-talet ett gravkor åt biskop Egislus och hans familj. Från denna tid finns en glasmålning bevarad. Även sakristia torde ha tillbyggts då. Under senare hälften av 1400-talet slogs sex valv över kyrkorummet som därmed blev tvåskeppigt. Senast omkring 1500 torde valven ha blivit bemålade. Vid samma tid tillkom förmodligen även en läktare framme i koret, omnämnd i visitationsprotokoll 1637. Året efter ersattes den dåvarande enkla predikstolen med en mer påkostad som alltjämt är i bruk. Kyrkan skadades svårt vid brand 1659… Tidsprofil: 1844–1845. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANNEDALSKYRKAN
InteriörbeskrivningAnnedalskyrkan är en salskyrka med entré i norr, långhus med sidoskepp i väster samt kor i söder. Kyrkan har två läktare, en sidoläktare i väster och orgelläktare i norr. Kyrkorummet genomgick en större renovering 1939-40 och 1971 tillkom en läktarunderbyggnad i väster. Kyrkans ursprungliga karaktär är i huvudsak bevarad. De största förändringarna består i att väggmålningarna försvunnit och innertaket byggts om. Andra, något mindre uppenbara förändringar består i att korets möblering ändrats, bänkarna byggts om, delar av den tidigare mörkbetsade träinredningen målats och armaturen bytts ut. Kyrkorummet är öppet, ljust och… Tidsprofil: 1939–1940. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Annefors kapell
InteriörbeskrivningKapellbyggnadens interiör består av vapenhus och läktare mot väster, kyrksal samt kor och sakristia mot öster. Kyrkorummet som är brett och luftigt med vitmålade väggar och tunnvalv har ett tydligt nyklassicistiskt formspråk. Rummet accentueras av dess altarpredikstol. Liknande arrangemang hade förbjudits genom en kyrklig förordning redan 1836 men uppfördes ändå i kapellet hela 20 år efter detta. Altaret pryds av ett krucifix under det krön som byggts ut från predikstolen. Ljudtaket, utformat som en dorisk tempelgavel, bärs upp av basförsedda pelare med kannelyrer. Vid renoveringsarbetena 1960-61 utförde konstnären Erik St… Tidsprofil: 1960–1961. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BARNARPS KYRKA
HistorikDen nuvarande kyrkan är sannolikt uppförd under 1200-talet. Arkeologiska undersökningar har dock visat på att en begravningsplats fanns redan innan den romanska stenkyrkan byggdes, eventuellt kring en nu försvunnen stavkyrka. Stenkyrkan hade ursprungligen en romansk planform med smalare kor. Troligen fi ck koret samma bredd som långhuset under senmedeltid och därigenom skapades en salkyrka i tidens anda. En uppgift fi nns om uppförandet av en sakristia 1426, men det är oklart varifrån denna är hämtad. 1655 togs en dörr upp i kyrkans västgavel och försågs med en qvist, samma år inrättades en läktare längs kyrkans norra långsida. Vid d… Tidsprofil: 1926–1927. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGS KYRKA
InteriörbeskrivningBERGS KYRKA - Kyrkan är en ljus salskyrka, präglad av olika tiders förändringar. Den består av långhus med tresidigt kor i öster, vidbyggd sakristia i norr och vapenhus i tornets nederdel. LÅNGHUSET - Långhuset är uppdelat genom en mittgång. I långhusets västra finns en läktare med en mindre läktarunderbyggnad i söder. GOLV - Golvet består av längsgående, obehandlade ca 15 cm breda furuplankor. VÄGGAR - Väggarna är putsade och målade i mycket ljust gult. De avslutas nedtill av en grålaserad, enkelt profilerad golvlist. Upptill avgränsas väggarna av en bred, profilerad och marmorerad taklist. En porträttgravsten är uppsatt… Tidsprofil: 1636–1686. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGUMS KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är ljust och luftigt. Det första intrycket domineras av det bemålade taket och korets inredning. Kyrkans medeltida ursprung kan främst avläsas i de kraftiga murarna, det smalare och lägre koret samt i byggnadsvolymen. Anslutningen mellan långhus och kor är inte helt symmetrisk, vilket främst syns i de olika bredderna på långhusets östvägg på ömse sidor om koret. Interiören har dock fått sin främsta karaktär av 1700-talets förändringar med de välvda dekormålade trätaken i långhus och kor, de utvidgade fönsteröppningarna, läktaren och annan inredning såsom altaruppsättningen och predikstolen. Mer sentida tillskot… Tidsprofil: 1956–1957. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bjursås kyrka
InteriörbeskrivningKyrkorummet täcks av ett putsat, himmelsblått tunnvalv, med trästomme, indelat i fem tunna gördelbågar och valmat mot kortsidorna. En kraftigt profilerad gesims löper i övergången mellan valvet och de stänkputsade, svagt rosafärgade väggarna. Golvet är belagt med oljade bräder. Den slutna bänkinredningens fasader har blå ramverk, röda lister och rektangulära, ljusblå fyllningar. I bänkskärmarna mot koret är fyllningarna större. Predikstolen framme på norra sidan har femsidig korg och tak, gråvit med förgyllningar. Läktaren som upptar kyrkorummets västra ände bärs av fyrkantiga pelare. Läktarbarriären är spegelindelad och l… Tidsprofil: 1959–1961. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BLOMSKOGS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING- enskeppig salkyrka med treklöverbladsformat trätak av slätpanel. Entré via vapenhus i västtorn. Det smalare koret i öster är tresidigt avslutat och förhöjt. Vidbygd sakristia norr om koret. Läktare i väster med orgel. Väggfasta bänkkvarter öppna mot mittgången. Inbyggd predikstol i långhusets nord-östra gavel. Altartavla bakom 6-kantig altarring. I långhusets sydvästra hörn står en dopfunt med dopbord. I KYRKORUMMETS tak finns 5 stycken tvärgående bjälkar av trä som drar samman konstruktionen. Dessa är försedda med skuren relief på mitten och är målade i ljust grått. En enkel gråmålad taklist me… Tidsprofil: 1929. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Borgeby kyrka
InteriörbeskrivningKyrkan är enskeppig. Långhus och kor har kryssvalv med enkla ribbor. Golvet är i rött, gult och grått tegel och mönsterlagt. I bänkkvarteren är det trägolv. Bänkarna är uppdelade i två kvarter och åtskilda av mittgången. Utrymmet bakom altaret utgjorde tidigare sakristia. Läktare med genombruten rundbågig läktarbarriär finns i väster. Läktaren har läktarunderbyggnad som rymmer två rum, sakristia och vaktmästarrum. Kyrkans fasta inredning och inventarier Altaret är i trä och vitmålat. Det tillkom på 1850-talet och fick sin nuvarande utformning vid 1870-talets ombyggnad. Altarskivan är av trä. Altaruppsats utgörs av en altar… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BORGSTENA KYRKA
InteriörbeskrivningBorgstena kyrka är en liten salkyrka med karakteristisk långsmal form för medeltida kyrkor som byggdes till under 1700-talet, med kor i öster, sakristia i norr och litet vapenhus i väster. Kyrkorummet har en rikt utsmyckad, bemålad interiör, huvudsakligen från 16- och 1700-talen. LÅNGHUS - Predikstolen är placerad vid norrväggen intill sakristians dörr. Utmed västväggen finns en äldre läktare med en äldre trätrappa i det sydvästra hörnet av långhuset. Trappstegen är mattklädda och har recenta, enkla trappräcken i trä utmed väggen. Dopfunten är placerad i sydöst. I nordvästhörnan finns kappupphängning, informationsbord samt… Tidsprofil: 1916–1920. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRATTFORS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Ett rektangulärt långhus med tresidig avslutning i öster är täckt av ett ljust målat flackt tunnvalvs tak. Koret, som är förhöjt ett steg, innehåller altaruppsats och predikstol, båda i provinsiell barock från 1600-talets slut. Dopfunt i trä från 1953. Väggarna är klädda med stående slät panel, laserade i vitt. En läktare i väster med orgelfasad och -verk från 1921 i jugendstil. Väggfasta bänkar i tre slutna kvarter. Golv i mittgång och kor är lagt med trä, i kvarteren något förhöjda. Församlingshems del i tornets bottenvåning samt del av kyrkorummet med bland annat kök och toalett. KYRKORUMMET… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BREDAREDS KYRKA
InteriörbeskrivningBredareds kyrka är en enskeppig salkyrka med jämnbrett, något förhöjt kor med rak östvägg, orgelläktare och torn med vapenhus i väster och sakristia i nordöst. Interiören präglas av den ursprungliga, nyklassicistiska utformningen av dekorer, fast inredning och färgsättning i vitt och blått. LÅNGHUS - Kyrkan har ett högt, ljust och brett långhus. Under orgelläktaren finns läktarunderbyggnader. I sydvästra hörnet går en sentida trappa upp till läktaren. Predikstolen är fästad vid den norra väggen. Invid västväggens norra del står en äldre offerkista i trä med smidda beslag och vid den södra delen är en ljuskorona i smide pla… Tidsprofil: 1952–1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.