SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “kran”
Kran
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Krankenbäcken
Krankenbäcken är nature_reserve i Norrköping i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2019. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kransarna
Kransarna är nature_reserve i Nordanstig i Gävleborgs län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2017. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kran nr. 1
HistorikBehovet av mekaniska hjälpmedel för lastning och lossning i Örnsköldsviks hamn ökade efter andra världskriget och 1949 lämnade Hamnstyrelsen in en order på en ny hamnkran. Den grönmålade kranen, kran nr 1, levererades 1952. Kranen är av typen vipparmskran och dess portal (nedre delen) och de avancerade kranarmarna är byggda med svetsade fackverkskonstruktioner som bultats samman vid monteringen. Konstruktionen medger hantering av en maxlast av 6 ton vid styckegodsdrift och 5 ton vid gripskopedrift. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 2010-09-13, Dnr 432-7695-09. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kran nr.2
HistorikDen blåmålade kranen, kran nr 2, levererades 1963. Den hade beställts 1962 och förutom den elektriska utrustningen och manöverrummets utformning var den en kopia av den förra kranen. Kranen är av typen vipparmskran och dess portal (nedre delen) och de avancerade kranarmarna är byggda med svetsade fackverkskonstruktioner som bultats samman vid monteringen. Konstruktionen medger hantering av en maxlast av 6 ton vid styckegodsdrift och 5 ton vid gripskopedrift. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 2010-09-13, Dnr 432-7695-09. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kranspelsskjulet
21400000694136http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694136Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA KARLSKRONA 4:17 - husnr 9016KranspelsskjuletLän: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Karlskrona , Stift: Lunds stift, Församling: Karlskrona stadsförsamling15.583502465933732,56.15527135463075http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000694136http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000694136http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000694136RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Krangr.
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Åsbobergsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Krangruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Persbergs Odalsfält. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Krangruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Finnbergets gruvor. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Krangruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Cu; Co;. Gruvfält eller fältangivelse: Vena gruvfält. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Krangruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Rödkärrsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Krangruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; Cu;. Gruvfält eller fältangivelse: Rödbergsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Krangruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Nyttstafältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kranhjulsgruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; Mn;. Gruvfält eller fältangivelse: Sundsgruvefältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Krankhålet
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Vintjärns gruvor. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kranschaktet
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; Mn;. Gruvfält eller fältangivelse: Klackbergsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U NOR1998;27B, Uppsala, kv. Kransen
FöremålsbeskrivningRunben, revben Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikSkogatorp 5:9 Den minsta lilla gården i Skogatorp omfattar mangård med en timrad enkelstuga och på andra sidan vägen den ålderdomligaste av ladugårdarna i Skogatorp. Det timrade lilla bostadshuset från ca 1862 är endast delvis panelat med faluröd locklistpanel, har gamla spröjsade fönster, sadeltaket är tegeltäckt och tegelskorstenen har profilerad krans. Ingången har glasad pardörr från ca 1900 samt en enkel något yngre förstukvist. Stenmurar inramar mangården mot byvägen. Den relativt stora ladugården med utskjutande knutar bör härstamma från 1862 men ger ett äldre intryck genom sin ålderdomliga utformning. Ladugården som står tätt… Tidsprofil: Cirka 1862. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FALSTERBO FYR
HistorikDen nuvarande fyren uppfördes 1793-96 efter ritningar av Olof Tempelman. Ursprungligen eldades fyren med stenkol enligt August Polheimers system. 1842-43 byggdes fyren om. Kolelden ersattes med en linsförstärkt oljelampa i lanterninen och tornets översta krenelerade krans togs bort. Fyren hade på senare tid helautomatisk elektrisk drift. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X, Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skånes län, 1997-02-11, 221 7788-97 Tidsprofil: 1793–1796. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA HAMNKRANEN
HistorikKranen är av typen vipparmsportalkran och är tillverkad vid Motala Verkstad 1950. Den togs i bruk 1950 och gjorde sin sista insats i skarpt läge 1985. Samma år flyttade Luleå hamn det sista av sin verksamhet från Djupkajen till Victoriahamnen. Kranen flyttades till sitt nuvarande läge efter Djupkajens förlängning 1970. Kranen som var en av ett par tvillingkranar, står ensam kvar sedan den andra monterats ned efter att den blivit påseglad. Att kranen är av en vanligt förekommande typ avspeglas i de konstruktionsritningar som bevarats. På många detaljritningar kan man se att de även gäller för kranar i Hammarby, Kristinehamn och Stockh… Tidsprofil: 2009–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA RÅDHUSET
Rådhusbyggnaden var en gång Magnus Gabriel de la Gardies jaktslott på Kållandsö, uppfört efter ritning av Matthias Holl. Byggnaden nedtogs 1672 och fraktades till Lidköping, där den återuppfördes på det som skulle bli Nya stadens torg. På en ny bottenvåning av sten uppbyggdes en tvåvånig träbyggnad, täckt av en väldig huv och krönt av ett torn i två avsatser med ekspånsbeklädda tak. Kring bottenvåningen byggdes en krans av salubodar under ett platt tak, senare ersatt av ett högre karnissvängt tak. Rådstugan stod färdigt att tas i bruk 1676 och tjänade samma funktion till 1883, varefter den under olika tider inrymde polisstation, spruthus, pr… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PORTALKRAN 14
HistorikPortalkran 14, maskinnummer 9214, även kallad "Franska kranen", "Blå kranen" eller "Hundratonnaren" är en representant för Karlskronavarvets utveckling under 1900-talet. År 1959 började den franska firman Applevage montera upp kranen i västra varvsområdet som ersättning för en äldre kran. Monteringen sysselsatte 12-15 franska montörer och lika många svenskar. Kranen togs i drift den 5 augusti 1960; dess uppgift var att utrusta fartyg och bistå med tunga lyft, en mycket viktig funktion i varvets verksamhet. Kranen väger 670 ton och löper på sammanlagt 28 hjul med en högsta hastighet av 50 m/min. Lyftkapaciteten är 100 ton, största lyf… Tidsprofil: 2006–2101. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Slott
HistorikSlottsbyggnad i 3 plan uppförd 1879-1880 i sten med vitputsad fasad. Takbeklädnad av plåt. Exteriört är fasaden mycket rik på klassicerande detaljer såsom en rusticerad undervåning med hörnkedjor, kolonnader i norr och i söder med kolonner och balustrader, pilastrar med joniska och korintiska kapitäl, fönsterinfattningar med triangelformade frontoner samt tandsnittsornamenterad kransgesims. Byggnaden har risalit i norr och söder samt en rad burspråk. Slottet är omgivet av en parkanläggning vilken anlades av Claes Adelsköld. Nolhagaparken och Nolhagaberget är ett av stadens viktigaste närströvområden och utgör naturvårdsobjekt ... Tidsprofil: 1879–1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA HUS
HistorikHerrgårdsbyggnaden ("Stora hus") är uppförd i stram och sparsmakad senklassicism med ett anspråkslöst och symetriskt fasadutryck. Byggnadens storlek och proportioner vittnar om en burgen monumentalitet. Upphovsmannen har arbetat med raka former utan dekorelement. De klassiska motiven byggs upp med olika material i enkla kombinationer. Horisontellt burna linjer är utförda i oljemålat trä medan fasadytorna består av en enkel slät puts. Sockelgesimsen är markerad med en enkel bräda medan kransgesimsen består av en kraftig hålkäl med en nedre rundstav och en övre tunn platta, hörnkedjorna bär lätt den kraftiga gesimsen utan att rubba har… Tidsprofil: 1913–1914. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STYCKEKRANEN
HistorikStyckekranen uppfördes 1751 för att underlätta vår- och höstarbetet med den rustning och avrustning av galärer och kanonslupar. Den ersatte en tidigare styckekran, är uppförd av trä och täckt med plåt. Drivkraft erhölls med hjälp av det ännu bevarade tramphjulet i kranens inre.Kranen reparerades 1938 och försågs 1967 med en ny utvändig plåtbeklädnad. Det intilliggande stora slupskjulet revs 1969. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: 1751. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖCKSMARKS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: I Töcksmark fanns en kyrka redan på medeltiden. Hur denna kyrka såg ut är inte helt klarlagt, men troligen var det en träkyrka med i stort sett samma format och läge som den befintliga kyrkan. I 1717 års visitationsprotikoll kan man utläsa att den då befintliga kyrkan var en enkel långhuskyrka med av trä, utvändigt beklädd med spån och tjärstruken. Fyra fönster fanns på var sida, de satt realtivt högt upp och var rundbågade. Tornet var högt och spetsigt med "en järnspiar och krans". En klocka fanns. Invändigt fanns "17 manfolksbänkar och 14 qvinnfolksbänkar". År 1717 uppges också altartavlan vara n… Tidsprofil: 1819–1821. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖSSE KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är huvudsakligen uppförd av natursten. Planformen med torn på södra långsidan liknar Åmåls nya kyrka (1806). Långhuset är rektangulärt med tresidiga avslutningar åt såväl öster som väster. Mitt emot tornutbyggnaden med vapenhus åt söder finns en utbyggd sakristia mot norr. Kyrkans omfattning är oförändrad sedan byggnadstiden. Exteriören i ljusgul puts domineras av tornkroppen med en kraftig kransgesims, flack huv och lanternin. Den något utskjutande portiken kröns av ett klassiskt tympanonfält. Det tvärlagda långhuset med stora rundbågiga fönsteröppningar täcks av skiffer. Sakristietaket liksom torn- och lanterninta… Tidsprofil: 1806. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vattenreservoar
ExteriörbeskrivningHög vattenreservoar från 1959 i betong. Byggnadens bas är rund (eller snarare mångkantig), över denna reser sig den snett utåtlutande överbyggnaden som följer basens planform men vars fasad har omväxlande in- och utskjutande partier. Överbyggnaden kragar ut i förhållande till basen och vilar på en krans av utskjutande betongbalkar. Den översta delen av reservoaren har samma diameter och planform som basen och skjuter upp högt över den konformiga, snett utskjutande delen. SOCKEL- som fasad FASAD- ofärgad formgjuten betong med mönster av den liggande brädformen. Den konformiga överbyggnaden har längst ned små parställda kvad… Tidsprofil: 1959. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Villa Sundin
HistorikVilla Sundin uppfördes av paret Göran Sundin och Adelaide Toombs Sundin. Byggnaden togs i bruk i november 1959. Göran Sundin var fabrikör verksam i flera större företag i Hudiksvall vid denna tid, krantillverkaren HIAB, hydrauliktillverkaren Sunfab och skidtillverkaren Sundins skidfabrik. Adelaide Toombs Sundin var skulptör och keramiker utbildad vid Massachusetts College of arts. Paret träffades 1953 i USA och bosatte sig i Sverige i slutet av 1950-talet. Sedan 1963 var de bosatta i USA och huset var uthyrt till en familj fram till omkring år 2000, vilket sannolikt bidragit till att det är obetydligt förändrat. Paret Sundin kontakta… Tidsprofil: 1928–1931. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Västra kölhalningsbron
Historik1685-86 anlades två kölhalningsbroar vid Trossös södra strand. I anslutning till dessa låg också de första stapelbäddarna på ön. Den västra kölhalningsbron finns kvar i restaurerat skick. Vid kölhalning hängdes fartygen med hjälp av rep från riggen ner till gångspelen på bron. På så sätt blottades bordläggningen under vattenlinjen för att göra den tillgänglig för reparation. Källa: Byggnadsminnesförklaring av byggnaderna nr 446, 268 och 269, Västra kölhalningsbron med kranspelsjul och spirkran, på fastigheten Karlskrona 4:20 i Karlskrona kommun. Länsstyrelsen Blekinge län, 2007-02-13. Dnr 432-5674-05 Tidsprofil: 2007–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.