SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “klocktorn”
Klocktorn
ExteriörbeskrivningSKEE KYRKAS KLOCKSTAPEL - är egentligen ett klocktorn, beläget på en bergsknalle ca 150 meter öster om kyrkan. I väster är en anslutande murad terrass med tillträde via en stentrappa i elva steg. Kvadratisk stenbyggnad med tjocka murar, putsade och vitkalkade. Rundbågig portnisch i väster, med port av trä, tjärad. Rundbågiga ljudöppningar i par på alla sidor, tjärade träluckor. Rektangulära gluggar i norr, öster och söder. Raka ankarjärn under takskägget. Koppartäckt, kraftigt avsmalnande spira, krönt av vindflöjel. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klocktorn
ExteriörbeskrivningKlockstapeln står vriden i förhållande till kapellen och har en kvadratisk plan i två våningar och sluten fasad nedtill med en dörr i den sydvästra fasaden. Upptill har var sida två dubbla slitsar som ljudgluggar. FASAD - Tegel murat i munkförband som vitslammats. Hörnen och sockeln är klädda med svart Fjäråsgnejs. FÖNSTER - Slitsarna är öppna utan glas, höga och smala med en smal tegeltrymå. PORT - En bred, enkel dörr klädd med kopparplåt likt kapellens dörrar, i liv med fasaden utan omfattning. Dörren slutar en bit ovanför marken, halvvägs ned över sockeln. TAK - Kopparklädd huv, likadan som kapellens tak, med hög sarg o… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klocktorn
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klocktorn
TakformHuv Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTERMO KLOCKTORN
ExteriörbeskrivningKlocktornet i kyrkogårdsmurens nordvästra hörn uppfördes 1914 efter ritningar av Georg A. Nilsson. Det är uppfört efter norrländska förebilder. Det åttasidiga tornets runda stolpar bär upp den klockformade huven, som kröns av en lanternin och en spira, allt inklätt med spån. På klockvåningen är ett rakt räcke som löper runt bjälklaget. Bottenvåningen är murad av gråstenar och utgör en passage genom kyrkogårdsmuren. Inne i passagen finns det väggfasta bänkar i de murade nischerna och en trappa som leder upp till tornet. Passagen har klassicerande gråmålade gavelfasader, med doriska kolonner som flankerar ingångarna. I öppni… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LERBO KLOCKTORN
TakformHuv Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TORESUNDS KLOCKTORN
TakformSpira Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uddevalla kyrkas klocktorn
Interiörbeskrivning(ej besiktigat) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Östra Vingåkers klocktorn
Exteriörbeskrivning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALGUTSTORPS KYRKA
HistorikKyrkan restes av gråsten, sannolikt under 1200-talet. Koret torde ursprungligen ha varit smalare och rakslutet. En dopfunt härrör från tidigt 1200-tal vilket kan stärka denna datering. 1695 tillkom en altaruppsats i barock. En predikstol i ålderdomligare utförande torde ha tillkommit tidigare under seklet. 1748 byggdes ett nytt fullbrett kor och inredningen nygjordes. Det nya plana innertaket försågs 1750 med en målning av Sven Kinnander, skildrande Den yttersta domen. 1766 byggdes ett vapenhus framför sydporten. 1770 försågs västgaveln med ett litet klocktorn av trä. Enligt 1829 års inventering var yttertaket då täckt med tegel. 185… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASA KYRKA
ExteriörbeskrivningAsa kyrka är uppförd i sten och naturskönt belägen i kraftigt sluttande terräng invid Asasjön. Den består av ett rektangulärt långhus med klocktorn i väster och en utbyggd sakristia åt norr. Koret är orienterat åt öster, men korabsid saknas. Istället ligger intill kyrkans östra gavel ett separat gravkor över friherre Leyonhufvud. Tornet är relativt högt och enkelt utformat, utan våningsindelande friser eller andra rent dekorativa element. Kyrkans huvudentré finns på västsidan av tornet och på grund av höjdskillnaderna är dess trappa av släthuggen granit utförd i hela nio steg. Mot fasaden sitter två räcken av svartmålat jä… Tidsprofil: 1806. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODUMS KYRKA
HistorikDagens kyrka ersatte ett kapell som uppförts av bönder från trakten 1798-99, tillika den första kyrkobyggnaden på platsen. Kapellet dokumenterades aldrig då det revs i samband med det nya kyrkobygget men äldre uppgifter förtäljer om en rektangulär byggnad i panelat liggtimmer, utvändigt faluröd och invändigt vitlimmad, som försågs med klocktorn 1817. Den nya kyrkan uppfördes 1882-83 efter ritningar (1878) av Johan Adolf Hawerman, arkitekt vid Överintendentämbetet. F W Scholander har i viss mån justerat ritningarna. Kyrkans planform och dess exteriör är ovanlig och ger associationer till såväl frikyrkobyggnader som till profan bebygge… Tidsprofil: 1798–1799. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKEBYHOVS HERRGÅRD, CITADELLET
HistorikPå höjden norr om huvudbyggnaden ligger en egenartad ekonomibyggnad från 1800-talets mitt med klocktorn och skärmfasad i götisk stil, kallad Citadellet. KÄLLOR: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Stockholms läns museum, http://www.lansmuseum.a.se/ Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ELLEHOLMS KYRKA
HistorikFör Ellholms kyrka finns två olika nybyggnadsår. År 1705 finns i skrivna källor från 1792 och årtalet 1713 finns målat på flera av inventarierna. Troligen är kyrkan uppförd på platsen för det s.k. Elleholms kapell, som byggdes under medeltidens senare del och som revs i samband med byggandet av den nuvarande. Kyrkan består av rektangulärt långhus med ett rakslutet korparti, en vidbyggd sakristia i öster av samma bredd som långhuset och torn i väster. Sakristian tillbyggdes 1784. Tornet tillkom 1819 genom att ett äldre vapenhus påbyggdes med klocktorn. Invändiga renoveringsarbeten genomfördes 1944. I samband med dessa insattes nya fön… Tidsprofil: 2006–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA RÅDHUSET
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Kopian av det gamla rådhuset från 1600-talet har fasader klädda med rödfärgad locklistpanel och vitmålade knutlådor. Ursprungligen fanns ingen panelbeklädnad och knutarna var tjärstrukna (Steckzén, 1921, s. 174 ff). Precis som i det ursprungliga huset saknar bottenvåningen fönster och har istället bodluckor och små gluggar med träluckor vilka hörde till arresterna. Andra våningen har spröjsade fönster. Entrén ligger mitt på ena långsidan med en halvcirkelformad stentrappa framför. I takfallet ovanför entrén sitter en takkupa med klocktorn. Tornuret som hade införskaff… Tidsprofil: 1997–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÄVLE SÖDRA STATION
ExteriörbeskrivningByggnaden uppfördes som en solitär i fonden av Brunnsgatan i två våningar av rött chamotterat tegel i en utpräglad och för tiden mycket modern 20-tals klassicism. Fasaden mot gatan är helt dominerad av en väldig, strängt symmetrisk, glasad båge som flankeras av fyra fönsteraxlar i de båda våningarna. Bågens krön bryter basen på den breda väggens trekantsgavel. Denna monumentala ingångsfasad - byggnadens huvudentré är placerad centralt i den glasade öppningen - avslutas upptill med ett litet klocktorn i korsvirke. Tornet för tankarna tillbaka till de små torn som var vanliga på 1800-talets stationshus. På tegelväggen ovanfö… Tidsprofil: 2004–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Heliga Trefaldighetskyrkan
ExteriörbeskrivningAnläggningen består av församlingshus och kyrka som är sammanbyggda men förskjutna i förhållande till varandra. Anläggningen ligger i rakt nord-sydlig riktning med huvudentré i norr. Klocktornet är placerat vid kyrkans sydvästra hörn. Kyrkan Kyrkan är en rektangulär byggnad med ett flackt sadeltak. Byggnaden är i ett plan plus källare. Fasaden är av handslaget mörkt brunrött tegel från Minnesbergs tegelbruk murat i munkförband med två löpstenar och en kopp. Sockeln är av huggen granit. På varje långsida sitter sju höga fönster som markeras av en ram med utkragande tegelstenar runt fönstren. Fönsterbågarna är oljade teakpar… Tidsprofil: 2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HELSINGBORGS RÅDHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är byggt i fyra våningar med fasader av tegel och granit och dekorativa element av kalksten. Taket är ett oregelbundet format brutet sadeltak med ett stort antal kopparklädda takkupor. Huvudfasaderna som vetter mot Drottninggatan i väster och Stortorget i söder pryds av bronsskulpturer, utförda av Albert von Stockenström, föreställande "Rättvisans gudinna, "Den verkställande makten", medeltida borgmästare, och kvinna. Mot ena långsidan och ena kortsidan finns monumentala trappor med gotiska portaler. Det 65meter höga klocktornet, komponerad efter italienska f… Tidsprofil: 1998–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJORTSBERGA KYRKA
ExteriörbeskrivningHjortsberga kyrka är en typisk representant för 1800-talets landsortskyrkor i klassicistisk stil, och präglas av enkelhet och symmetri i utförandet. Den är uppförd av sten och består av ett rektangulärt långhus med avrundade hörn i öster, halvrund sakristia utbyggd åt öster, samt lanterninförsett klocktorn i väster. Kyrkan ligger på en naturlig höjd i landskapet, orienterad med koret åt öster. Tornet är högrest och enkelt utformat utan våningsindelande friser eller andra särskilda dekorationer. Två trappsteg i släthuggen natursten leder upp till kyrkans port på tornets västsida. Här finns även en ramp satt med sjösten och… Tidsprofil: 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRNÖSANDS DOMKYRKA
ExteriörbeskrivningDomkyrkan, som byggdes av byggmästare Anders Magnus Atterberg, Stockholm, 1842-46, efter ritningar av Johan Adolf Hawerman, är placerad centralt på tomten. Det rör sig om en treskeppig långhuskyrka med ett brett tvärskepp i öster, halvrunt absidialt kor med liten överljusrundel, samt högt klocktorn över korsmitten. Dess arkitektoniska utformning är starkt klassicistisk av närmast palladiansk art, men upplevs också vara påverkad av annan italiensk 1600-tals arkitektur med barock inriktning. Sockel i natursten med strukna kc-fogar. Slätputsade fasader med vit målning, sadeltak belagt med falsad kopparplåt. Utmed takfoten löp… Tidsprofil: 1842–1846. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄVERÖDALS TINGSHUS
Häverödals tingshus uppfördes 1923-24 efter ritningar av arkitekt Arvid Huss. Det ligger vid Edebovägen ca 2 km söder om Hallstaviks samhälle. Byggnaden är uppförd i putsat tegel med en respektingivande massiv portal i huggen roslagsgranit. Det högresta taket är försett med klocktorn. De branta takfallen är utsvängda. Förbindelsen mellan bottenvåning och övervåning är förlagd till ett friliggande torn, som påminner om en kastal. Den centralt belägna tingssalen saknar övervåning. Genom sin dubbla rumshöjd erhåller den ljus via en rad överljusfönster mitt på vardera takfallet. Interiören hyser rikhaltig dekorativ utsmyckning, bl a ornamentala… Tidsprofil: 1923–1924. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
ExteriörbeskrivningI förgårdens sydvästra hörn reser sig ett 22 meter högt klocktorn likt en medeltida kampanil och krönt av en förgylld tupp formgiven av konstnären Erik Höglund. Tornet är uppfört av prefabricerade byggnadselement i vitbetong. I ett klockhus, som täcks av rostfritt stål, hänger längst ner storklockan "Kärleken", mellanklockan "Tron" och överst lillklockan "Hoppet". Klockorna är gjutna 1967 av Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mariakyrkan
ExteriörbeskrivningKyrkan är uppförd i modernistisk stil, åren 19811982, efter ritningar av arkitekt Bertil Håkansson, Umeå. Kyrka och församlingslokaler utgör en sammanhållen enhet, orienterad i öst-västlig riktning. Kyrkan är centralt placerad och omgiven med rektangulära blockliknande byggnader i sydost, sydväst och väster. Rakt söder om kyrkan finns en mindre öppen gård med perenner, omgärdad av en låg mur, där också klockstapeln är placerad. Kyrkodelen är gestaltad som en hög, femsidig volym med svagt sluttande tak. I det nordöstra hörnet finns en öppen fyrsidig takryttare, som tidigare fungerade som klocktorn. I anslutning till entrén… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
METODISTKYRKA
HistorikKvarteret domineras av, den i nordväst strategiskt placerade, Metodistkyrkan från 1870-talet, på Vårdklockan 1. Kyrkklockan har tidigare tillhört det numera rivna klocktornet i S:ta Katarina. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 Tidsprofil: 1870-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅDA KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: RÅDA KYRKA är byggd 1712, strax intill den föregångare av trä som samtidigt revs. Kyrkan byggdes utan torn, eftersom det då fanns en klockstapel på kyrkogården. Från den gamla kyrkan flyttades predikstolen över, kanske även altaruppsatsen. Ett vapenhus byggdes till i väster 1750, och klocktornet byggdes 1796. Kyrkan var rödfärgad åtminstone 1830, men blev senare under 1800-talet målad i gulvit oljefärg. Interiören genomgick en omvandling på 1730-40-talen, alla detaljer är inte kända, men 1734 utförde Christian von Schönfelt takmålningen, kanske även visst annat måleri, och 1739 gj… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅDHUSET I UMEÅ
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är en tvåvåningsbyggnad i rött tegel med markerat mittparti i form av en risalit och en rikt dekorerad frontespis utförd som en trappgavel. Både den norra fasaden mot torget och den södra mot älven har fått en monumental utformning. Sockeln består av kvaderhuggen natursten medan gördel- och takgesimserna samt den kraftiga omfattningen kring urverket i frontespisens krön är av puts. Ovan frontespisen reser sig ett öppet klocktorn med spira. Torn av olika typ och utförande präglar byggnaden. Huvudentrén från Storgatan nås via en monumental dubbeltrappa och på a… Tidsprofil: 1997–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅDHUSET, HEDEMORA
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är en reveterad byggnad i två våningar med fasader i ljus spritputs och släta vita pilastrar som döljer knutlådorna. Fönstren är försedda med släta putsomfattningar och mansardtaket är täckt av svart plåt. Rådhusets huvudfasad domineras av ett centralt placerat klocktorn klätt med kopparplåt. En fronton med oxögefönster accentuerar mittaxeln och entrépartiet. En paradbalkong har placerats över entrén som utgörs av en grönmålad pardörr. Det rum som 1917 fungerade som rådhusrättens sal används idag som kontor. Rummet är beläget mot en av gavlarna och har direkt… Tidsprofil: 1999–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅDHUSET, TORSHÄLLA
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhusbyggnaden är uppförd i en våning på en tung naturstenssockel. Fasaderna är klädda med ljusmålad locklistpanel och sadeltaket tegeltäckt. En takryttare i två avsatser med urverk och klocktorn dominerar den lilla men höga byggnaden. Under den centralt placerade takryttaren höjer sig en fronton ovan den kraftigt profilerade takgesimsen. Frontonen markerar entrépartiet som ramas in av vitmålade knutlådor i formen av pilastrar. Pilastrarna Entrén nås via en naturstenstrappa och har döbattangdörrar med speglar och ett halvcirkelformat överljus. Dörren flankeras av två… Tidsprofil: 1999–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅDHUSET, VÄSTERVIK
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är uppfört av tegel med ljusa slätputsade fasader och ett plåttäckt mansardtak som tidigare var klätt med spån. Mittpartiet med entré mot torget är svagt utskjutande och kröns av frontespis med urverk och ett litet öppet klocktorn. Ett gjutjärnsräcke är placerat på frontespisens krön. En bred naturstenstrappa leder upp till de tre pardörrarna varav endast den mittersta går att öppna. På fasaden syns siffrorna 1793. Det markerade mittpartiet och framför allt urverket och klocktornet är typiska element för rådhus från 1700- och 1800-talen. Rådhusrättens sal är… Tidsprofil: 1998–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:T TOMAS KYRKA
InteriörbeskrivningFasaderna präglas helt av sitt mörkbrända Helsingborgstegel. Byggnaden har varken sockel eller avslutande takfot. De kopparklädda takfallen syns inte från något väderstreck. Inga hängrännor, stuprör eller andra detaljer stör tegelmurarna, vilka får liv genom skuggverkan av de djupt liggande fogarna. Den östra fasaden bryts av ett fönsterband, ett separat fönster samt huvudingången till kyrkan. Fönstren har svarta träbågar och dörren i glas och svart smide är något indragen från murlivet. Mot norr och busstorget öppnar sig bara två smala fönsteröppningar i den i övrigt slutna fasaden. I väster reser sig klocktornet i tegel… Tidsprofil: 2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.