SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
26 träffar
för “kumla kyrka”
KUMLA KYRKA
ByggnadsdelVapenhus - Väster, Torn - Indraget, Torn - Väster, Kor - Rundat, Sakristia - Väster, Torn - Gaveltorn, Kor - Öster, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUMLA KYRKA
ByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Öster, Absid - Öster, Sakristia - Norr, Kor - Smalare, Torn - Västtorn Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUMLA KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUDENE KYRKA
HistorikHistoriken är begränsad eftersom arkivmaterialet i Antikvarisk-Topografiska arkivet ej stod att finna. Kyrkan uppfördes i nyklassicistisk stil 1856 med start den 2 maj och var i det närmaste klar i september samma år. Kyrkan brann 1927 men återuppbyggdes på kvarvarande murar 1929 så lik originalet som möjligt och har sedan inte ändrats nämnvärt utvändigt. Kyrkan orienterades i nordväst-sydöstlig riktning utifrån vägarnas sträckning. Byggmästaren Karl Bergström från Slöta gjorde även ritningar 1850. Ritningen över kyrkan som förvaras i kyrkans sakristia är dock signerad vid Kungl. Överintendentsämbetet 1850 i oktober av Axel Nyström,… Tidsprofil: 1793–1868. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SPANNARBODA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummets väggar och femdelade valv spändes med väv och målades i en bruten vit kulör. Rader av pelare sattes upp för att ge ytterligare stöd åt takets konstruktion. Bänkarna byggdes om och målades med mörkgrå kulör med ljusmarmorerade sidostycken. Koret fick ett nytt altare, knäfall, predikstol, två höga ljusstakar av trä samt ny dopfunt. Även en ny altartavla av konstnären Edgar Wallin från Stockholm placerades över det nya altaret. Innanför huvudentrén till vänster placerades sakristian och till höger en läsesal för konfirmander. Kyrkans senaste renovering genomfördes 1993 efter förslag av arkitekt J. Alton, Kumla. I… Tidsprofil: 1993. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUMLABY KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak, Torntak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sm 124, Kumlaby kyrka
HäradVista härad Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sm 125, Kumlaby kyrka
PlaceringI Braheskolan Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sm 126, Kumlaby kyrka
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HARDEMO KYRKA
ExteriörbeskrivningHardemo kyrka har ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korpari i öster, sakristia i nordost, ett litet vindskydd för porten i söder samt i väster ett medeltida torn med avtrappat murliv. Tak: Långhusets sadeltak är valmat över koret, sakristian och vindskyddet i söder har sadeltak med valmad spets, samtliga är täckta med svartmålad kopparplåt. Långhus och kor har vattplåt av koppar, sakristan och vindskyddet i söder har hängrännor av koppar, samtliga har stuprör av koppar. Kortaket kröns av en vindflöjel från 1766. Tornet har på medeltida sätt en spånklädd pyramidformad huv. Fasader: De av sten murade yttervägga… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Den gode herdens kyrka
HistorikEn så kallad vandringskyrka restes 1969 till det nybyggda bostadsområdet. 1977 bröts Filborna församling ut ur Maria församling och planeringen av en ny kyrka började. En arkitekttävling genomfördes 1980-81 som vanns av Lars och Kerstin Holmer och deras förslag uppfördes. 1984 invigdes den nya kyrkan. Vandringskyrkan flyttades till Norrland. Underhållsarbete har skett fortlöpande på kyrkan och en ny ljudanläggning har installerats. Lars Holmer (1929-2002) var arkitekt och konstnär med kyrkan som främsta uppdragsgivare. Kerstin Holmer (1937-) är trädgårdsarkitekt och konstnär. Pär Andersson (1926-2015) som dekormålat kyrkan var konstn… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Backens kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan är en salkyrka uppförd av gråsten med gavelrösten i tegel åren 15011508. Byggmästaren är okänd. Med sina stora mått (16 x 45 m) blev den en av Övre Norrlands största kyrkor. Skalmurarna är 1,4 m tjocka och kalkputsade på ut- och insida. Lång-huset har fyra traveér och en utskjutande sakristia i nordost. De branta sadeltaken på långhus och sakristia är täckta med skivtäckt kopparplåt. På gavelröstena sitter två kopparinklädda kors. Takfoten är trappstegsformad med en ornerad bård mot väggen och gavelspetsarna är tegelornerade, även sakristians. Gråstenarna är synliga upp till sockelhöjd. Därefter är fasaden putsad oc… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRÅLANDA KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Kyrkans långa och skiftande byggnadshistoria innefattar flera både yttre och inre förändringar som i stort följer ett allmänt och tidstypiskt mönster. Kyrkan antas liksom flera andra Dalsländska små stenkyrkor vara byggd på 1200-talet med delar av det medeltida murverket bevarat i långhuset. Kyrkan har också förblivit tornlös med en fristående klockstapel. 1689 skedde en för sin tid vanlig förlängning mot öster med ett tresidigt avslutat kor. Samtidigt upptogs en ingång från söder (igensatt 1876) till det nya koret. Under 1700-talet fick kyrkan en likaså tidstypisk inredning i provinsiell barocks… Tidsprofil: 1874–1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÄRBO KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Kyrkans har en byggnadshistoria motsvarande många av de "typiska dalslandskyrkorna". Små tornlösa medeltida stenkyrkor, oftast ursprungligen med rakslutet kor i öster och ingång i sydväst. Kyrkorna förlängdes sedan under 1600- och 1700-talen mot öster och fick tresidigt avslutade kor. I en del fall uppfördes senare torn med vapenhus men flera har tillbyggda vapenhus och fristående klockstaplar. Järbo kyrkas ursprungliga utformning är inte närmare känd men det har antagits att den medeltida kyrkan hade rakt korslut och ingång i söder. 1731 förlängdes hon åt öster och fick det tidstypiska tresidiga… Tidsprofil: 1975–1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKEBY KYRKA
TakformSadeltak - Valmat, Huv, Lanternin, Mansardtak - Valmat Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nä NOR1995;18, Ekeby kyrka
OrnamentalRistningen innehåller inga runor, endast ornamentik. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄLLABROTTETS KYRKA
TakformTälttak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA BRAHESKOLAN
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Byggnaden är uppförd i vitputsad sten med förstuga och valmat tegelklätt sadeltak (Byggnadsminnen 1961-1978, 1981). Huset som är rektangulärt till formen, var ursprungligen försett med trappgavlar och påminde om slottsbyggnaderna på Visingsborg. Entré sker från gaveln via en tillbyggd förstuga. Tingssalen har kvar sin ursprungliga form men inredning och dekoration har sedan länge försvunnit. Tre små djupa fönster finns på varje långsida och ytterligare två på kortsidan. Huset byggdes till 1960 och blev byggnadsminne 1964. Det kallas Gamla Braheskolan då skolan flyttad… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
träkumla kyrka
ExteriörbeskrivningTräkumla kyrka har idag följande utseende: Kyrkan består av kor, långhus och torn. Planen är ovanlig såtillvida att tornet egentligen utgörs av långhusets västra del, vilken givits tjockare murverk för att kunna bära upp ett torn. Ett fristående torn har uppenbarligen inte ingått i byggnadsplanerna. I det följande används benämningen tornet enbart för vindsvåningens västra del medan långhuset betecknar hela gudstjänstrummet utom koret. Ytterväggar och murverk Väggarna är uppmurade av tuktad kalksten i skalmursteknik. Tornhuv och yttertak Tornhuven är åttkantig, klädd med snedsågad liggande panel och tjärad. Tornspira som k… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stenkumla kyrka
ByggnadsdelKor - Smalare, Torn - Väster, Kor - Rakt, Torn - Västtorn, Kor - Öster, Sakristia - Norr Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FINNEKUMLA KYRKA
TakformHuv, Sadeltak, Torntak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 207, Stenkumla kyrka
HäradStenkumla ting Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 208, Stenkumla kyrka
HäradStenkumla ting Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 209, Stenkumla kyrka
MaterialbeskrivningKalkputs Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vg 251, Finnekumla kyrka
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÅRKUMLA KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.