SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
22 träffar
för “kalmar kyrka”
Kalmar kyrka
InteriörbeskrivningKyrkan drabbades av en eldsvåda år 1813. Tornet skadades svårt och revs till största delen. Först omkring år 1830 restaurerades kyrkan och försågs med ny inredning. Tornet byggdes upp igen. Det var då kyrkan fick sin nuvarande karaktär. Kyrkans interiör är tämligen enkel och ren. Den präglas av de senmedeltida valven och den fasta inredningen i form av slutna bänkkvarter, predikstol, läktare, orgelfasad och altarring som är från 1830-40-talen. Inredningen är utformad i tidstypisk nyklassicistisk stil. Kyrkorummet har tegelgolv i mittgången och i koret. I bänkkvarteren är det brädgolv. 1958 togs de medeltida målningarna fra… Tidsprofil: 1830–1840. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KALMAR KYRKA
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nybro Kyrka
HistorikRitningar till både församlingshem och kyrka gjordes av J. Fred. Olson. Olson (1870-1947) tillträdde 1904 som Kalmars första stadsarkitekt. Han var verksam i 33 år, fram till 1937. Han kom under perioden att dominera byggandet i staden. I texten 63 år med två stadsarkitekter i Kalmar av Ulf Liedström berättas att J. Fred Olson signerat ritningarna till omkring 70 % av alla hus som byggdes i Kalmar mellan 1904 och 1937. Bland de offentliga byggnaderna kan nämnas Nisbetska flickskolan, elverket, gamla varmbadhuset, församlingshuset vid Esplana-den och Sankt Olofs kapell i Trekanten. Församlingshemmet började byggas år 1929 och kunde ta… Tidsprofil: 1870–1947. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÅLILLA KYRKA
HistorikI både Gårdveda och Målilla var de första kyrkorna byggda i trä. De omtalas under 1500-talet men deras exakta ålder är okänd. Målilla kyrka brändes i samband med nordiska 7-års kriget 1567. Den nya träkyrkan rönte samma öde under Kalmarkriget 1611. Den träkyrka som stod klar 1614 stod kvar till dagens stenkyrka uppfördes 1822. Troligen hade även Gårdveda kyrka byggts om men när detta gjordes är inte känt. Vid en biskopsvisitation 1768 dömdes de båda träkyrkorna ut och församlingarna uppmanades att bygga nytt. Eftersom avståndet mellan de båda kyrkplatserna var litet skulle man bygga en ny gemensam kyrka. Beslutet hade knappt fattats… Tidsprofil: 1745–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 631, Kalmar kyrka
MaterialbeskrivningRöd sandsten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 632, Kalmar kyrka
AnteckningarPå baksidan finns ett kors. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Döderhults kyrka
HistorikDöderhults socken ligger mitt i Kalmar län. Tidigare gränsade socknen i norr till Linköpings stift men i och med att Kristdala socken överförts till Växjö stift är det inte längre så. Bygden är rik på fornlämningar. Tidigare var jord- och skogsbruk viktiga näringar men under 1800-talet och 1900-talet har flera viktiga industrier vuxit fram, speciellt i Oskarshamn. En del finns kvar än idag medan andra har avvecklats. Exempel är kustens stenindustri, skeppsvarvet i Oskarshamn och SAAB Scanias lastbilsfabrik. Den kyrka som idag finns i Döderhult stod klar 1772. Den föregick av en stenkyrka som kan ha uppförts redan på 1100-talet. Kyrka… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RUNSTENS KYRKA
HistorikBakgrund 1822 byggdes en salkyrka i Högsrum intill ett medeltida torn. Kyrkan gjordes i huvudsak efter ritningar gjorda 1821 av Carl Gustav Blom Carlsson. Denna kyrka kom att bilda mönster för många kyrkor på Öland, även för kyrkan i Runsten. Den nyklassicistiska stenkyrkan i Runsten uppfördes 1835-36 av byggmästare Gustav I. Rudwall, Kalmar och ersatte då en, flera gånger ombyggd, medeltida klöv-sadelkyrka. Ritningarna till den nya kyrkan hade upprättats av Nils I Löfgren med Högsrums kyrka som förebild och blivit omarbetade av Johan Carlberg vid Överinten-dentämbetet. Vid uppförandet frångick man den fastställda ritningen enligt vi… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKIRÖ KYRKA
HistorikSkirö socken ligger i Vetlanda kommun, i Jönköpings läns östra del, knappa fem kilometer från länsgränsen mot Kalmar län. Där uppfördes Skirö kyrka 1837 och lades då i nord-sydlig riktning på kyrkotomten. Den nya kyrkan ersatte en medeltida stenkyrka som låg några hundra meter sydväst om nämnda nybygge. Platsen för den gamla kyrkan är ännu tydligt markerad både genom den tidigare kyrkans grund och den fristående klockstapeln som uppfördes 1951. Den nya kyrkobyggnaden utgör att tydligt exempel på en nyklassicistisk kyrka, både till volym och sättet på hur formspråket har använts. Kyrkotomten placerades på en högt belägen kulle, varifr… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DÖRBY KYRKA
HistorikDen äldsta delen av kyrkan uppfördes under första hälften av 1200-talet. Under Kalmarkriget 1611 brändes kyrkan och vapenhus, sakristia och klockstapel brann ned. År 1625 reparerades koret och vapenhuset och försågs med nya valv. Under andra hälften av 1700-talet breddades hela kyrkan, förlängdes åt öster och försågs med ett fullbrett kor. Därmed hade kyrkan i det närmaste fått dagens utseende. Bakgrund Dörby kyrka uppfördes troligen under första hälften av 1200-talet och omnämns första gången år 1242. Den uppfördes som en ersättning för en tidigare träkyrka. Stenkyrkan hade ett rektangulärt långhus och ett smalare och lägre rakslute… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vrå kyrka
HistorikVrå socken gränsar till Hallands län och har under äldre historia präglats av dess närhet till det danska riket ifråga om gränshandel och transporter. Riksväg 25, mellan Halmstad och Kalmar, delar socknen i två delar. Dagens kyrka som stod klar 1836 uppfördes ungefär på samma plats som den medeltida. Den äldre kyrkan är förhållandevis väl beskriven i en handling från 1750-talet. Ritningar från Överintendentsämbetet inskaffades 1831 men församlingen var inte nöjd med utförandet och istället förordades att kyrkan i Annerstad skulle utgöra förebild. Denna önskan realiserades även om flera avvikelser är tydliga. Byggmästaren var troligtv… Tidsprofil: 1750-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅS KYRKA
ExteriörbeskrivningDen första kyrkan i Ås uppfördes i mitten av 1100-talet. Kyrkan var vigd åt helgonet Sankta Katarina och bar under sina två första sekel namnet Ottenby kyrka. På 1300-talet fick den sin nuvarande benämning. Kyrkan bestod då av långhus och torn i öster. År 1773 byggdes kyrkan till. Då förlängdes långhuset åt väster och vapenhuset tillkom. Byggmästare var Henrik Wermelin. Med sitt trätunnvalv erhöll Ås Ölands första salskyrka. Den är också Ölands enda bevarade östtornskyrka. Översta våningen byggdes om 1820 och försågs då med lanternin för klockorna. Ombyggnaden leddes av murmästaren Johan Petersson från Kalmar. Kyrkans yttr… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Blackstads begravningskapell
HistorikByggnaden uppfördes strax norr om kyrkan år 1953 efter ritning av Nils Carlgren, Kalmar. Kapellet har källare för likförvaring med hissanordning till bisättningsrummet. Kapellet gavs arkitektoniskt en utformning som anpassades till kyrkan stil. Kapellet har renoverats 1983 och 1996. Förutom byte av taktäckningsmaterial från spån till plåt har inga större förändringar skett. Tidsprofil: 1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HOLS KYRKA
HistorikKyrkan är sannolikt uppförd av gråsten under 1200-talet. Den hade ursprungligen romansk planform med smalare, rakslutet kor och triumfbåge. Sakristian torde vara senmedeltida. I samband med Kalmarkriget 1611 använde danskarna kyrkan som stall enligt sägnen. Klockan togs som krigsbyte och en ny göts enligt uppgift 1620. En ny klockstapel byggdes 1698. Vid biskopsvisitation 1695 påbjöds sockenmännen att göra "ännu ett fensterhool". En läktare byggdes 1702. Följande år färdigställdes en altaruppsats i barock av Gustaf Kihlman, Borås. 1709 tillkom en predikstol i samma sena renässansstil som läktaren. 1717 kompletterades denna med ett lj… Tidsprofil: 1905–1906. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÄREDA KYRKA
ExteriörbeskrivningEXTERIÖRBESKRIVNING Kyrkobyggnaden, som har ett ovanligt högt takfall och ett brett och lågt torn, är en av de "nygamla" kyrkor som byggdes i Kalmar län under de första decennierna av den intensiva nybyggnadsperioden under slutet av 1700-talet. Dessa kyrkor karaktäriseras av en klassicistisk utformning men med kvardröjande äldre stildrag. Kyrkan är vitputsad med torn i väster, rakslutet kor i öster och sakristia i norr. Ingång i väster genom tornet samt på långhusets sydsida. Murarna är spritputsade med släta fönsteromfattningar. Runt sydportalen en nyklassicistisk omramning med dubbla pilastar och arkitrav. Långhustak, to… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
HistorikGravkapellet som är beläget söder om kyrkans torn är uppfört 1931 efter ritningar av byggnadsingenjören Gustaf Karlsson, Vakthem och byggt under ledning avbyggmästaren JP Johansson, Figeholm. Som förebild användes det gamla gravkoret, gamla kyrkans sakristia på Gamla kyrkogården. För kostnaderna stod sjökapten Efraim Johansson och hans maka Elisabeth. Informationen inlagd i samband med inventering utförd av Kalmar läns museum 2004 på uppdrag av Linköpings stift. Tidsprofil: 1931. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RYSSBY KYRKA
InteriörbeskrivningInteriört är kyrkan nu helt moderniserad och inte mycket är bevarat av den tidigare interiören. I stort sätt alla inventarier, förutom kyrksilvret, flertalet textilier, en smidd ljuststake samt en renoverad dopfuntsfot, förstördes i branden. Altare och altaruppsats Altare med träunderrede tillverkat av möbelsnickare Inge Johansson, Egby, Öland. Stenskiva av röd ölandskalksten. Altartavla, utförd av Monica Strandberg, Kalmar. Lösa knäfallsdynor av rödbrunt skinn runt förhöjt kor. Bänkar, konstnärlig utsmyckning och diverse inredning Bänkar av täckmålad furu med lösa textilklädda dynor. Bänkarna tillverkade av Blekhems Egend… Tidsprofil: 1958–1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRISTDALA KYRKA
ExteriörbeskrivningMurarna är uppförda i gråsten, slätputsade och avfärgade i vitt. Fönsteröppningarna är stora och rundbågiga. Ingång i väster samt mitt på sydsidan. Murpartiet kring portalen i väster är rusticerat. Långhuset täcks av ett kopparklätt mansardtak som är valmat över korpartiet. Tornet i väster har rundbågiga ljudöppningar och täcks av en klockformad huv, vilken försågs med ur 1856, samt avslutas av en fyrkantig lanternin med kort spira. Tornhuven är täckt med spån. Ursprungligen var samtliga tak spåntäckta. Informationen inlagd i samband med inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
ExteriörbeskrivningByggnaden har en i det närmaste kvadratisk plan, slätputsade väggar avfärgade i vitt samt tälttak lagt med kopparplåt. Informationen inlagd i samband med inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikVimmerby stadskärna är av riksintresse för kulturmiljövården dels tack vare den medeltida strukturen i stadsplanen, dels de välbevarade handelsgårdarna med rikt och högklassigt inredningsmåleri som betingar det kulturhistoriska värdet. Detta finns bland annat dokumenterat i Riksantikvarieämbetets publikation Storgatan i Vimmerby 1965, samt den av Kalmar länsmuseum för Vimmerby kommun utförd byggnadsinventering. Halva kvarteret Näktergalen, intill kyrkan, undgick stadsbränderna 1683 och 1821. På 1658 års karta finns ett hörnhus i samma volym och läge som det här aktuella markerat. Ägarlängden visar att huset ägts och bebotts av kända… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Råssnäskyrkan
ExteriörbeskrivningKyrkan består av ett kyrkorum med församlingshem samt lokaler för verksamhet. Kyrkan byggdes 1976 efter ritningar av Motalas stadsarkitekt Ragnar Molin (1921 1985). Han var stadsarkitekt i Motala 1960 75. Han var även stadsarkitekt i Finspång, Kalmar och Helsingborg. Ragnar Molin gjorde flera stadsplaner och ritade även bostadshus i bl a Finspång. Kyrkbyggnaden har ett sluttande tak belagt med tjärpapp med en nerdragen kant av kopparplåt. Hängrännor och stuprör är av koppar. På södra sidan finns fönsterbågar med fönsterbleck av koppar. Kyrkans klockstapel är vidbyggd också den med rödbrunt tegel. Grunden är cementerad och… Tidsprofil: 1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
HistorikBorgholms kyrkogård ligger en bra bit ifrån kyrkan. Därför fanns ett behov av ett gravkapell. De planer som Borgholms Krematorieförening haft hade aldrig realiserats men 1966 påbörjades planeringen av ett gravkapell. Ritningarna gjordes av Sven Boysen, Kommunernas Konsultbyrå, LRF, Kalmarkontoret samt Eriksson/Westerlund. Diskussionerna om kapellet drog dock ut på tiden. Kommunen hade planer på att bygga ett nytt reningsverk nära kyrkogården och man ville grundligt utreda hur detta skulle påverka omgivningarna. I december 1969 satte bygget igång och två år senare, i maj, invigdes S:t Elavi kapell av biskop Olof Sundby. Samma år stod… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.